Det sista ämnet för septembers lördagsteman var alltså KAPPA. Det passade alldeles utmärkt för mig eftersom jag införskaffade en ny vinterkappa i fredags. Bakgrunden var denna. Jag hade lagt ner lite mer tid än vanligt på självporträttet (som Gunilla Dahlgren talade om vid ett tillfälle när jag var och hörde henne) och bad Kent att ta ett foto av mig i min gamla täckkappa. (Jag tänkte redan då på lördagstemat).
Men när jag fick se fotot blev jag förvånad över att kappan, som jag tyckte var ganska snygg fortfarande, nu verkade så bylsig och oformlig. Jag hade funderat på att köpa en ny vinterkappa ett tag, men detta foto gjorde att jag bestämde mig på fläcken. (Kanske bidrog det också till beslutet att jag fått en avisering från DEA att det var 25% på alla NYA kappor för hösten).
Min gamla täckkappa ser verkligen inte särskilt elegant ut på fotot som Kent tog.
När jag kom hem bad jag Kent att ta ett foto av mig i nya kappan att ha till bloggen. Döm om min förvåning när det visade sig att kappan och jag såg lika stora och oformliga ut på denna bild som på bilden med täckkappan. Men då kom jag på att boven i dramat var att Kent hade sänkt kameran en halvmeter innan han tog kortet. (Han har envisats med att fotona blir bättre då.)
På det här foto ser jag mer normal ut. Kappan är fiskbensmönstrad som man ser om man klickar upp det. Den har också en kapuschong.
Kent fick ta om korten med kameran i vanlig höjd och då blev jag något så när nöjd med fotot. (Riktigt nöjd är man ju aldrig.) Förmodligen hade jag inte köpt någon ny kappa om han hade haft kameran i samma läge på fotot med täckkappan och jag hade sparat en massa pengar. Men nu blir det nog inga fler vinterkappor i mitt liv eftersom det här är en Hettemarkskappa som väl ska hålla både formen och färgen i minst tio år till...
Uppdatering:
Jag har ändrat sista lördagstemat till Lampor/Lyktor. Jag har även länkat till Hettemarks som har många fler snygga kappor att visa. Min är en av dem så som den ser ut när man knäpper upp den till halsen.
43 kommentarer:
Helfigur är svårt att få till rätt på nära håll. Lika konstigt underifrån som ovanifrån. Men han vill ju ha med fötterna...snygg kappa, förresten. Jag visste inte att Hettemarks lever än. Jag har en kappa därifrån som är ca 7 år.
Ja, troligen hade du inte köpt ny kappa om Kent hade hållit kameran högre upp, men det var ju bra att det gick som det gick, för din nya kappa är snygg och du med!
Tack för oktobermånads teman.
Kram!
Bloggblad:
Där ser du - den lever nog lika länge som jag - kappan...
PettasKarin:
Du är så snäll! Det var ju tur att han höll kameran som han höll för jag är mycket förtjust i min nya kappa, som dessutom är väldigt varm.
Jag hoppas inte de blir alltför jobbiga att skriva om. Jag hoppas mycket på det sista eftersom jag just sett ett väldig fint teveprogram om ljus. Det handlade om bland annat Zorn och Carl Larsson. Sen gillar jag ju lampor också...
Kram tillbaka från Ingrid
Den nya kappan är ju jättesnygg och klär dig alldeles utmärkt. Den gamla behövs ju också. Själv har jag kostat på tvätt och uppläggning av en fem år gammal ulster. Den är av yppersta kvalitet och inte så mycket använd.Den har varit extremt lång, slafsat kring fötterna. Nu är den mycket bättre och kommer att räcka 10 år till. Det är också en Hettemarks!
Jag tittar gärna på dina teman och ser om det är något jag kan använda i min blogg.
Så fin din nya kappa ser ut och den är absolut mycket snyggare än den gamla.
Jag ska uppdatera min blogg med dina nya teman för oktober, men först ska jag se om jag kan få till något kappinlägg jag också.
Kram, Ingrid
Men den där kappan är ju hur härlig som helst, inte behövde du köpa en ny! Tänkte jag, när jag läste inlägget på min lilla skärm, där bara en bild i taget syns. Men som kom jag till nästa bild och tänkte att den kappan hade jag också fallit pladask för. Så snygg! Och den ser härligt varm ut. Men tackkappan kommer att behövas när det blåser, för den är troligen mera vindtät.
Jag gillar båda kapporna! Underligt med det där hur bilden tas som påverkar hur vi tycker om eller inte. Nu har du en gammkappa för oömt bruk, och en ny för läckert snyggbruk! Det viktiga är att en inte frys! Noterar tema och tack för de,spännande redan ..
kram
Perfekt med två kappor...en till när man vill känna sig lite extra tjusig och en som man kan använda utan att vara orolig för fläckar eller att det ska bli en reva. Jag gillar oömma kläder när jag går i skogen, och där hade din fina kappa inte passat alls. Den är mycket snygg, och jag blev förvånad mär jag läste märket....trodde Hettemarks var borta sen länge. Kram
Birgitta:
Ja, jag gillade kappan direkt. Kanske just därför att den gick precis ner till knäna. När man är kort som jag vill man inte ha en lång kappa som du beskriver. Min verkar ju också vara av väldigt fin kvalitet, BORDE i alla falla vara det med tanke på priset...
