Omslagsbild av Hellfrid Selldin 1897 - 1973. Bilderna går att klicka större vilket förhoppningsvis gör att man kan läsa texten vid bilderna.
Hellfrid Selldin har gjort omslagsbilden som, som alltid, är tecknad och målad. Hon var en flitig illustratör och skapade bland annat massor av julkort. Jag kan inte hitta något om henne på nätet men 2015 hade Postmuseum en bild av henne på sin almanacka och där finns lite information om henne också. Fler bilder av henne kan man se här. Själv hade jag inte hört talas om henne men tydligen samlar många på hennes vykort.
Som vanligt innehåller tidningen noveller och resereportage, den här gången från Vilna som numera heter Vilnius. Reportaget granskar mycket ingående den historiska konflikten mellan Polen och Litauen och hade kanske mer platsat i en historiebok på universitetet idag. Konstutställningarna som man skriver om äger för det mesta rum i Stockholm, men här har man fått med Isaac Grünevalds utställning i Paris.
Det är Grünevalds första stora utställning i Paris med ca 80 verk från den senaste tiden. Bilden överst ett porträtt av Märtha Halldén - skulptris och skådespelerska. Bilden nedanför till vänster klippstaden Evenos omgiven av olivskogar, bilden till höger porträtt av sångerskan Amra Poutri och bilden nederst heter "Nu couché". (Borde väl hetat Nu couchée, eller?) Betyder ungefär "naken sovande".
Hasse Z är med på ett hörn med en krönika om konversationen på en bättre middag. Jag har läst några av hans krönikor tidigare men tycker att hans son, Kar de Mumma, var mycket roligare. De här berättelserna upplever jag som väldigt krystade.
Det är också alltid några sidor med kungligheter med. Det fanns ju många sådana kvar i Europa vid den här tiden. Gustav V semestrar i Nizza, som det hette då, medan riksdagen debatterar republikfrågan. Prins Gustav Adolf har inte förlovat sig än men är glad ändå, står det.
Gösta Ekman i Gröna Hissen på Oscars nederst till vänster och Adolf Jahr i operetten Marietta till höger. Det var Adolf Jahrs femtionde roll sedan han ägnat sig åt operettkonsten, enligt tidningen.
Kapplöpningen jorden runt är en tävling vars initiativtagare är Bonniers Veckotidning i Sverige och Berlinske Tidende i Danmark. Den tävlande för Sverige är författaren Axel Essén - Anders Eje och för Danmark tävlar redaktör Jörgen Bast. Ursprungligen skulle tävlanden från Norge, Frankrike och England också ha varit med, men dessa drog sig ur. För den som inte kan läsa denna roliga artikel citerar jag ett litet stycke.
"...reglerna ha i huvudsak fastställts. Resenärerna få i således endast begagna sig av ordinarie järnvägståg och fartyg, automobiler, hästar och häståkdon, elefanter, kameler o. d. samt aeroplan och reguljära flygrouter. Färdevägen blir i stort sett samma som Phileas Fogg en gång i tiden valde... Resan anträdes från Paris och städerna Bombay, Honkong, Yokohama och Newyork måste passeras och våra resenärers papper där kontrolleras av respektive länders konsuler."
"Jules Verne i trädgården i sin villa i Amiens. Bilden är tagen kort före den store äventyrsföfattarens bortgång." (Det måste ha varit ett tag sen eftersom han dog 1905.)
Modeavdelningen handlar i detta nummer om vad den unga bruden ska ha på och med sig för kläder under smekmånaden. Resan kanske inte är tänkt att gå så långt söderut eftersom både pälskappa och ylledräkt ska packas ner. Men dessa plagg kan vara bra att ha under bilturer i öppen bil, tycker tidningen. Här är det inga täckjackor och gympadojor med i bagaget. Eller baddräkt heller för den delen.
En förtjusande bruddräkt, enligt tidningen.
Annonserna är otaliga, många är bilannonserna i detta nummer. Några av bilmärkena finns kvar idag åtminstone som raggarbilar som Studebaker, Packard och La Salle. Åtminstone fanns de när jag växte upp. Däremot har jag aldrig hört talas om Oakland Cosmopolitan Six eller Steyr.
"Snabb, slank, sportmässig - därför också en vagn i den moderna kvinnans smak."
Avmagringsannonser finns alltid med. Men den här har jag inte sett tidigare. Hade inte varit dumt om man kunde gå ner några kilo bara genom att bada!
Jag avslutar den här lilla exposén med annonsen på omslagets sista sida från Banankompaniet. Mest för rubrikens skull. Det är kvinnan som bär ansvaret för släktets framtid. Så sant som det är sagt.
