Moderapport från Rivieran i juni.

De förnämsta färgerna nu i början av juni var framför allt mintgrönt och chockrosa. Även orange och gult var vanligt förekommande som man kan se på väskan till höger. (Bilderna går att klicka större.)

Rosa i alla färger...

Det är nu tredje gången under ett drygt ett år som vi har besökt Marseille och Nice en vecka. Det var i mitten av maj förra året som jag återsåg min ungdoms paradis för första gången efter nästan 60 år. Mycket var sig likt och mycket var sig olikt. På den tiden tillbringade jag några somrar i den lilla staden Menton några kilometer från italienska gränsen, som jag har berättat om här.

Inne med platåskor i alla kulörer.

Nice besökte vi bara några gånger då. En gång minns jag för att höra en berömd tenor sjunga Du är min hela värld ur operetten Leendets land tolv gånger. Operetten framfördes på en utomhusteater och varje gång han ropades in av de entusiastiska och hysteriskt applåderande turisterna efter att ha framfört denna operetts främsta hit, sjöng han sången igen.

Om Nice gator och gränder och restauranger kan man läsa här. Om intrycken från det fantastiska Chagallmuséet i Nice här.

Andra besöket i september förra året berättade jag också om här på bloggen. Det blev mest gator, gränder och restauranger där också.

Jättestora ringar är tydligen också modernt. Inte något för kantorer i alla fall.

Vid det tredje besöket nu i början på juni började jag känna mig hemmastadd också i Nice och behövde inte springa runt och fotografera hus och kyrkor längre. Därför tänkte jag ta mina bloggvänner med mig och bjuda på lite modebilder i stället – mest från Nice men även från Menton. Man får ju inte fota i affärerna så bilderna är allesammans tagna genom skyltfönster, vilket ibland ger ett lite annorlunda, spännande perspektiv.

Den här gången bodde vi på ett hotell som låg i kvarteret närmast stranden. Så det var bara att klä om i baddräkt på rummet och gå ner de 50 metrarna dit och dra på sig jeans och skjorta igen när man hade badat.

Tre tjejer på väg till stranden.

Även baddräkterna i chockrosa som synes...

Man kan åka lokalbuss lite överallt från Nice 3-4 mil för den  blygsamma summan av 1 Euro. Lite under tio kronor. Det kostar lika mycket att åka en hållplats med spårvagn som att åka till Monaco, Grasse, Vence och Menton, som vi gjorde utflykt till den här gången. I Menton hittade jag de här kläderna för pojkar och flickor. Lite åt unisexhållet till tycker jag.

 

Inte mycket färger där. Och liten hatt på killen till vänster.

Flickorna ser nästan likadana ut med undantag av hatten, och så rosa förstås! Undrar vad butiksinnehavaren hade sagt om jag talat om att Mirren just köpt var sina rosa byxor till sina pojkar. De älskar nämligen rosa!

 

Vi besökte också den lilla konstnärsstaden St. Paul-de-Vence. Om besöket där tidigare har jag berättat om här. Fragonard, det berömda parfymföretaget har även en affär här.

 

Fortfarande är den dominerande färgen rosa i alla kulörer. Kul med den långa halsbanden, som var högsta modet i slutet av 1960-talet. Jag har fortfarande 5-6 "guld"kedjor kvar sen den tiden som jag har gjort lycka med vid några tillfällen även nu.

Tillbaka till Nice. Sista kvällen innan resan till Marseille, som man måste åka till om man flyger Ryan Air som vi gjorde upptäckte jag "fina gatan" med alla berömda modeaffärer som Burberry och Louis Vuitton. Ljuset var inte det allra bästa för skyltfönsterfotografering så det händer mycket i bakgrunden som stjäl intresset från kläder och väskor.

Mintgrönt igen.

Den mintgröna färgen går även igen i väskorna.

Fler mintgröna väskor.

Elegant skyltning överallt på fina gatan.

Om man inte vill ha shockrosa eller mintgrönt kan man ju klä sig lite mer diskret. I gengäld kan man kosta på sig lite volanger här och där.

