Det här kortet tog Kent förra året. I år får jag nog tyvärr inte uppleva de blommande körsbärsträden i Kungsträdgården. (Bilderna går att klicka större.)
Att den rosa färgen är förknippad med fördomar visste jag, men att den dessutom är livsfarlig hade jag ingen aning om. Fanny Ambjörnsson, som har skrivit boken Rosa, den farliga färgen påstår i alla fall att rosa på fel person i vissa lägen kan vara livsfarligt. Det verkar spännande, ska försöka låna boken på biblioteket och ta reda på varför.
Jag har bara retat mig lite allmänt på att små flickor alltid förknippas med rosa och små pojkar med blått. Mina yngsta barnbarn älskar rosa, i synnerhet mellanpojken Caspar, som aldrig väljer någon annan färg vad det än är som det handlar om.
Fyraårige Caspars teckning av några katter förra året.
Ritar han ska det vara med rosa färgpenna. Muggen som han brukar dricka ur och sugröret är rosa. Hans favorittröjor har motiv med Hallo Kitty och samtliga skor och stövlar, sedan han var riktigt liten, har varit rosa. De andra barnen har också jackor, byxor, skor och stövlar i rosa men kan även tänka sig andra färger ibland. Caspar tycker också om vackra klänningar - gärna blommiga. För hans mamma, som bland annat har varit genusforskare, har det inte varit något problem, han får gärna ha klänning och kjol om han vill.
Caspar på Öland förra året i sin favoritklänning
Men så är det det där med snälla tanter på tunnelbanan. "En sån rar liten flicka, vad heter du?" När han svarar Caspar ser tanterna mycket förvirrade ut. Hur har det blivit så här, att en färg helt förknippas med flickor och kvinnor? "Jo", säger Fanny Ambjörnsson -"att vi ratar rosa och förknippar den med barn, kvinnor, kitsch och bögar avslöjar ett slags förakt för det kvinnliga."
Caspar iklädd rosa byxor och sandaler har hittat en grotta. Eftersom han ärver storebrors tröjor får han acceptera att dessa inte alltid är rosa...
Det har inte alltid varit så, läser jag här på Wikipedia. Från 1920 fram till 1940 var den rosa färgen tillskriven pojkar eftersom det ansågs att rött var mer maskulint. Flickornas färg skulle vara blått. (Jag gissar själv att det berodde på att Jungfru Marias kläder alltid är blå på alla tavlor från medeltid fram till vår tid.) Men den normen förändrades helt omkring 1940. Då skulle plötsligt flickor ha rosa klänningar och rosetter.
Även jag kan ha en viss rosa färg på mina kläder - den cerisröda eller cyklamenröda som det hette när jag var tonåring. Ljust rosa däremot har jag aldrig kunnat ha. Många är de tröjor och även en och annan jacka som jag fallit för i affären och som jag sen nästan aldrig tagit på mig. Jag tycker färgen är så vacker men sätter jag på mig något plagg i den färgen ser jag omedelbart ut som en stor och skär gris.
Caspar och jag på väg till Lilla Akademin.
Jag är glad över att även pojkar och män tillåts ha rosa kläder numera, även om det för det mesta bara inskränker sig till skjortan för de vuxna. Fördomarna sitter djupt. När Casimir för någon tid sedan kom till sin förskoleklass iklädd sina stövlar frågade hans kamrater varför han hade rosa stövlar. "Därför jag tycker det är vackert", svarade Casimir. "Men du har dom väl inte på dig nästa gång du kommer till skolan får vi hoppas", tyckte en pojke då.
Alla tre barnen har växt ur sina skor och fått nya. De gamla och ärvda är väl använda och har gått sönder.
Många konstnärer har varit och är förtjusta i den rosa färgen. Picasso hade sin Rosa Period mellan 1904 och 1906. En förklaring är att han kommit över sorgen över sin döde vän och träffat en ny kvinna. Han såg kanske livet i ett ljusare skimmer, vem vet?
Akrobat av Pablo Picasso.
Konstnären Åke Bjurhamn, som jag träffade vid en konstrunda häromsistens och som jag har skrivit om här har gjort den rosa och även den röda färgen till sin egen favoritfärg.
The Spirit of Saint Louis
20 kommentarer:
Vilket härligt mångsidigt rosa-inlägg!
Skönt att Casimir klarade att stå emot kompistrycket, att hans mamma tog upp det med personalen och att de, tydligen, hanterade det hela på ett bra sätt. Här finns en annan klok mammas liknande erfarenheter skildrade: http://vuxnamanniskorharintehamstrar.blogspot.se/2012/10/nar-fint-blir-fel.html
Och här: http://vuxnamanniskorharintehamstrar.blogspot.se/2012/10/rosa-ar-for-alla-igen.html
Det var mycket nya och intressanta saker om rosa som jag inte kände till. Visst är det dumt att färger ska visa vilket kön man tillhör. Bra att det diskuteras så att alla gamla fördomar försvinner. Kan undras varför det är just de här två färgerna som är så förknippade med manligt och kvinnligt. Kram
Karin:
Nej, Åsa ger sig inte! Tur det. Tack för länkarna, jag ska vidarebefordra dem.
