1782 Gems weekly photo challenge vecka 37 2020 - BOK

 Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 37 2020 är ordet BOK. Fler som antagit  utmaningen hittar man på hemsidan.

 

Bilden går att klicka större.

Av de här böckerna som jag lånat på biblioteket har jag läst tre: Djävulen och havet, Arvet och Din kärlek. De tre andra tänker jag inte läsa - det räckte med att läsa Arvet av Yrsa Sigurdartóttir. Jag har alltid gillat deckare men den här var för otäck för mig. Den handlar bland annat om den mest utstuderade tortyr och jag antar att Straffet - med vad jag läst på baksidestexten -  även innehåller detta.

Någon av mina bloggvänner hade rekommenderat Mats Ahlstedt så den tog boken tog jag i bara farten när jag var på biblioteket senast. Men det räckte med att läsa baksidestexten när jag kom hem om en mörk historia med mycket ondska för att jag skulle lämna tillbaka den oläst. Katten som inte dog av Inger Frimansson läste jag hundra sidor i innan jag la av. 

Tacka vet jag Maria Adolfsson - helt fantastiska böcker enligt min mening. Jag har läst hennes två tidigare. Felsteg och Stormvarning, båda lika bra tycker jag. Samma goda läsupplevelse fick jag av Liane Moriartys Din kärlek. Trots den banala titeln var den mycket intressant. Jag har läst flera av hennes tidigare böcker och haft mycket nöje av dessa. De är ju inga deckare men väl så spännande ändå. 

Nu frågar jag mig bara: Varför måste deckarna numera vara så otroligt hemska? Det räcker väl med att man hittar ett lik här och var, man måste väl inte läsa i detalj om hur de bragtes om livet och hur länge tortyren varade och hur länge dödskampen pågick. Det räcker tydligen inte med gamla hederliga mord à la Agataha Christie eller Maria Lang.

Såg till min glädje att Elly Griffiths senaste bok - Mordkonsulten - finns att beställa på biblioteket. Hon är en av mina absoluta favoriter bland deckarförfattarna. Lagom med spänning och ingen tortyr hittills i alla fall.. Har läst alla hennes böcker och de är många...

1466 Andras vänner

Om man inte gillar deckare men ändå vill läsa en bok som är intressant och spännande är den här romanen av Liane Moriarty perfekt. Jag hade svårt att lägga ifrån mig boken när jag väl hade börjat. Det är samma författare som skrivit Öppnas i händelse av min död som jag också tyckte mycket om. Den här boken är ännu vassare enligt min mening.

Bilderna går att klicka större.

Boken är otroligt välskriven och jag ångrar att jag inte läste den på originalspråket. Översättningen är förmodligen utmärkt eftersom jag hade sådant nöje av den, men jag blev nyfiken på vissa svenska ord och vilket engelskt ord författaren själv använt i så fall. Berättelsen är sinnrikt ihoppusslad och det finns massor med mindre detaljer och bipersoner i historien som alla visar sig ha en mening i det långa loppet.

Boken innehåller 460 sidor,  men ingenting är förutsägbart utan upplösningen kommer som en överraskning i de sista kapitlen. Så dem ska man INTE läsa i förväg. Om man läser baksidestexten får man knappast någon aning om hur komplex och fängslande berättelsen är och hur dramatiken ökas kapitel för kapitel. Förstår egentligen inte hur författaren lyckats med att hålla intresset vid liv utan att mattas av i 89 kapitel, visserligen korta, men ändå...

Liane Moriarty är australiensiska, född 1966 och bor i Sydney med sin man och sina två barn. Hennes stora genombrott kom med romanen Öppnas i händelse av min död som sålt i över 2 miljoner exemplar världen över. Den boken är på väg att filmas liksom uppföljaren, Stora små lögner. Mer om henne kan man läsa här.

Uppdatering:
Den engelska titeln är Truly Madly Guilty