Slutligen kunde jag inte låta bli att fotografera de här unga männen i sina outfits. Men ser jackan och byxorna inte lite urvuxna ut?

Tydligen ska ärmen på kavajen vara halvlång. Gossen i bakgrunden är väl klädd i shorts och kavaj tycker jag mig se. Har sett den klädseln på en bröllopsgäst även här hemma för några år sen. Kanske ett tips för den välklädde som vill hänga med modet.

Juniresa till Frankrike 1.

Utsikt över Marseille med Notre-Dame-de- Garde högt uppe på berget. MM har tagit de flesta bilderna till det här inlägget. (Bilderna går att klicka större. )

Har snart hämtat mig från pärsen i går med 32 grader i skuggan i Marseille. Kanske man uthärdar om man ligger på en badstrand och får kyla ner sig i Medelhavets böljor då och då, men inte om man går omkring på gatorna i denna storstad som är försedd med massor av uppförsbackar. Nerförsbackarna märker man ju inte.

Den långa trappan ner till gatan som är närmaste vägen till Le vieux port.

MM väntar på att jag ska ta foto innan vi går nerför trappan

Sista dagen i Marseille innan vi skulle åka hem med Ryan Air upptäckte jag i alla fall en genväg till den oändliga trappan upp till Gare St. Charles. Man kunde gå runt och in på Metrostationen bredvid där det fanns en lång rulltrappa upp till stationen och sen gå ut genom entrén och vidare de femtio metrarna till hotellet.

Från den stora järnvägsstationen är det bara 100 m till vårt hotell.

Bild på Gare St. Charles.

Detta kände jag var nödvändigt då jag tidigare på dagen utsatts för vänliga hejarop från några killar som vilade på gräset nedanför då jag stannade och hämtade andan på varje trappavsats. Det är 98 trappsteg upp till centralstationen räknade jag ut förra gången jag var i Marseille.

Ryan Air flyger bara på Marseille, så ska man vidare till Nice som vi skulle, får man ta landsvägsbussen dit.

Landsvägen går en bit upp från kusten och man åker igenom stora vindristrikt och små byar.

På de stora vingårdarna kan man både köpa och provsmaka vin.

I Nice hade MM hittat ett trestjärnigt hotell på nätet med ett fantastiskt läge två minuters promenad från stranden precis vid parken Albert Premier. Hotel Albert ligger dessutom precis vid busshållplatsen där både vår landsvägsbuss och lokalbussarna från Vence och Grasse stannar. Place Massena hade vi runt hörnet...

Place Massena på söndagseftermiddagen vid tiden för siestan.

De här jättelika glasgubbarna ändrar färg hela tiden från rött, orange, gult, grönt, blått och lila. Mycket effektfullt. Varför det bara är män som sitter där högt uppe har jag svårt att förstå...

Bara några hundra meter från hotellet fanns också La Vielle Ville – Gamla stan – i Nice där vi åt middag några kvällar och strövade omkring under dagen.

Här i Gamla Stan i Nice - som överallt annars i Frankrike - äter man middag sent- Serveringen börjar i allmänhet inte förrän kl. 19 och kommer man vid halv niotiden är det svårt att få ett bord.

Ett klocktorn som vi länge trodde var en kyrka men som visade sig tillhöra ett patricierhus.

Stranden i Nice är stenig och inte så badvänlig – i alla fall inte för någon som uppnått mer än mogen ålder. Tänkte aldrig på det när jag var sexton år…

Det är inte så många som badar trots att det är ungefär lika varmt/kallt i vattnet som det brukar vara på sommaren hos oss ute i skärgården.





Rött, cyklamenrött (kallade vi i min ungdom den speciella rosaröda färgen) och rosa såg man mycket på både klänningar, baddräkter och väskor.

Medan jag skriver det här inlägget har jag nästan glömt bort att jag ska på "inskrivningssamtal" för operation i morgon. Operationen blir på tisdag i Linköping där jag ska vara kl. 7.15 på morgonen, vilket innebär att jag senast måste gå upp kvart över 4. Men då är det ju ljust som väl är...