2025 Bonniers Veckotidning nr 8 1926

 

 Bonniers Veckotidning nr 8 20 februari 1926. Omslagsbild av Harry Fahlstedt.  Bilderna går att klicka större.

Här är ännu en BVT som firar 100 år just idag. Som vanligt innehåller den lite av varje. Flera  författare har skrivit berättelser och artiklar, som t.ex. Elin Wägner och Carl Snoilsky. Aktuell är uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén, han med AGA-systemet och fyrarna. 

Jag saxar ur artikeln som är skriven av Céline Brunius - redaktör för BVT. Hon har tydligen besökt den stora utställningshallen på Lidingö. "De första fyrarna med Aga-ljus installerades 1904, samma år som bolaget Gasaccumulator bildades. 1912 flyttades verkstäderna till Skärsätra i Lidingö och därmed gick företaget raskt mot sin utveckling till en världsindustri. Det var på hösten detta år som Gustaf Dalén under utförandet av en del farliga experiment med accumulatorerna blev offer för den explosionsolycka som kostade honom hans syn."  

Bilden överst till höger är en Aga-lysboj vid inloppet till New Yorks hamn. Den nedre bilden visar ljusfyr för lufttrafik vid Tilsey Hill i England.

Det finns alltid en spalt för läsarnas frågor - Vad vill ni veta. Här är några exempel från denna tidning. 

Några bilder av kungligheter - både utländska och svenska - har alltid sin givna plats i tidningen. Här är det hertigparet av Västergötland som är med på bild. Prins Carl med makan prinsessan Ingeborg och med sina yngsta döttrar Märta och Astrid. (Ingenting nämns i artikeln att hon skulle gifta sig med Belgiens kronprins samma år - de måste ha träffats efter att artikeln skrevs). Somrarna tillbringade familjen på Fridhem utanför Norrköping. 

Ernst Rolf har satt upp en ny revy på Cirkus i Stockholm Katie Rolfsen är primadonna. 

Pyjamas har blivit den moderna hemmadräkten. (Ni kanske kommer ihåg en som ville veta hur ordet uttalades och varifrån det kom.) 

Medan kvinnan - enligt artikelförfattaren - ligger på en divan och drömmer sig bort från vardagen och följer rökslingorna från cigaretten som hon har i handen, bör hon var klädd i pyjamas "som inte längre har den avlägsnaste likhet med det maskulina sovplagget av samma namn." 

Den består av "ett par raka benkläder av crêpe de chine eller blankt siden och en jacka av något helt annat och vanligen mycket praktfullt, t.ex. guld- eller silverlamé." (Undrar vad dåtidens damer hade tyckt om våra mysdresser?)

Det är synd om kvinnorna som så länge har tvingats att gå i högklackade skor. Inte ens förrän de senaste tio åren har vi kunnat se kvinnor även på Mello eller andra TV-scener med sneakers eller kängor, som t.ex. Caroline av Ugglas på Körslaget. Själv pinades jag i skor med stilettklackar under min ungdomstid. Man kunde ju inte ha "systerskor" som det hette. I det fallet var det verkligen inte bättre förr! 

Så här ska skorna se ut när man ska gå ut på vårpromenad i staden. 

Än så länge är alla bilar i Sverige amerikanska. Den första Packardbilen tillverkades 1899 i Detroit och den sista 1958. 

Som vanligt är sista omslagsbilden i färg. Här en annons för Jell-O. Min mammas favoritefterrätt när jag växte upp. Hon var inte mycket för matlagning som tog tid. 

1490 Kronprinsbröllop i Stockholm 1926

Porträtt av kronprins Leopold av Belgien och prinsessan Astrid skapat  av Birger Ericson 1904-1994. (Bilderna går att klicka större.)

I det här numret av Bonniers Veckotidning, som utkom 10 november 1926, består innehållet till stor del av text och bilder från det borgerliga sagobröllopet mellan svenska prinsessan Astrid och Belgiens kronprins Leopold. Det ägde rum i rikssalen på Stockholms slott och vid vigseln fanns bland andra fyra kungar med,  som man kan se på bilden nedan.

Kungarna är från vänster Christian av Danmark, Gustaf V av Sverige, Albert av Belgien och Haakon av Norge.

