fredag 23 mars 2018

1546 Språklandet på Musikaliska

Så har jag just kommit hem från Stockholm där jag bevistat ännu en musikal med elever från Lilla Akademien Musikaliska. Denna gång var det mellanstadiet som stod för sången och dansen. Eftersom mitt barnbarn, Casimir, går i årskurs fyra på skolan, var jag naturligtvis tvungen att åka upp för att vara med och lyssna.


Alla eleverna i årskurs 4-6 är med i musikalen. Fyrorna står i första ledet. (Bilderna går att klicka större.)

Det var ju bara några veckor sedan jag fick vara med om förskoleklassen och lågstadiets musikal - Troll - som jag har berättat om här. Temat för denna sång- och dansföreställning var ORDKLASSERNA hur man nu kan komma på att göra en musikal med det temat. Man kunde ju förstås inte låta bli att undra hur det skulle kunna bli något roligt med grammatik som den röda tråden men det visade sig att det gick alldeles utmärkt.



Musikalen, med titeln Språklandet och underrubriken Språkrötter och ordnötter var både spännande och underhållande. Alla ordklasserna uppträdde i tur och ordning i var sin scen. Historien började med att reportrarna på tidningen Språknytt var mycket oroade av att prickarna och ringarna på bokstäverna i det svenska språket höll på att försvinna. Det visade sig att det var snabel a-djuret som hade stulit alla. Som väl var lämnade han tillbaka alla prickar och ringar i slutet av föreställningen.


Casimir har just fått en uppsträckning av språkpolisen eftersom han har frågat:"Vart bor han?" Det är de tre reportrarna som syns till vänster. 

Först ut är substantiven. Sedan följer de andra ordklasserna efter varandra och allra sist kommer adverben. Här får man lära sig att det heter singular och plural och att det finns konkreta och abstrakta substantiv och om hur man känner igen dem. Tråkigt? Lyssna och titta på videon nedan...




Uno, Lowe och Samuel dansar genitivens Hattvisa.

I scenen med räkneorden får publiken vara med och sjunga och klappa takten. Tretakten, som föranleds av treans multiplikationstabell är ganska enkel men när det kommer till tvåans tabell är det inte lika lätt som hörs på videon nedan. Jag förvånar mig alltid över att svenskar i allmänhet har så svårt att klappa i baktakt. Man kan ju jämföra med sångarna i gospelkörerna i USA...




Reportrarna från Språknytt framför räkneorden. Casimir är nummer 4.



Ackompanjatören och dirigenten Lena Sköld framför kören.

För att få gå på Lilla Akademien måste alla elever - förutom att kunna sjunga - även spela ett instrument. De väljer ett redan i förskoleklassen. De två andra av mina yngsta barnbarn, Caspar och Clarissa, spelar båda oboe.

I årskurs tre väljer de flesta barnen också ett biinstrument. Casimir som började spela gitarr som huvudinstrument har i år bytt huvudinstrument till kyrkorgel. Glädjande för en gammal kantor som jag. Han spelar fortfarande gitarr och spelade på tisdagskvällen på en elevkonsert på skolan som jag också hade glädjen att få vara med på. Även lilla Clarissa har börjat intressera sig för att spela kyrkorgel så att hon kommer förmodligen att byta till detta instrument till hösten.

Några av eleverna både på låg- och mellanstadiet är redan virtuoser på sina instrument. Men det blir man om man övar minst tre timmar varje dag som några av dem gör. Undrar hur mycket tid marimbaspelaren Sebastian har ägnat åt sitt instrument? Här briljerar han i Humlans flykt av Nikolaj Rimskij-Korsakov. Det är interjektionerna i årskurs 4 som dansar till hans ackompanjemang.



Fenomenala marimbaspelaren Sebastian i årskurs 5 spelar Humlans flykt av Nikolaj Rimskij-Korsakov på sin marimba. Han ackompanjerar fyrornas interjektionsdans.

Inte en sekund hade man tråkigt under denna föreställning och det är bara att önska att fler skolor skulle kunna få tillgång till musikalen utom den enda som var där tidigare på dagen. Med 400 barn visserligen, men ändå. Kul var också att konstatera att man hade ersatt ordet imperfekt med det nyare preteritum, som alla nu ska använda istället för imperfekt. Svårt för oss gamla att ta till sig likväl som att tonen h inte heter h numera utan b. B-dur är alltså inte längre B-dur utan Bess-dur. (Har det i och för sig varit internationellt hela tiden.)

Sista körsången med text och musik av Anders Edenroth (han från The Real Group) var Words, vilken sjöngs av kören med beundransvärd precision trots avsaknaden av dirigent. Tänk bara att hela gänget slutade exakt samtidigt!

Alla sånger ackompanjerades av jazztrion på skolan som består av Lena Sköld, Elvira Peterson och Marcus Viander. Anne Sjölund, som skrivit manus, regisserat och producerat föreställningen samt alla lärare fick också långa och välförtjänta applåder efter finalen. Tack alla medverkande för en fantastisk sång- och dansföreställning!



Mellanstadiets kör sjunger visan Word med text och musik av Anders Edenroth som avslutning. 

14 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Så fantastiskt roligt att få följa med ! Och de har gjort en musikal av ordklasserna. Perfekt! Det är ju det bästa de kan göra, för att bevara svenskan som den ska vara. Jag blir jätteglad att läsa detta.
Däremot tror jag att jag fortsätter att kalla imperfekt till imperfekt, med ålderns rätt. Fast vi kanske inte ändrar på den saken i det här landet, vi brukar ju ligga lite efter för jämnan vad gäller förändringar. Känns ju inte nödvändigt alls, bara förvirrande.
Tack Ingrid för ett väldigt intressant inlägg med ett glatt budskap.
Ha en fin helg! <3

Musikanta sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Musikanta sa...

