lördag 12 oktober 2019

1702 Ruth Galloway

Sen i somras har jag läst alla Elly Griffiths romaner om Ruth Galloway, de tre sista på engelska eftersom jag tyckte jag borde förstå henne ganska väl på engelska efter all läsning i svensk översättning. Som är alldeles utmärkt kan jag konstatera när jag lånade en bok på svenska samtidigt som jag läste den engelska upplagan.

Ruth är rättsarkeolog och blir alltid insyltad i diverse mordhistorier på grund av hennes stora kunnighet när det gäller mänskliga skelett och ben.

  • 2009: Flickan under jorden (The Crossing Places, 2009)
  • 2010: Janusstenen (The Janus Stone, 2010)
  • 2011: Huset vid havets slut (The House at Sea’s End, 2010)
  • 2012: Känslan av död (A Room Full of Bones, 2012)
  • 2013: En orolig grav (Dying Fall, 2012)
  • 2014: De utstötta (The Outcast Dead, 2014)
  • 2015: De öde fälten (The Ghost Fields, 2015)
  • 2016: En kvinna i blått (The Woman in Blue, 2015)
  • 2017: Dolt i mörker (The Chalk Pit, 2017)
  • 2018: Den mörka ängeln (The Dark Angel, 2018)
  • 2019: En cirkel av sten (The stone circle, 2019)

Det var lätt att förstå själva intrigen och jag lärde mig också vad skenben, bäckenben och lårben heter på engelska och diverse annat. Som att Imbolc är en keltisk högtidsdag som firas till minne av den heliga Bridget i början på februari. Kan kanske vara nyttigt för mig som korsordslösare att veta någon gång?


Så nu har jag levt med Ruth och hennes kärlek, DCI Harry Nelson i många månader. Jag plöjde igenom den sista boken ganska hastigt eftersom jag var så nyfiken på hur det skulle sluta för henne och Nelson. Och till min sorg fick jag inget svar. Jag försökte intala mig att Ruth Galloway ju är en helt uppdiktad person, men det hjälpte inte.

Man fick inte ens veta om hon fick jobbet som hon sökt i Cambridge och eventuellt skulle flytta dit (ifrån Nelson som är gift i ett lyckligt äktenskap med Michelle) och där hennes amerikanske vän Frank jobbar. Det hela var mycket frustrerande.


Den allra sista boken om Ruth Galloway (som jag trodde).

Men till min stora glädje ser jag att hon har en ny bok på gång om Ruth Galloway. Den har titeln The Lanterne Men och beräknas komma ut i februari nästa år. För en gångs skull kan jag förstå de som stod en hel dag och natt i kö för att köpa senaste boken om Harry Potter. Jag ska redan nu gå till bibblan och be dem köpa in den när den kommer ut och anteckna mig för reservation.

11 kommentarer:

Ingrid sa...

Jag har också läst böckerna om Ruth Galloway, men jag läser dem på svenska.
Ha en skön helg!
Kram, Ingrid

Pettas sa...

Då fick jag ett bra lästips på en hel rad med böcker att läsa.
Jag borde göra som du har gjort, läsa dem på engelska för att förkovra mig samtidigt.
Tack Ingrid!
Jag önskar dig och Kent en fin helg!

Musikanta sa...

Ingrid:
Jag har ju läst nästan alla på svenska men så tänkte jag att det kunde vara bra att öva upp engelskan. Det var roligt att läsa den svenska översättningen samtidigt som jag läste den engelska upplagan i en av böckerna. Då och då kunde jag titta i den svenska när det var något som jag alls inte förstod. En gång hade den svenska översättaren helt enkelt hoppat över det som jag tyckte var konstigt. :-). Önskar dig en skön fortsättning på helgen.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

PettasKarin:
Läs gärna först vad jag skrev till Ingrid ovan. Jag tror att du kommer att gilla böckerna. Dels är de välskrivna och spännande, dels är huvudpersonerna så mänskliga. Dessutom är Elly Griffiths väldig humoristisk. Men börja med den första eftersom hon i samtliga böcker refererar till den händelse som var så betydelsefull för Ruth och där hon träffade Nelson, detective chief inspector.
Jag önskar också dig och Uffe en fortsatt skön helg.
Ingrid

Karin sa...

Oj, oj, det här låter alldeles för intressant! Antecknar och spar tipset till nästa sommar. Jag blir alldeles för engagerad när jag börjar på en spännande serie och sträckläser tills den tar slut. Och just nu har jag lite för mycket annat att ta itu med för att kunna läsa på heltid. (När det är riktigt illa, dvs när jag fått tag i något som jag inte kan lägga ifrån mig när det är dags att sova, brukar jag läsa med ett öga i taget för att orka. Lite krångligt, men det går!)

Musikanta sa...

Karin:
Det är nog bäst att du spar böckerna tills nästa sommar om du inte har så mycket tid att läsa. Varje bok slutar mer eller mindre med en cliffhanger så det har känts nästan omöjligt att låta bli att låna nästa i serien. Till nästa år kommer ju det ju en ny bok om Ruth som väl är - jag blev ju så frustrerad när jag trodde serien var slut och jag inte fick något svar på Ruths situation i framtiden. Men är det inte konstigt att man kan bli så fascinerad av en historia där karaktärerna är helt uppdiktade?
Ingrid

Musikanta sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Klimakteriehäxan sa...

ELVA BÖCKER!!!! Oj oj oj, det tror jag aldrig att jag skulle palla - var det verkligen SÅ BRA???

Musikanta sa...

Aina:
Det är väl inte så mycket konstigare att läsa 11 böcker på tre månader (och några andra dessemellan av annan författare) än att t.ex. titta på TV ett par timmar om dagen. För att inte tala om hur många timmar man (jag) sitter vi datorn om dagen...Griffiths böcker är väldigt spännande och lättlästa så det tar inte så många timmar att läsa ut en bok.
Ingrid
PS. Om jag inte hade tyckt att böckerna var bra hade jag ju aldrig läst alla, eller hur? :-). Men det är klart, någon nobelpriskandidat blir hon väl aldrig, Griffiths.

Birgitta Malmstedt sa...

Tack för boktipsen. Detta kanske är något för mig, som annars tröttnat på deckare.
Hälsningar
Birgita

Musikanta sa...

Birgitta:
De är snällare än många andra deckare tycker jag. De är ju mera som spänningsromaner med mycket relationer också. Dessutom har jag lärt mig lite om arkeologi på kuppen. Jag tycker inte om när deckarna är alltför otäcka eller samhällstillvända som t.ex. Boije af Gennäs-böckerna. Har alltid varit förtjust i engelska författare isht kvinnliga.
Ingrid