Visar inlägg med etikett pensionärskör. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pensionärskör. Visa alla inlägg

måndag 12 april 2010

Från mitt liv som kantor 16

I lördags spelade jag på ett dop i Gårdeby vackra lilla kyrka som ligger ca en halvmil från Västra Husby. Och som så många gånger förr slogs jag av tanken på hur många konstskatter det finns i våra svenska kyrkor.

Framme i koret i upphöjd position tronar Jesus med ett litet lamm i sin famn. Han är snidad i trä av Eva Spångberg i Hjälmseryd. Dit ska förresten Ringarums och Valdemarsviks syföreningar resa på sin årliga utflykt den 2 juni. Jag tänker följa med eftersom jag inte besökt hennes ateljé tidigare.


Alla bilder går att klicka större.

Men det som var allra märkligast, tyckte jag, var den konstfärdiga ljuskronan av trä framför altaret, gjord av en träsnidare redan 1658. Vilken konstskicklighet – även om den kunde tyckas en smula makaber med alla armarna som höll om ljusen. Man får sig en tankeställare – hur många generationer under årens lopp har beundrat den här kronan, och hur många generationer efter min kommer att fortsätta att beundra den och förvånas…


Lille Felix, som skulle döpas, var idel solsken under hela dopakten. Till dopprocessionen spelade jag Du käre lille snickarbo, för första gången i mitt liv som ingångsmusik till ett dop, men kanske inte den sista. Psalmerna som vi sjöng var Tryggare kan ingen vara och Du vet väl om att du är värdefull– en av de populäraste nya psalmerna. Här i en underbar inspelning på Youtube! Ut som vanligt Barn är ett folk…



Påföljande söndag var det söndagsgudstjänst i Gusums lilla kyrka, som ursprungligen tillhörde Gusums bruk. Gästande sångkör var Sankt Ragnhilds- och Wijkakören under ledning av min goda vän Maj-Gret. Jag ackompanjerade kören som vanligt förutom att jag spelade orgel i gudstjänsten.


Alla i kören är pensionärer och den äkta sångglädjen är inte att ta fel på. Det är en lite tvärtomkör eftersom herrarna för det mesta sjunger melodistämman och damerna andrastämman. Men det låter ändå förvånansvärt bra och det är gamla härliga sånger man framför.