Pettas-Karin:
Tack för din härliga kommentar som gladde mig så mycket. Jag var ju bara tvungen att dela med mig av den här fantastiska föreställningen som dessutom var lärorik. Att säga preteritum istället för imperfekt för mig är som att jämföra ett engelskt förnamn med ett svenskt. Det engelska har ingen betydelse för mig alls. För att inte tala om hur svårt det är att lära sig att noten h blir b...
Önskar dig och Uffe en fin helg också.
Kramar från Ingrid

Annika sa...

Trevligt, och vilket bra sätt att lära sig på.
Tror de lär sig så otroligt mycket genom denna musikal om ordklasser, satsdelar och grammatiken för övrigt.
SÅ smart drag av skolan.
Var och vart, ja det kan nog många behöva lära sig. Hoppas de fick inte lite kamp mot särskrivning där också, hahaha!!
Kommer också att fortsätta säga imperfekt :-) Varför har de ens bytt ut det???
är perfekt också utbytt då?
Ingrid, trevligt att läsa detta. Blir glad.
Önskar dig en fin helg.
Kram från mig!

Klimakteriehäxan sa...

Så himla fyndigt sätt att gnugga lite grammatik! Borde kunna exporteras till fler skolor!

Musikanta sa...

Annika:
Så roligt att få en så uppskattande kommentar från dig - jag blir jätteglad. Visst är det ett fantastiskt bra exempel på hur man kan lära sig lite grammatik. Jag vet inte hur många gånger kören fick upprepa: infinitiv, preteritum, supinum på befallning från en av de lite äldre eleverna.

Jag har hört ett helt föredrag i Spraket i radio där man förklarade varför preteritum var rätt och imperfekt fel. Tyvärr har jag glömt det, haha. Så det är väl bäst att försöka lära sig den termen. Men visst känns det konstigt när man i hela sitt liv har sagt imperfekt...
Många kramar till dig från Ingrid som önskar dig en skön helg.

Musikanta sa...

Aina:
Kanske det vore något för Barnkanalen till och med. I USA och UK gör man ju massor av pedagogiska program för barn. Men det verkar vara farligt här hemma.
Ingrid som önskar dig en skön helg.

Ditte sa...

Vilken rolig idé! Och jag kan tänka mig att det var väldigt inspirerande,roligt och en fin musikalisk upplevelse att vara med här.
Tack för dina länkar. Har lyssnat med stort intresse.
Och visst är det så att det krävs mycket träning för att nå hit och det gäller ju både idrott, musik och annnat där man verkligen vill lyckas. Och är man intresserad och har talang så går ju det mesta.
Kram och trevlig helg.

Musikanta sa...

Ditte:
Så roligt att du lyssnade på länkarna. Jag tänkte först lägga ut en videosnutt där hela kören sjöng en text till melodin Tico Tico, en hit när jag var liten, Men så tänkte jag att det är nog ingen mer än jag som känner igen den. Helt fantastiskt i alla fall att alla ungarna kunnat lära sig sjunga den melodin som är ganska intrikat. Den är snabb och går upp och ner i ett kör...
Jag vet ju sen tidigare att du är helt på det klara med att utan övning blir det inga resultat - vad det än må vara. Bara talang räcker inte.
Kram tillbaka från Ingrid

Gunnel sa...

Vilket utmärkt ämne att göra en musikal om. Grammatiken behöver dras fram i ljuset. Vilket jobb det ligger bakom alla numren och barnen är helt fantastiska. Kram

Musikanta sa...

Gunnel:
Ja, jag tror inte de här barnen någonsin glömmer ordklasserna. Barnen har repeterat varje dag senaste månaden i varje klass och flera gånger tillsammans. Många sånger att lära sig utantill också. Vad jag tycker är mest roligt är att de är så glada och naturliga på scenen och talar så högt och tydligt att även jag hör vartenda ord. Men så är de också vana att uppträda inför publik ända från förskoleklassen.
Kram från Ingrid som önskar dig en skön påskvecka med dina nära och kära.

Femte året i Hjo sa...

Ordpolisen skulle förstås ha haft sina barn på Lilla akademin. Kanske något för våran Hjalmar? Det återstår några år än bara. Tänk om alla barn hade en skola som denna.

Musikanta sa...

Hans:
Bor Hjalmar i Stockholm? Då är det kanske dags att anmäla honom till Lilla Akademien lördags- och söndagsverksamhet. Det brukar vara kö dit. De flesta av barnen som kommer in i förskoleklassen har gått i denna verksamhet. 3x45 minuter med dans, musik och bild- och form.

För att pröva in till förskoleklassen sen måste man kunna sjunga och helst spela ett instrument. I fortsättningen måste alla elever spela ett instrument. Och ha väldigt engagerade föräldrar, haha. Men det är en underbar liten skola, enparallellig, där lärarna känner nästan varenda elev och dessa varandra. Inga kepsar och mobiler på lektionerna heller. Allt det här står väl på deras hemsida antar jag. (Utom kepsarna.)
Ingrid

Bloggblad sa...

Jättefint!
Men preteritum lärde jag mig redan på 70-talet att man skulle säga i stället för imperfekt. Men... sen plötsligt skulle man säga imperfekt igen (nån kurs jag gick där preteritum omyndigförklarades) och så vips! Preteritum var det enda rätta igen... Mina elever på Nyströmska kan inget annat ord än preteritum, så jag får se till att säga rätt!