Visar inlägg med etikett Milan Vobruba. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Milan Vobruba. Visa alla inlägg

tisdag 26 januari 2016

1235 Lunchträff i Ringarum med Sankt Ragnhildskören

Idag har jag varit med Sankt Ragnhildskören på lunchträff i Ringarum där vi stod för underhållningen. Man hade ändrat tiden från kl. 12 till klockan 12.30 så vi kom lite för tidigt. Det gjorde nu inte så mycket eftersom min stöttepelare i kören - Asta - hade med sig kaffe och två sorters kakor som hon bjöd kören på innan vi började repetera.


Idag var vi tjugofyra i kören och fyllde upp ett av de tre långborden. (Bilderna går att klicka större.)

Någon halvtimme innan lunchen skulle börja, kom de första gästerna och när klockan var halv ett var det helt fullt i församlingshemmet.


Inga platser lediga i församlingshemmet i Ringarum.

Lunchen inleddes med att min vän - prästen Mikaela - höll ett litet anförande om Kyndelsmässodagen, som ska firas nu på söndag. Efter att vi sjungit "Glädjens Herre var en gäst vid vårt bord idag" bjöd Aina och Roger på god broccolisoppa med skinka och nybakat bröd till.


Mikaela berättar om Kyndelsmässodagen som ska firas i kyrkan på söndag. (Det var damen i kornblå tröja som kunde alla sångerna utantill.)

Vårt program var omväxlande som vanligt och nästan alla sångerna inbjöd till allsång. Jag blev helt fascinerad av att en av gästerna kunde nästan alla våra sånger utantill och sjöng med hela tiden. Men så är hon också med i Ringarums Viskör, där jag hade förmånen att vikariera för ett antal år sen. Många av de gamla körsångarna var där och det var roligt att träffa dem igen.


Idel gamla kända sånger som synes på programmet. Det är mitt eget internprogram, därav ändringarna.

Efter broccolisoppan sjöng vi en stund tills efterrätten serverades. Jag gissar att det var mannagrynspudding med god sylt och vispgrädde. Det var så längesen jag åt mannagrynsgröt så jag har nästan glömt hur det smakade - men konsistensen var ungefär densamma som jag kommer ihåg. Efter att denna var uppäten avslutade vi programmet med ytterligare sånger



Soppan serverades i stora kärl som hölls varma genom elektricitet. Fiffigt! Vackra lampetter på var sin sida om Gusumkonstnären Milan Vobrubas vackra målning. Här och här har jag skrivit om denne konstnär, mest känd för sina glasskulpturer.

Vi hade en väldigt trevlig eftermiddag tillsammans med lunchgästerna i Ringarums församlingshem. Att döma av de många hjärtliga applåderna uppskattades våra sånger också.


Kören strax innan vi gick upp och sjöng igen. 

Som sig bör avslutades träffen med lotterier som gav vinst åt flera av körmedlemmarna i form av vackra blommor. Tack Mikaela, Aina och Roger för en härlig dag!


Jag blir alltid lika fascinerad av hur duktiga människor är. Här en vacker flamskvävnad på väggen nära vårt bord. 

fredag 19 februari 2010

Fredagstema Show and Tell - Livet efter döden


Egenhändigt tillverkad ängel

Anna Fair and True är den som hittat på fredagsteman för februari. Övriga fredagsbloggare finns länkade på hennes startsida.

Livet efter döden är inte något som jag tänker särskilt mycket på – trots att jag så ofta kommer i kontakt med döden genom mitt yrke som kyrkomusiker. Ena dagen har jag ett dop, nästa en begravning och däremellan ett och annat bröllop.

Vi föds, vi lever och vi dör. Så är det bara. Några av oss lever vidare genom barn och barnbarn. Jag tror kanske mer på det livet efter döden än jag tror på att jag ska leva evigt som någon sorts ängel bland andra änglar.
En av Rafaels änglar från nätet. En annan intressant artikel fick jag fram här när jag googlade på Sixtinska madonnan, varifrån den lilla keruben är hämtad.

Om jag nu ändå skulle bli en ängel, vill jag gärna bli en skyddsängel åt mina barn, barnbarn och kanske barnbarnsbarn så småningom. Jag tror inte att det finns något annat helvete än det som finns på jorden, så jag är säker på att jag kommer till himlen även om jag har gjort mina misstag här i livet.

Men så länge mina barn får barn, som i sin tur kommer att få barn, kommer jag alltid att finnas kvar, även om det bara är några få av mina gener som återstår till slut. Det räcker för mig att tänka på för att jag ska känna glädje och trygghet här i livet.

