1658 Caspar 9 år spelar Preludio och Gavotta ur konsert för oboe och stråkar på Lilla Akademiens oboekonsert.

Kom hem från Stockholm igår efter att ha tillbringat några dagar där. Den främsta anledningen till att jag reste upp denna gång var att de yngsta barnbarnen skulle uppträda både på konserter och i en kyrka. Mirren lockade också med biljett till Jonas Gardells show på Cirkus på fredagskvällen.

På torsdagskvällen var det en oboekonsert som Caspar, 9 år, skulle spela på. Han går på musikskolan Lilla Akademien som ordnar konserter för olika instrument ett par gånger varje halvår. Nu var det alltså eleverna som spelar oboe på skolan som skulle visa upp vad de har lärt sig.

Bilderna går att klicka större.

Det är relativt få elever på skolan som spelar oboe i jämförelse med dem som t.ex. spelar fiol och piano, bara sju stycken. Åtminstone var det bara sju som var med på denna konsert, som hölls i Träsalen på skolan.

Caspar närmast i bild. Mamma Mirren i rött på andra raden. Lillasyster Clarissa sitter på golvet och studerar programmet. 

Den yngsta deltagaren var Jacob från förskoleklassen och den äldsta Edvin från gymnasiets årskurs 2. Caspar och klasskompisen Ruth går i årskurs 3, Yasmine i årskurs fem och Lou-Molly i årskurs 7.   Bredvid Jacob sitter Maximilian som går på mellanstadiet på en annan skola.

Caspar och Jacob ska spela Nu grönskar det av J.S. Bach tillsammans.

Det är bra att barnen lär sig framträda även om publiken mest består av föräldrar och övriga anhöriga. De får också lära sig hur man uppträder och hur man tackar för applåder.

Här får alla oboisterna en chokladbit av Clarissa.

På videofilmerna kan man höra Caspar spela Gavotta ur Orkester för oboe och stråkar av Arcangelo Corelli 1653-1713. (Preludio är första satsen som går långsamt och Gavotta sista, som går fort. Blogger ville inte lägga in filmerna i den ordningen.)

1487 - Clarissas första oboekonsert

På torsdagen var det dags för en ny konsert på Lilla Akademien. Den här gången var det yngsta barnbarnet, Clarissa 6 år - Lissan till vardags - som skulle framträda på sin första konsert på Lilla Akademien. Det var en konsert med blåsinstrument och Lissan, som går i förskoleklassen, fick inleda konserten med några stycken på sin oboe. Några elever spelade valthorn, en spelade fagott och två andra oboister fanns också med.

Lissan är glad över att allt gick så bra och över de vackra rosorna. (Bilderna går att klicka större.)

Jag hade fått äran och nöjet att ackompanjera Lissan, som var noga med reprisen på Carls visa. Trots att hon hade tillhållit mig strängt att inte glömma bort den när vi tränade hemma, gjorde jag det ändå när vi skulle repetera före konserten. Men vid uppspelningen kom jag ihåg reprisen som väl var.

Lissan med sin oboefröken Hedvig

Lissan visade inga som helst tecken på nervositet utan spelade på lugnt och säkert som vanligt. Hon var helt oberörd av publiken som bestod av entusiastiska anhöriga till eleverna som uppträdde under kvällen. Lissan läser noter alldeles utmärkt, till skillnad från sin mormor, som för det mesta spelade på gehör de första åren hon spelade piano. Dock först efter att tragglat sig igenom noterna till musikstyckena.

Carls visa i Träsalen på Lilla Akademien konsert för blåsare. Mormor kompar. Det är en vanlig oboe som Lissan spelar på som synes - räcker henne till knäna.

Det blev stormande applåder när Lissan slutat spela och hon förärades också rosor av sin farmor och farfar. Den 12 november är det dags för henne att spela igen. Då är det en avdelningskonsert för oboe, där alla elever som spelar detta instrument på skolan kommer att delta. Hennes bror Caspar, 8 år, är vi det tillfället också med bland oboisterna.

Lissan spelar temat ur An die Freude av Beethoven på sin oboe. 

1358 Besök i årskurs 1 och gitarrkonsert på Lilla Akademien

På tisdagsmorgonen ringde mobilen klockan 5.30 och väckte mig eftersom jag skulle följa med Caspar och Casimir till Lilla Akademien, där jag skulle vara med Caspar hela dagen. Klockan sju på morgonen var vi iväg och var framme på skolan med bara några minuter till godo.

Caspars lektion började med en gomorronsång och sen fick alla barnen, var och en, läsa några sidor ur en liten bok för fröken. Man kan lätt tänka sig hur det blir i ett klassrum med 28 barn som ska stå i kö för att läsa. I synnerhet som fröken Margit var ensam lärare denna dag. Jag ryckte naturligtvis in omedelbart och agerade extrafröken  -  barnen fann sig med jämnmod i detta. Alla i klassen kan läsa bra så det var inte så svårt och det gick ganska fort.

Caspar läser sin läxa för fröken Margit. (Bilderna går att klicka större.)

Sen berättade barnen om vad de gjort under helgen och många hade varit på adventsbasaren på skolan som jag berättat om här. Skillnaden mot en vanlig skolklass och denna är att alla barnen försvinner med jämna mellanrum för att ha spellektioner. Fröken förväntas hålla reda på alla dessa tillfällen.

Barnen berättar om vad de varit med om under helgen som gått.

Caspar var bara glad över att mormor var med i skolan. Han var inte det minsta generad.

Timmen gick fort och rätt som det var, var det rast. Jag kikade ut som hastigast och tog några foton men återvände snart till den sköna värmen inomhus. Jag kunde dock hålla ett öga på barnen genom fönstret.

Lärarna är ute på rasten och vaktar.

Efter rasten var det bildlektion. Uppgiften var att rita av en gran på två kartongbitar och sätta ihop dessa. På grund av all musik på skolan har barnen bara 40 minuter bild i veckan. Alla hann inte med att få sin gran färdig på denna korta tid. På fritids i källaren på skolan kompenserar man som väl är denna brist - det såg jag på de många teckningar som hängde på väggarna där.

Bildfröken tittar på när Caspar klipper ut sin gran.

Så här fin blev den färdiga granen.

Klockan ett hade Caspar en oboelektion som jag fick vara med på. Det var mycket trevligt och Caspar kunde sin läxa ordentligt. När den var slut var jag med en liten stund på fritids dit Casimir hade anslutit sig. Det var bara att gå en trappa ner från entrén så var man där. En del av barnen var i mysrummet, en del pysslade i ett rum och Caspar och Casimir och några kompisar spelade spel.

Barnen spelar ett för mig helt obekant spel.

Eftersom Casimir skulle spela på avdelningskonserten för gitarr på kvällen, var vi tvungna att gå och äta på en pizzarestaurang i närheten före konserten. De fick var sin pizza som gick åt så när som på var sin liten tårtbit som jag glatt åt upp. Kände mig inte sugen på en hel pizza själv. 

Konserten skulle gå av stapeln i Träsalen, i samma sal som Caspar hade sin oboekonsert förra veckan. Som vanligt blev salen full av föräldrar och anhöriga som bistod solisterna med kraftiga applåder och hejarop.

Casimirs supporters på andra raden. Casimir hade dagen till ära låtit håret falla fritt, i vanliga fall är det knutet till en hästsvans.

Casimir, 9 år, spelar Bourrée av J.S.Bach på avdelningskonserten för gitarr på Lilla Akademien den 28 november 2016.