Omslagsbilden är gjord av V. Krogh-Ludvigsen, en för mig okänd illustratör. (Bilderna går att klicka större.)
Det är precis 90 år sen så när som en dag som det här numret av Bonniers Veckotidning såg dagens ljus. När jag läser den slås jag av hur lätt texten är att läsa trots att det är så länge sen. Däremot är språket - om man jämför det med dagens - väldigt krystat och mångordigt. Att "less is more" var tydligen inte uppfunnet på den tiden.
Jag upplevde ju textilkrisen under femtiotalet i Norrköping ganska nära eftersom en av mina föräldrars bästa vänner blev av med sitt jobb som lagerförman just på Nyborgs yllefabrik, som annonsen nedan gör reklam för. Jag har fortfarande kvar en bit tyg som jag fick en gång av deras vän som skulle bli en kjol. En underbar kvalitet där det fortfarande inte finns en skrynkla på trots att det legat nerpackat så många år. Det var mycket sorg förknippad med den nedläggelsen.
Kul är det att läsa om Per Albin Hansson som då var 42 år och försvarsminister. Den stora rubriken över artikeln lyder: "VÅR SENASTE HJÄLTE OCH STRIDSMAN." I artikeln liknas han vid Danton "åtminstone så långt denne representerade Per Albins speciella och rätt sällsynta typ av revolutionär: den gemytliga." Artikelförfattaren håller dock inte med honom "att han utövat en samhällsgagnande verksamhet när han hjälpt till att skrota ned vårt försvar."
Per Albin Hansson med kronprinsen på fältmanöver.
Artikeln börjar med att raljera över att Per Albin tydligen drämt till en f.d. furir i vredesmod. (Något som historieböckerna naturligtvis förbigått med tystnad). Detta slagsmål har tydligen gått rakt in i folkets hjärta enligt artikeln. Svenska folket vill helst av allt ha brännvin och slagsmål skriver Albert Engström, "en av våra mest älskade författare." Men han, Per Albin, är så populär att det ryktas att hans motståndare i riksdagen var beredda att betala eventuella böter, står det vidare.
Per Albin Hansson 1928 med en lätt embonpoint.
I slutet av artikeln kan man läsa att Per Albin Hansson är en duktig karl som i sin självbiografi skriver: "Fyra klasser i folkskolan, sedan springpojke och handelsbiträde till 1905." Artikelförfattaren tycker dock att han kanske borde haft en något grundligare militärutbildning som försvarsminister.
Ett mycket speciellt Vasalopp var det detta år eftersom det blev två segrare. Detta var det sjunde i ordningen. "Två mästare, P.E Hedlund, Särna och S. Utterström, Boden, kämpade från start till mål om segerkransen, men då ingen ville ge vika åkte de arm i arm över mållinjen." Kanske något att ta efter för dagens Vasaloppssegrare där det bara kanske skiljer någon hundradels sekund?
Sonja Henie har just vunnit världsmästerskapet i konståkning i London och uppvaktas här med blommor. Världens snabbaste bilist, racerföraren kapten Malcolm Campbell, är också med på ett hörn. Han vann tävlingen i Palm Beach i Florida genom att köra 345 km i timmen . (Det verkar ganska fort även idag, eller?)
Överst till höger är ett foto av prinsen av Wales som deltar i en ryttartävling. I mitten Vivi-Ann Hulthén som är svensk mästare i konståkning. Lite skillnad på outfit då och idag...Astrid Bylund från Selånger blev svensk mästare i damernas millopp.
Till sist några annonser.
Ford av modell A.
1 kommentar:
Jag gillar annonser från gamla tidningar. De är mycket mer genomtänkta och konstnärligt utformade än dagens ibland helt obegripliga annonser. Kram
Skicka en kommentar