Roligt om du bestämmer dig för att bli med bland lördagsbloggarna. Jag lägger dig till listan i så fall. Du ser kanske att jag uppdaterat det sista ämnet.
Hettemarks hade många olika modeller på kappor som jag provade på ett annat ställe innan jag gick till DEA, som också hade ett flertal av Hettemarks kappor.
Kram från Ingrid
Ingrid:
Bra att du tittar på mina ämnen, man kan behöva fundera några dagar innan man sätter sig att skriva om dem. Har försökt att tänka ut ämnen som man kan ha egna bilder till.
Jag har uppdaterat sista ämnet för oktober.
Kram från Ingrid
Karin:
Tackkappan har hängt minst i två år VARJE DAG från september till maj - å det kanske inte är så konstigt om den har gett med sig lite i formen. Nu får den bli promenad- och ruskväderkappa. Den nya kappan är också VÄLDIGT varm och jag tror att mirakelfodret (enligt lappen på detta) även klarar en del blåst. :-)
Ingrid
Roligt att du redan gillar mina teman innan du har börjat skriva om dem. Jag har uppdaterat det sista som du kanske ser. Ser fram emot era avhandlingar av ämnena :-)
Kram
Gunnel:
Du är inte den enda som blev förvånad när du läste att märket var Hettemarks. Jag blev det också. Samtidigt så visste jag ju att märket borgar för kvalitet. Det kan ju vara bra för en gångs skull att köpa en sådan kappa nu på ålderns höst och se lite snygg ut och inte bara sportig...
Kram från Ingrid
Mycket snygg kappa. Nu blev jag ju lite sugen att gå och titta lite på sådana. Kanske måste inse att det inte är sommar längre.
Jag som har haft hundar i över 30 år har alltid haft jättepraktiska (=fula) jackor när jag varit på mina promenader med dem. Kanske skulle jag kunna bli en liten finare dam :-) nu?
Det var en kalasfin kappa du har köpt. Den gamla kan du använda vid skogspromenader eller om du krattar i trädgården? Den ser också mycket snygg o fin ut, så egentligen har du nu 2 fina vinterkappor!!
Ha det gott o kram från
Eleonora, som nu börjar få mindre kristaller! - äntligen!!
Det var en kalasfin kappa du har köpt. Den gamla kan du använda vid skogspromenader eller om du krattar i trädgården? Den ser också mycket snygg o fin ut, så egentligen har du nu 2 fina vinterkappor!!
Ha det gott o kram från
Eleonora, som nu börjar få mindre kristaller! - äntligen!!
Jag envisas också med att ta bilderna med kameran långt ner så att säga. Blir ju finare hund om jag sänker mig till hans nivå. Nåväl, håller med om att nya kappan ser bättre ut.
Det var mig en fin kappa. Du passar så bra i den också.
Jag sa senast i morse till min mysing att jag måste köpa mig en ny kappa. Den senaste köpte jag 2005, tror jag. Tiden går.
Varm kram till dig från Wiolettan.
Nya kappan var snyggast, ser flott ut. Du ser verkligen stilig ut i den!!!
Den andra - ursäkta - ser något mer sportig ut, men också snygg.
Det är roligt att ha flera.
Förra året köpte jag faktiskt två halvlånga, helt olika varandra, men med fin kvalitet båda, sen har jag också en bra och varm jacka.
Tror inte jag behöver något nytt i år!
Kramar, Gerd
Margaretha:
Det så så dags nu, haha. Eftersom jag redan har ett antal jackor och min täckkappa duger för promenader tänkte jag att köpa en lite finare kappa när jag ska åka till Kungl.huvudstaden och hälsa på barnbarnen. Jag tycker alla är så snygga i Stockholm, åtminstone de som är pensionärer...
Kram från Ingrid
Eleonora:
Skönt att höra att du är på bättringsvägen. Då har jag hopp! Mina kristaller snurrar fortfarande runt, kanske inte i lika hög grad som tidigare, men dock. Måste vara oerhört försiktig när jag lägger mig ner eller vänder mig i sängen.
Som jag skrev i kommentaren ovan - jag behöver ju en fin kappa när jag ska hälsa på dig i Stockholm, Jag har ju varit avundsjuk på din underbara kappa varje gång vi har träffats, haha.
Kramar tillbaka från Ingrid
Hans:
Hunden har ju ingen kappa på sig i alla fall :-).
Jag blev ju så VÄLDIGT tjock på den första bilden. Visserligen är jag inte någon sylfid men någon så högbarmad person har jag aldrig varit som på den bilden.
Ingrid
Wiolettan:
Han vill säkert se dig i en ny, fräsch kappa. Du kan ju gå in och titta på Hettemarks i inlägget. Jag har uppdaterat med en länk till företaget. Nästa år är din kappa 10 år - då är det verkligen dags :-).
