872 Decemberbesök i Mälarhöjden

Kom hem i fredags från Mälarhöjden, där jag tillbringat några dagar. Med mig hade jag en präktig förkylning vilket har resulterat i att jag inte har kunnat sammanfatta mina intryck från besöket förrän nu. Men sedan jag sovit bort febern i över tolv timmar känner jag mig frisk och redo att skrida till verket.

Naturligtvis måste också jag titta på NK:s julskyltning. (Bilderna går att klicka större.)

Min blygsamma insats hos Mirrfamiljen denna gång har bestått i att jag hämtat och lämnat barnbarnen på förskolan respektive i förskoleklassen. Det tar en förälder ungefär en timme att göra detta i vanliga fall. Om man då lägger till minst 45 minuters resa till jobbet varje dag för båda, förstår man att det inte går ihop sig alls egentligen, eftersom båda arbetar heltid.

Så Mirren har löst detta problem genom att hon ger sig iväg tidigt på morgonen till jobbet innan barnen vaknar. Då kan hon gå lite tidigare från sitt arbete så att hon hinner hämta barnen på eftermiddagen. Mirrmaken lämnar barnen på morgonen och stannar kvar sent på sitt jobb. Så är det att vara arbetande småbarnsföräldrar idag om man bor i Stockholm och måste åka tunnelbana eftersom det inte finns parkeringsplatser inne i stan. För övrigt skulle det väl ta minst lika lång tid att köra bil med köer morgon och kväll.

I vilket fall som helst hade jag dagen ”ledigt” mellan lämningarna och hämtningarna. Dessa tillbringade jag med att promenera runt i city och titta på julskyltningen. Det är alltid spännande att se vad NK har hittat på. Det var inte bara jag som var där, många förskolor hade lagt sin utflykt dit och ibland var det svårt att komma fram till skyltfönstret för att få en titt. Men det var nästan roligare att titta på barnen.

Man måste i alla fall beundra fantasin hos dem som designat julskyltningen.

Lussedags.

Tänker draken månne roffa åt sig julklapparna?

Sen jag beskådat skyltningen och tagit bilder gick jag vidare till Drottninggatan. En god vän tipsade mig om en bokhandel nästan framme vid Riksbron där de säljer fina julkort med kuvert för en och två kronor styck och stickers för fem kronor kartan. Som vanligt inhandlade jag några sådana.

Jag fick hålla ordentligt i kameran när jag tog bilden från Riksbron med Operan i bakgrunden.

Vädret var fint men det blåste ordentligt när jag gick över Riksbron till Gamla Stan. Mitt mål var att handla en ängel av den polske träsnidaren Jósef Muniak i Storkyrkobutiken. Jag köpte en likadan som Mirren har. Det fanns fortfarande några änglar kvar till min stora lycka.

 Vad som är märkligt är att ängeln ser nästan grotesk ut när man fotar den i samma höjd som den står på bordet. Ögonen har konstnären tydligen målat så att man ska se ängeln uppifrån - och det gör man ju för det mesta. Blicken blir då en helt annan. Den bör alltså inte stå högre än man själv. 

Efter det var det dags att ta tåget vid T-Centralen i Gamla Stan för att åka hem och hämta barnbarnen.

 Bellmansgatan, där jag en gång som trettonåring höll på att bli inackorderad hos en operasångerska för att utbilda mig till pianist. Min mamma avvärjde som väl var detta, eftersom hon visste att jag inte gillade att öva...

Lite inspiration till mina fantasihustavlor kanske.