Vi har naturligtvis varit nyfikna på hur Mirrens nyköpta hus i Tallkrogen ser ut på insidan. Utsidan fick vi se när vi var uppe och hälsade på i påskas. Här har jag berättat om det besöket.
Huset från gatan. (Bilderna går att klicka större.)
Entrén.
Eftersom Mirren har haft (och har fortfarande) många av sina möbler magasinerade har vi inte kunnat åka upp och hälsa på förrän nu. Hon har också haft fullt upp med att tapetsera och måla sedan hon flyttade in i huset i början av augusti. Dagen innan vi kom fick hon hem dubbelsängen från förrådet och sen gick det bra att hälsa på.
Här sitter fågeln Rio på Mirrens axel. Den vill ständigt vara där hon är.
Det är inte bara Casimir som är duktig att spela orgel. Lillebror Caspar är tätt i hälarna. Här övar han på den vackra och välkända Toccatan i d-moll av Bach. Nästa gång vi kommer upp kan jag nog få spela in den.
Caspar vid en av de två orglarna i huset.
På kvällen var vi bjudna på middag hos Kay och Ingrid. Kay är Kents kusin och sen coronan började har vi inte träffats. Det var också hans sambo Ingrids födelsedag, som vi tyvärr inte hade en aning om. Men Mirren visste och hade köpt blommor och choklad till henne. Kay bor precis vid ingången till Tunnelgatan så vi fick också en liten glimt av kvällslivet i storstaden.
Från vänster: Ingrid, Kay, Mirren och jag. Kent tog fotot liksom alla övriga i inlägget.
Det blev en mycket trevlig samvaro med två goda vegetariska pajer och sallad. Öl, vin och vatten efter behag. Efter maten flyttade vi in i vardagsrummet med sin vackra kakelugn för att dricka kaffe och äta hembakade bullar och tårta. Lite likör också för den som ville ha.
Vi hade mycket att prata om eftersom vi inte hade setts på över två år. Kay hade oturen att falla och bryta höften i augusti när han försökte hinna med ett tunnelbanetåg. Därav kryckan på golvet. Som väl verkar läkningen ha gått bra även om han inte återfått full rörlighet. Vi blev inte så sena eftersom vi hade bestämt att se utställningen på Millesgården med Stig Lindberg dagen därpå och de tre barnbarnen väntade på att bli hämtade hos sin pappa efter att ha varit ensamma på Gröna Lund. De växer fort!
4 kommentarer:
Nog är det underbart att få träffa släkt och goda vänner igen efter ett så långt uppehåll. Ni ser verkligen ut att ha haft det trevligt!
Ha en fin söndag!
Kram, Ingrid
Ingrid:
Ja, det är härligt kunna hälsa på varandra igen. Tänk att det tog man för givet för några år sen!
Önskar dig en skön kommande vecka!
Kramar tillbaka från Ingrid
Kul med ett efterlängtat besök i huvudstaden:-) Mirrens hur är ju såååå sött. Hon och barnen kommer nog trivas där. Dottern är väldigt lik dig förresten:-)
Musikgenerna har verkligen gått i arv till den unga familjen och barnbarnen. Så kul med en aningen annorlunda hobby som inte är fotboll eller ishockey.
BP:
Fast du skulle väl ha föredragit fotboll, haha! Det är framför allt en hobby som utmynnar i ett fast jobb någonstans så snart som examen är avlagd. Enligt prognoserna fattas det 700 kyrkomusiker om tio år. När det gäller fotboll är ju det inte lika lätt att få ett yrke man kan försörja sig på. Om man inte heter Zlatan förstås.
Huset är fint och där kan man spela orgel för full volym mitt i natten om man vill utan att grannarna blir störda :-)
Önskar dig en trevlig vecka!
Ingrid
Skicka en kommentar