Kram
Gerd:
Nej, jag tyckte också att jag behövde en lite snyggare kappa. Har faktiskt en svart som jag använder till begravning, men den går nästan ner till anklarna så jag känner mig alltid som ett stort hus i den. Men den är säkert mer än 10 år.
Det som är bra med den här kappan att jag tror den är tidlös. Nej, köpte du två fina kappor förra året blir det trångt i garderoben med en till :-).
Kram från Ingrid
Din nya kappa är jättesnygg!! BRA med ny :-) Den andra kan du ju också ta till ibland, den gamla.
Precis, man ska aldrig ta porträtt och helfigursbilder underifrån.
Du är iaf jättefin!!
Kram!
Nya kappan blev ju jättefin! Så kanske tur i oturen att det blev fotat "fel". Kvinnor ska visst aldrig fotograferas nerifrån; vi blir sällan särskilt nöjda då.
Ska bli spännande att få gå igång med lite nya teman.
Annika:
Nej, ALDRIG att han ska få sänka kameran igen! Kul att du gillade min kappa - du kan ju gå in på länken och titta på kappan hur den ser ut när den är knäppt upp till halsen.
Kram tillbaka!
Bejla:
Som jag skrev till Annika ovan - ALDRIG att han ska få sänka kameran. Det är ju skillnad om man tar barn och hundar. När jag ska fota barnbarnen brukar jag gå ner på knä.
Jag hade nog inte fattat ett beslut så fort om jag inte sett fotot av den gamla kappan. Så det var ju bra på sitt sätt. Den har så stora fickor att jag till och med kan ha min kamera nedstoppad i en av dem.
Kram
Åsbergs Foto:
Jag ska gå in och kika.
Kram
Jag gillar den andra bilden! Både du och kappan är jättefina! Den kommer du att trivas i.
Kram
Maggan i Laxå
Jättesnygg är din nya kappa. På början av 70-talet hade jag en fiskbensmönstrad insvängd kappa som jag var så nöjd med. Roligt att det tyget kommer igen. Javisst gillar jag att bada, ska snart till Italien o hoppas att det blir tillfälle till ett dopp även där :).
Jättesnygg kappa! Själv har jag inte ägt en kappa på många år... trivs bättre i jacka :)
Hittade hit genom Tove och jag vill gärna hänga på den här utmaningen med lördagsteman... verkar kul :)
Ser att du bor i Mogata... där var min morfar född :)
Maggan:
Jag trivs i den alla redan. Trist bara att jag inte kan ha den på mig än eftersom den är så varm :-)...
Kram från Ingrid
Barbro:
Jag har också alltid gillat fiskbensmönstrat. Glömmer aldrig min vinterdräkt i det mönstret när jag gick på Enskilda Gymnasiet i Stockholm på 50-talet. Jag hade den på mig hela vintern i ur och skur och till det högklackade pumps! Även när det var slask och snö. Hur dum kunde man vara? Och så mycket som jag gick till fots...
Lyckliga du som ska till Italien!
Kram från Ingrid
Anki:
Hej Anki och välkommen till min blogg! Väldigt kul om du hänger med på lördagstemat. Vi brukar alltid skriva lite om detta och illustrera med några bilder. Jag lägger gärna till dig till lördagslistan om du vill vara med.
Är du östgötska också? Du måste ju i alla fall ha varit här i Mogata och hälsat på din morfar någon gång.
Kram från Ingrid
Tack... lägg gärna till mig på listan... ska bli kul :)
Jodå, jag är östgötska... av födsel och ohejdad vana, eller hur det nu heter...
Har varit i Mogata många gånger, mest vid en gård som heter Ekängen... där min mors sambo hade sitt föräldrahem...
Anki:
Det ska jag göra meddetsamma!
Ekängen har jag för mig att Alva, min gamla körmedlem i Mogata kyrkokör bodde för länge sen, eller? I alla fall har jag hört namnet i många sammanhang.
Kram
Det är alltid roligt att "få" något nytt och fräscht om man tycker det gamla inte är så bra! Jag tycker att du är snygg i båda kapporna!
Svar: Det är enkelt att göra bildspel. Tyvärr kan jag inte hjälpa dig eftersom
jag har Wordpress och du har Blogspot! Fråga någon som vet hur man gör där! Kram
Alva och Gunnar hette de och Alva var mamma till Kurt som var min mammas sambo... och fick bli mina barns morfar. Tyvärr så dog han alldeles för tidigt - redan vid 54- 55 år.
Ser att jag finns på listan nu :)
Tack!
Veiken:
Jag har en målarkompis som har hjälpt mig att lägga in en hemsida i Wordpress. IkantaArt för ett halvår sen.
Tyvärr har jag inte uppdaterat den sen dess eftersom jag tycker det är krångligt. Kanske dags att bjuda hem henne igen :-)...
Kram
Anki:
Världen är liten! Alva och jag hade en mycket god relation trots att hon från början var ganska skeptisk och rätt barsk när det gällde. Ett hjärta av guld och duktig att sjunga.
Nonne har jag träffat men inte Kurt, åtminstone inte som jag kommer ihåg.
Kram
Skicka en kommentar