Gatupratare på Rådhustorget kvällen 29 november. (Bilderna går att klicka större.)
I lördags och söndags hade jag och tre andra damer
utställning på Galleri Grottan i Söderköping. Janne, som i vanliga fall huserar
i ateljén är fotograf och ändrar om den ibland till galleri. Han är en fena på
belysning och har satt upp tavellister längs alla de vita väggarna. Man behöver
alltså inte spika hål i väggarna och kan flytta om sina tavlor som man tycker.
Här är vi som ställde ut. Att entrén är så pampig beror på att ateljén är belägen i källaren till det som en gång var Stadshotellet i Söderköping. Agneta längst till vänster är det som målat tavlan i entrén. Det fantastiska staffliet hittade hon på en auktion. Bredvid Agneta står Gunilla, sen Nina och så jag längst till höger.
Belysningen har Janne fixat väldigt fint så att varje enskild tavla kommer
till sin rätt. Stor skillnad mot den mörka utställningslokalen på Lilla
Kanalmagasinet i somras som jag berättat om här. Samtidigt som utställningen
pågick var det julmarknad i Söderköping och mycket folk i rörelse.
Överraskningspresenter till de 25 första besökarna . Som man ser är det egenhändigt förfärdigade julkort.
Men det var inte tavlor folk var ute efter denna julmarknadshelg – mer små tomtar
och änglar eller stickade mössor och vantar. Det var åtminstone vad vi trodde
eftersom kommersen gick mycket trögt. Men som Marianne sa: ”Man spontanköper
inte precis en tavla för några tusen kronor…”
Här är några av Agnetas tavlor...
... och några av Gunillas.
Nina var väl den av oss som var mest innovativ av oss, tycker jag. Här är hennes skräckinjagande örn.
Här är några av hennes andra tavlor. Jag föll för flickan längst till höger som jag köpte och tog med mig hem.
Roligt hade vi i alla fall och jag fick nya vänner och
diverse tips om gemensamma målaraktiviteter i framtiden. Många gamla vänner
passade också på att hälsa på oss och dricka ett glas glögg och äta en
pepparkaka.
På lördagen kom också Mirren med de två yngsta barnbarnen och
hälsade på. Caspar, 4,5 tyckte att mormors tavlor var fina. Den bästa
komplimang man kan få!
Caspar och Lissan diskuterar en av mina tavlor. Lissan är intresserad av katten bredvid orkidén.
Mirren i samspråk med Gunilla.
Caspar, Lissan och jag. Tavlan med björkarna har Gunilla målat.
Mina lättklädda
flickor drog till sig en del uppmärksamhet. En dam fnyste (berättade Marianne) och sa att hon
verkligen aldrig skulle kunna tänka sig att köpa en sådan tavla medan en herre,
som kom en stund efteråt sa att den enda tavla han kunde tänka sig att hänga på
sin vägg var just en sådan tavla. Smaken är olika…
Några av mina lättklädda damer från 1928.
Flickorna har jag målat efter Agda Groths omslagsbilder på
damtidningen Charme, en veckotidning som kom ut under 20-talet. Omslagsbilderna
var då i svart-vitt och en färg, så färgerna på målningarna är mina egna. Jag
tyckte det var synd att inte bevara dessa omslagsbilder till eftervärlden J.
Sedan hade jag med några Söderköpingsmotiv. Villa Särla, det
gamla gröna huset, är förknippar med en ruskig historia. Ett mord begicks där
på en gammal dam av en före detta elev till mig. Som väl har jag helt glömt
bort honom. Det byggdes 1905 för några generationer sedan av en släkting till
Mariannes make och var rött från början. Jag har alltid tyckt att huset varit
intressant med sina hörn och vinklar. Vem vet hur länge det får stå kvar i
dessa rivningsraseriets tider.
På söndagen kunde jag inte vara med förrän ganska sent på eftermiddagen eftersom jag hade två adventsgudstjänster. Kalle, min son, ställde upp på förmiddagen och avlöstes av Marianne, som i sin tur avlöstes av Kalle igen. Skönt att man har vänner eller söner som hjälper till när det behövs.
Min egen favorittavla - vy från Rådhusbron över Åpromenaden i Söderköping.
15 kommentarer:
Smaken är, som em konstaterar idag, fårskallig. Dina damer är hur charmiga som helst! Jag är särskilt förtjust i henne med papegojan i hög hatt.
Jag föredrar att köpa konst direkt av konstnären - klokt, tycks det, enligt de två senaste Uppdrag Vranskning (obs, omedvetet stavfel som blev litet kul med tanke på rätt många av deras program.) som handlat om falsk konst.
