1347 Åttioårskalas i Sankt Laurentii församlingshem

För någon månad sedan damp det ner ett brev i brevlådan med en inbjudan till åttioårskalas från Söderköping Sankt Anna församling. Alla som fyllt åttio år under året var välkomna till en trerätters middag med underhållning 7 november klockan 15.30. Det är ju inte så mycket som händer i den här lilla metropolen så jag skrev och tackade ja samma dag.

Tiden rasade iväg som vanligt och idag gick middagen av stapeln. Av de 97 som fyllt åttio i vår lilla stad var det bara 23 som hörsammat inbjudan. Men då alla jubilarerna hade fått ta med sig en vän om de ville, blev det ganska många vid de festligt dukade borden ändå.

Vackert dukade bord med  brutna servetter och blommor. (Bilderna går att klicka större.)

Vi välkomnades med en drink med en frusen jordgubbe i innan vi släpptes in i stora salen. En del var nya ansikten för mig men de flesta kände jag igen, åtminstone till utseendet. När vi bänkat oss vid borden och letat rätt på vår bordsplacering, kom några av de anställda i församlingen med förrätten, sill på kavring med god dressing. Jag hade en egen månadslapp framför min tallrik där det stod JUNI. Det var tydligen bara jag som var född i denna månad. Ganska fiffig bordsplacering för att få lite omväxling i sittandet.

I mitten står Berit och Dagny som jag skulle komma att sitta bredvid vid middagen. Min gamla vän Svenne från Dagsbergs Dragspelsgäng tittar fram i dörröppningen. 

All mat som vi fick idag hade personalen lagat själva. En i köket som jag pratade med berättade att de hade hållit på sedan klockan 10 på morgonen. Vår präst Cecilia var också med och serverade. Efter att hon hälsat alla välkomna ställde hon en del frågor till de församlade, bland annat om vad vi hade för fritidsintressen. Mina grannar berättade att de sjöng i kör och cyklade, några spelade bridge, några dansade och jag sa att jag bloggade.

Prästen Cecilia hälsa välkommen.

Det var tydligen lite ovanligt eftersom Cecilia fann sig föranlåten att fråga om alla visste vad en blogg var. Eftersom de flesta av dem jag känner har tittat på teveprogrammet om Dagny, 104 år, som håller datakurser och lär ut hur man bloggar, så det torde det inte gått många förbi. På menyn, som också vi fått vid bordet, stod det vidare kålpudding med gräddsås och till efterrätt äppelkaka med vaniljsås. Märk väl, SVENSKA äpplen!

Maten var mycket god och alla åt med frisk aptit. Riktig kålpudding med köttfärs har jag inte ätit på 40 år så det var en härlig upplevelse. Till det gelé, lingonsylt och äppelmos. Kent är ju vegetarian och inte lagar jag kålpudding med köttfärs till mig själv. Jag fick tips av Berit att ha quornfärs i stället så det ska jag pröva någon gång.

Halvvägs genom kaffet och efterrätten - inte nog med att jag var den enda som bloggade, jag var den enda som drack te också tills Berit, min granne, också bestämde sig för det - blev det musikunderhållning av ett gäng som sjöng och spelade ukulele, gitarr och piano.

Gunnar, Kay, Tina och Kimo

Lite allsång emellan och musikgissning. Musikanterna spelade och sjöng versen till ett stycke och vi skulle fylla i resten. Jag klarade I min lilla värld av blommor och Med en enkel tulipan men gick bet på Fröken Fräken och Ann-Karolina öppna din dörr och någon med sång som jag aldrig hört tidigare. Älskar sådana här musikgissningar - men med musik bara fram till 70-talet.

Blomma att ta med sig hem.

De vackra blommorna som stod framför våra kuvert visade sig vara födelsedagspresenter som vi fick ta med oss hem - fantastiskt. Tack alla för en väldigt trevlig extra födelsedagsfest och för allt jobb som ni lagt ner. Det blir ett minne för livet! På videon nedan sjunger och spelar Gunnar, Kay, Tina och Kimo en countrylåt.



Uppdatering:
Bloggblad skriver att hon bjöd mig på kålpudding för några år sedan. Jag är mycket ledsen över att jag glömt det. Men när jag är hos henne så pratar vi så mycket att jag kanske glömde bort vad jag åt. Den måste väl i alla fall ha varit god, annars hade jag väl kommit ihåg det?