En ängel gjord av en av mina favoritkonstnärer Milan Vobruba. Tyvärr gick den inte att förstora mer, men gå gärna in och se hans vackra glaskonst på hemsidan! Jag har försökt att länka till hans hemsida, men det funkar tydligen inte. Men om man googlar på Milan Vobruba kommer man dit direkt i alla fall.

måndag 2 mars 2009

Milan Vobrubas utställning


Två exempel på glascollagetavlor (bilden går att klicka större)

Var på vernissage för en tid sedan. Milan Vobruba ställer ut på Galleri Sander i Norrköping och utställningen pågår till den 7 mars.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om denna fantastiska glaskonstnär. Jag hälsade på honom i hans ateljé i Gusum innan Mirrens disputation i slutet på januari.


Konstnären själv vid några av sina glasskulpturer

Resultatet blev att jag inhandlade ett humle-bi till Mirren som present och som jag förevigat i min blogg.

Här på galleriet fanns det en storasyster till mitt humle-bi och många andra underbara glasskulpturer. Ett litet axplock följer här nedan.

Storasyster till Mirrens humle-bi eller kissekatt?

Milan Vobruba målar även tavlor och gör collage i glas. Han har en härlig fantasi vilket man kan se på fotona.


Vet man inte vad man ska köpa till någon som har allt och som man vill ge något som är lite annorlunda och värdefullt, rekommenderar jag ett besök i Glashyttan i Gusum. Fina bröllopspresenter t.ex.




Åker man till Öland från Stockholm passerar man avtagsvägen till Gusum strax efter Ringarum. Sedan åker man bara några kilometer så är man framme.




fredag 30 januari 2009

Ett humle-bi

Glasskulptur av Milan Vobruba (bilden går att klicka större)

Jag har fortfarande Mirrens disputation i färskt minne – inte minst genom att nästan alla som jag träffat tydligen läser sin tidning mycket noga. Jag skulle tro att 80% av alla hushåll här i regionen har NT som husorgan. De gratulerar ömsom mig och ömsom vår dotter och tycker att artikeln i tidningen var trevligt skriven och att fotot var bra. Det är ju roligt. Annars brukar allt vara glömt dagen efter något har skrivits.

Som doktorspresent av oss hade Mirren fått monetär hjälp med disputationsfesten. Men jag ville förstås att ändå att hon skulle få någonting som minne. Då kom jag på att jag skulle kunna köpa någonting som Milan Vobruba hade gjort. Sen jag skrev om adventsljusstaken
i ån vid kvarnen där han har sin ateljé, har jag varit nyfiken både på honom och på hans glasskulpturer och målningar.

Så jag åkte dit en fredagseftermiddag efter en begravning och hälsade på. När jag kom upp på andra våningen i den gamla kvarnen, där han hade sin egentliga utställning, blev jag faktiskt tårögd.

Så mycket underbart vackra och spännande glasskulpturer, skålar, vaser och fat på ett enda ställe har jag aldrig sett tidigare i mitt liv. Denna enastående skickliga glaskonstnär ska ha utställning på ett galleri i Norrköping i slutet av februari. Då ska jag gå dit och ta med mig kameran så att jag kan få några bilder till bloggen eftersom jag (naturligtvis) hade glömt kameran hemma denna dag.

Jag köpte till slut ett bi, eller kanske var det en humla till Mirren. Jag hade gärna velat köpa ängeln som man kan se bild på om man går in på Vobrubas hemsida (som jag länkat till ovan) – men min kassa räckte inte till denna. Mirren var mycket nöjd med sitt humle-bi i alla fall. Det ska få stå och glittra på hennes piano har hon lovat.

Humle-biet blev mycket vackert inslaget i ett paket, som ni kan se här nedan. Milan Vobrubas fru, som slog in det (det tog nog en kvart) är också konstnär som synes.

Apropå adventssljusstaken var det inte Milan Vobruba som har gjort den. Han var mycket noga med att påpeka detta för mig. Det är istället ett frivilligt och gemensamt arbete av olika hantverkare i Gusum. En fin idé som de ska ha all heder av.



Vackert paket inslaget av Fru Vobruba

söndag 7 december 2008

Adventsljusstake




Vy över Gusumsån. Bilderna går att klicka på större.

På väg till gudstjänst i Gusums lilla vackra kyrka andra söndagen i Advent fick jag plötsligt syn på denna adventsljusstake mitt i Gusumsån.

Förmodligen en skapelse av Gusums egen store konstnär Milan Vobruba eftersom han har sin ateljé i den gamla kvarnen... (dock bara gissning).

Klicka gärna på länken, han gör fantastiska skapelser i glas och härliga, färgstarka målningar i olja.
MM kommenderades ut ur bilen och tog dessa foton.