Gunnel:
Tror fortfarande på att den blå färgen som från början förknippades med kvinnor berodde på Jungfru Marias ständigt blå mantel eller kläder överhuvudtaget. Men varför det plötsligt slog helt om har jag ingen gissning om.
Kram tillbaka från Ingrid som önskar dig en skön helg.
Alla färger till alla! Hela regnbågen eller chakrasystemet spelar ingen roll. Vi borte blomma mera! Undrar om lördagsbloggarna kan få rabatt på storköp av boken ;-)
Alla färger till alla! Efter tycke och smak, så ska det vara och så tycker jag att det blir mera och mera av
Men det börjar redan på BB. Då får flickorna ett rosa band runt sin handled och pojkarna ett ljusblått. Åtminstone i Finland och på Åland.
Ett mycket fint inlägg!
Underbart intressant inlägg om rosa! Mer behövs inte sägas!
Jag gillar också ditt inlägg men själv hade jag inte klätt min sin i rosa - men jisses det är ju 55 år sedan och då tänkte och tyckte man annorlunda. Själv vägrade han att ta på sig något annat än marinblått. Han kallades därför för blåvingen under något år.
Småflickor nu för tiden vill ju gärna ha något som glittrar eller blänker - typ paljetter - det tycker jag är jättefult!
Det finns så mycket vackra/söta/tuffa barnkläder nu för tiden - hur mycket som helst-
Hoppas din helg har varit bra, so far. Kramis från
Eleonora
Heja Casimir och Åsa!
Alla färger åt alla! En bekant tyckte att det var bra att den lille killen som ville ha röda glasögonbågar "räddades" av sina mamma;( Han kunde ju bli retad av kamraterna. Men det är ju inte barnen det är fel på utan de fördomsfulla föräldrarna! Resonerar men som min bekant blir det ju aldrig bättre!
englundskan:
Jag håller med dig. Jag tycker alltid det är roligt när herrarna kommer i en färgglad kavaj eller dito byxor. Saknar färgerna på vintrarna - nästan alla går ju svartklädda, även ungdomarna.
PettasKarin:
Håller med dig också. Tycker som sagt att det är ledsamt att nästan alla går svartklädda på vintrarna.
Jag vet inte hur det är i Sverige med banden på de nyfödda - Åsa fick aldrig något rosa band i alla fall. Men så var det ju snart 37 år sen hon föddes.
Kram från Ingrid som just kommit hem från Mälarhöjden.
Tove:
Tack Tove för rar kommentar. Den värmer!!!
Kram
Eleonora:
Ja, det är fantastiskt vilket utbud av vackra och BILLIGA barnkläder som det finns nuförtiden.
Det är inte bara små flickor som tycker om glitter och paljetter, lille Caspar älskar det också förutom rosa.
Det är anledningen att han valde att spela tvärflöjt - att den glittrar :-)!
Kram från Ingrid som just kommit hem från två dagar i Mälarhöjden.
Olgakatt:
Håller helt med dig. Det var faktiskt första gången som någon retat någon av pojkarna för den rosa färgen på skor, stövlar och jackor. Förskolorna i allmänhet brukar vara väldigt noga med att försöka få bort genustänkandet. Men det här var ju i "skolan" bevars!
Men det gäller ju att vara trygg i sig själv för att stå emot när/om man blir retad för sådant. Åsa föreslog förresten den manlige läraren som hon pratade med att han skulle ta på sig en rosa skjorta någon gång för att föregå med gott exempel. "Det hade han aldrig tänkt på", sa han... Inte vet jag om han följde rådet.
Tror att "det rosa paraplyet" över Kungsan kan vara uppfällt till helgen - det börjar skimra lite försiktigt där nu, trots dåligt väder. Men det sägs att 16 april är den magiska dagen ... vi får väl se!
Vilken underbar blåsippebild du har i din header nu!
PS senast i fredags provade jag en ljusrosa tunika, jättesnygg i skyltfönstret - och vips! stod grisen där i spegeln!!!
Klimakteriehäxan:
Tyvärr missar jag väl detta paraply i år eftersom jag har en del spelningar och en ny kör. Jag får ta fram mina gamla bilder och titta i stället. Men det är magiskt, skulle väl någon i Let´s dancejuryn säga...
Skönt att någon förstår hur jag känner mig när jag provar något ljusrosa plagg...
Ingrid
Mer färger åt folket; grön och blå till tjejerna och rosa och rött åt pojkarna. Skulle ju inte ëhöva spela någon roll vilken färg man har på saker och ting. Men visst tycker jag det blivit lite väl mycket rosa på flicksidan de senaste rätt många åren. Min son gillar färgen röd och klär också bra i det, men visst pointerar även han ibland att rosa, nej, det vill han inte ha. Fast tittar man i hans pennfodral kan jag se att den rosa kritan hör till de kortaste, så nog bliver det använt alltids.
Bejla:
Jag är så glad att Mirren gärna klär sina pojkar i rött och rosa - du kan ju se att alla barnens nya skor är rosa.
Det är ju jättedumt att en pojke inte ska kunna klä sig i rosa byxor eller skjorta utan att det blir kommentarer. Flickor kan ju alltid ha blått!
Kram
Skicka en kommentar