Den enda bilden i tidningen från det egentliga bröllopet i  rikssalen på Slottet. Borgmästare Carl Lindhagen förrättade vigseln. 

Före bröllopet befann sig Stockholm i glädjeyra, berättar tidningen. Tisdagen den 2 november rullade tåget med Belgiens kungafamilj in på centralstationen i Stockholm. Det blev en mottagningskortege genom Stockholms gator som kantades av flaggprydda packade folkmassor upp till slottet. "Det blev lunch, det blev sångarhyllning, det blev beskådande av stadens sevärdheter, och dagen slutade med galataffel i Karl XI:s galleri."

 Prinsessan Astrids bröllopsklänning.

Här har Göta Hellström ritat och berättat hur klänningen såg ut och av vilket material den var sydd i.

På onsdagen var det först mottagning i Stockholms stadshus för de fyra kungarna och de 24 andra kungliga gästerna och stadens honoratiores. Med var bland annat Ragnar Östberg, arkitekten bakom  stadshuset. Där inne var det smyckat med massor av gula nejlikor och röda rosor. Den svarta färgen i Belgiens flagga fick höstmörkret utanför Stadshuset stå för när bilarna rullade iväg från mottagningen.

På kvällen gavs en galaföreställning på Operan. Där hade enligt tidningen, "hovet, armén och topparna av alla staber och verk samlats". Skribenten berättar utförligt om vad alla hade på sig och brister ut i att det "är en skada att man inte ser publiken oftare fullt högtidsklädd där". Två och en halv spalt på hela tidningssidan upptas av en redogörelse om uniformer, festklänningar och juveler men jag hittar tyvärr inte en enda rad om vilken opera som spelades.

"Och du himmel vad det tittades! Det var ett under att ingen ramlade ner från raderna." Teckningen är gjord av Annie Bergman. Kungligheterna kan man ana på första raden till vänster i bild.

Så kom då dagen för vigseln den 4 november. Jag citerar: "De kronklädda bänkarna fylldes så småningom av alla de uniformsklädda gästerna. Kraschaner, ordensband och guldbroderier trängdes om platsen, diademen blixtrade, de gräddvita hovdräkterna blevo allt fler." Och vidare: "Så voro de då alla samlade, statsråd, serafimerriddare, presidenter, generaler, domare, biskopar, diplomater, av vilka flera i de mest pittoreska dräkter."

När kungarna, drottningarna och övriga kungligheter intagit sina platser efter att ha gått i procession anförda av ett antal kammarherrar, spelades marschen till bröllopet på Ulfåsa av August Söderman upp. Under marschen tågade bruden och brudgummen in med sina två små brudnäbbar i täten och åtta tärnor och åtta marskalkar i följe.

Fyra av  prinsessan Astrids tärnor var själva prinsessor. Övriga fyra var hennes väninnor. 

Fyra prinsar bland marskalkarna. Folke Bernadotte var med bland de fyra övriga. 

Prinsessan Astrid var dotter till prins Carl och prinsessan Ingeborg. Redan i mars 1926 hade drottning Elisabeth av Belgien och kronprins Leopold hälsat på hos Elisabeths väninna, prinsessan Ingeborg och där träffades Leopold och Astrid för första gången. De möttes åter senare vid ett dop i Belgien och även samma sommar på Fridhem, prins Carls sommarslott utanför Norrköping. Leopold presenterades då som en belgisk löjtnant på studieresa från Belgien.

Romansen tog fart och den 26 september eklaterades förlovningen. Den borgerliga vigseln förrättades redan 4 november, som jag berättat. Den 10 november vigdes paret i domkyrkan i Bryssel av den belgiska ärkebiskopen.

Trots den korta tid som Leopold och Astrid känt varandra ansågs äktenskapet lyckligt och Astrid blev mycket älskad av det belgiska folket. Hon fick sitt första barn, Joséphine-Charlotte 1927, efter det Baudouin 1930 och Albert 1934.

Samma år avled kung Albert, Leopold blev kung och Astrid drottning. Hon omkom tragiskt 1935 i en bilolycka i Schweiz då hon och Leopold var på en utflykt. Hon sörjdes av både det svenska och belgiska folket. Mer om henne kan man läsa här. 

Systrarna, prinsessorna Astrid, Märtas och Margarethas hattar vid bröllopet ritade av Göta Hellström.