Måste ringa Rembrandt en dag och bestämma träff....
Det har nog hänt att jag spontanköpt ett konstverk för 1000kr, fr a på den tiden när jag definitivt inte hade råd. Men makaroner är också mat....
Olgakatt:
Tack för din trevliga och uppmuntrande kommentar. Jag tror hellre att jag skulle gå hem till Matisse och höra mig för...
Jag ska nog dumpa priserna till ca en tredjedel nästa gång. Kan ju inte ha huset fullt av "konstverk".
Återkommer med kommentarer på din blogg efter helgen när min svärson förhoppningsvis har fixat vårt nätverk. Det tar mig en halv dag att få till ett eget inlägg på datorn. Jag lägger patiens medan jag väntar på att äntligen komma in på nätet efter alla "Hämta igen". Mycket frustrerande!
Ingrid
Det var så trevligt där i källargrottan. Förresten tog jag en av dina presenter, jag blev jätteglad att det var så fina julkort gjorda efter dina tavlor!
Jag ska leta rätt på ett foto av villa Särla, har ett från ett kaffekalas när det var ganska nytt.
Det verkar hur bra som helst med lokal, ljus och förstås - med innehållet! Dina 20-talsdamer är "charmanta". De blir extra effektfulla i grupp ser jag. Den med "tvillingarna" har jag inte sett innan. Riktigt kul att du la skärpen just i horisontlinjen! Finurligt!
Grattis till en fint genomförd exponering!
Jag gillar dina "lättklädda" damer. Alla tre tavlorna som står på rad blev mina favoriter. Förstår inte hur man kan bli så indignerad av dem. Ok, smaken är olika. Ha det bra.
Sen ganska länge är det faktiskt inte så vanligt att man säljer sina alster. Du ska som icke känd konstnär nog ligga en bra bit under tusenlappen för att folk ska köpa.
När man ställer ut är det förstås kul om man säljer men det viktigaste är det du beskriver, att man träffar mönniskor som tycker det är roligt med bilder och deras upphovsmän/kvinnor och att få träffa dem. Men inte nödvändigtvis är där för att köpa något!
Kul att få titta in på utställningen i bloggform! Härliga tavlor och din favorittavla är den jag också gillar allra mest.
Kul att få se några av tavlorna på utställningen här på din blogg. Kunde du sälja en del så att du kände dig nöjd?
Hälsning Karin
Bloggblad:
Det var bra att du kunde ställa upp och roligt att du tyckte om mina julkort.
Jättekul om du kunde hitta ett gammalt foto av villa Särla!
Ronny:
Haha! Det var inte jag utan Agda Groth som la skärpen där. Hon var inte så dum hon...
Menar du blogginlägget när du skriver "exponering" så tackar jag för berömmet och suger åt mig allt vad jag kan.
Ingrid
Gunnel:
Nej inte jag heller kan förstå varför man blir indignerad! Jag la ju t.o.m. fram två Charmetidningar som man fick bläddra i. Det var en tidning för film och teater och musik 1928 - ofta filmmusik - och det var ju ganska nya företeelser på den tiden. Åtminstone teater där man bjöd på show och musikal. Alltså inga p*or*r*tidningar i vår nutida mening även om damerna var ganska lättklädda här och var.
Monet:
Jag lär mig...
Att jag tog så pass mycket för tavlorna berodde på att två av de andra damerna höll priserna uppe. Och man vill ju inte gå in och konkurrera med avsevärt lägre priser, tyckte jag - men det ska jag inte bry mig om nästa gång!
Jag målar ju mest för mitt höga nöjes skull, men samtidigt är det ju väldigt roligt att någon vill ha en tavla av mig överhuvudtaget och hänga upp på sin vägg. Så därför blir det helt andra priser om jag ska ställa ut någon mer gång.
Ingrid
PS. De andra damerna sålde inte heller några tavlor men jag blev i alla fall av med två stycken. Kalle ville ha en och Mirren en...
karin:
Tack för rar kommentar! Roligt att vi har samma smak - åtminstone vad gäller mina tavlor :-).
Ingrid
Karin Johansson:
Nej, jag sålde inga tavlor men blev av med två. Jag känner mig väldigt nöjd med utställningen ändå som jag skrev i inlägget.
Om du läser kommentaren från Monet och mitt svar så får du svar på din fråga.
Kram
Ingrid
Kul med ännu en utställning! Många fina tavlor såg det dessutom ut till att vara. Lite tur och roligt är det trots allt att vi alla har lite olika smak.
Skicka en kommentar