tisdag 6 mars 2018

1539 Sigrid Hjertén på Waldemarsudde

När jag var uppe i Stockholm för några veckor sedan passade Mirren och jag på att gå och se utställningen med Sigrid Hjertén på Waldemarsudde. Jag hade hört talas mycket om utställningen och blev sannerligen inte besviken. En fantastisk konstnär i mitt tycke och som måste ha framkallat många upprörda känslor på den tiden genom sitt modernistiska måleri.


Utställningen varar till den 26 augusti. (Bilderna går att klicka större.)

Till min stora lycka får man numera fotografera även i konsthallen på Waldemarsudde. Så jag kommer att dela med mig av några av de många tavlorna som visas på utställningen. Sigrid Hjertén fick inte sitt stora genombrott förrän på 1930-talet. Något jag tycker är konstigt med tanke på de många underbara målningarna som hon skapade 1910 och åren därefter.


Många besökare på Waldemarsudde.

Sigrid Hjertén föddes 1885 och dog 1948. Under åren 1911 till 1937 var hon gift med konstnären Isac Grünewald. Innan hon gifte sig studerade hon hos Henri Matisse i Paris. Man kan ana influenser från honom och även från Paul Cezanne i hennes konst.


Just den här målningen av hennes son Iván i fåtöljen tycker jag påminner mycket om Matisses sätt att måla med sin speciella kolorit och med sina många detaljer. 

Tillsammans hade paret Hjertén-Grünewald sonen Iván som ofta fick vara modell åt sin mamma. Han blev också konstnär och har fått ett eget rum för sin konst på utställningen. Intressant är att se att han bryter mot sina föräldrars färgtradition genom att bara måla tavlor i svart-vitt-grått.


Sonen Iván.

Sigrid målade också många porträtt av både sin man och parets vänner och bekanta. Många i deras umgängeskrets var också konstnärer, som t.ex. Nils Dardel som finns med på en av hennes mest berömda tavlor, den som man ser i bakgrunden mitt i hallen på bilden ovan. Jag tyckte det var intressantare att ta med sådana tavlor  i inlägget som åtminstone jag aldrig sett förut.


Tavlan heter "På teatern" och här kan man se maken, Isac Grünewald på läktaren tillsammans med goda vänner. Från 1915.


Maskeraden 1916. (Lite Chagall över tavlan, eller?)


"Elsa" eller "Flicka med flätor" från 1918. Matisseinspirerad tapet i bakgrunden. 


Dora - Jeftas dotter från 1915.

Makarna målade mycket tillsammans och ibland målade de samma motiv. Eftersom namnet står utsatt på Isacs tavla blir det ingen gissningstävling om vem som målade vad. Jag såg inte signaturen först och gissade fel på konstnären. Jag tycker att Sigrids kock är så mycket kraftfullare än Isacs.


Negerkock av Isac Grünewald 1924. (Titeln på tavlan stod på en lapp på väggen bredvid för att undvika missförstånd.)


Sigrids Kock från samma år.

Paret hade en våning med utsikt över Stadsgården. Sigrid har målat många tavlor med motiv därifrån. 



Hon har kallat tavlan "Gråväder i Stockholm". Vilket man inte får något intryck av när man ser på den. 

Tavlan ovan är från 1934 när Sigrid Hjertén började uppmärksammas på allvar. Hon fick inte njuta av sin berömmelse eftersom hon bröts ner av en psykisk sjukdom som fick henne att sluta måla 1936. Hon lades in på Beckomberga sjukhus och avled tragiskt där i samband med en lobotomi. I hennes sista målningar kan man se hur sjukdomen har påverkat hennes måleri.


Hotellterrassen Grindewald från 1935. 

Utställningen var en stor upplevelse för både Mirren och mig. På hemvägen såg vi några konstiga fåglar som visade sig vara unga svanar. Borde vi ju ha begripit med detsamma med tanke på H.C. Andersen.


Fula ankungar.


Mirren är ordentligt påpälsad. 

Mer om Sigrid Hjertén kan man läsa här.

Uppdatering:

Hittade ett inlägg som bland annat handlar om Matisse och Isac Grünewald från februari 2011. Konstkväll med Vilddjur och andra expressionister. Gå gärna in och kika!


7 kommentarer:

Pettas-Karin sa...

Tack Ingrid!
Nu vet jag mycket mera om Sigrid Hjertén än vad jag gjorde tidigare. En bra o belysande konstnär!

Ingrid sa...

Och du vågade använda N-ordet!!
Nej, jag är inte så pjoskig, men det finns ju andra som går upp i limningen av indignation när de hör det eller ser det användas.
Jag tänker bland annat på Pippi Långstrumps pappa, där fick man ändra hans titel i de nya utgåvorna av boken.
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

PettaaKarin:
Kul att du följde med mig på utställningen. Jag tycker hon är en underbar konstnär.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Du kanske inte har sett att jag uppdaterat inlägget med en förklaring. Titeln på tavlan stod skriven på en lapp på väggen bredvid. Det var även samma titel på Sigrid Hjerténs tavla tidigare men den hade blivit omdöpt till bara "Kock" för ganska längesen. Jag tycker inte man har rätt att gå in och ändra i böcker och konst hur som helst bara för att ordet numera är tabu hos oss.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid igen:
Läste för lite sen den fantastiska boken som Whitehead Colson har skrivit - Den underjordiska järnvägen. Där förekommer ordet och även dess föraktfulla form flitigt.
Ingrid

olgakatt sa...

Malmö Moderna hade en utställning för ett antal år sedan där ett antal av Sigrid Hjertén verk fanns med. De gav mersmak och jag har för avsikt att komma till denna!
Det är ju svårt att ändra namn på konstverk som är som dom är. Lättare då att redigera i nyupplagor av böcker, och det är ju inget ovanligt annars heller, vare sig det är pga ord som blivit olämpliga eller obsoleta av andra skäl.

Musikanta sa...

Olgakatt:
Jag hoppas att du får möjlighet att se utställningen. Det är ju så många tavlor de fått ihop och jag fick ett helt annat perspektiv på denna konstnär eftersom jag bara sett några få tavlor av henne tidigare.
Jag såg filmen "The Butler" i går kväll. Där sparades det inte på de här tabubelagda orden...
Ingrid