Min 35 år gamla Hackeforsservis som jag aldrig använder eftersom kopparna är så små. (Bilden går att klicka större).Fredagstemat i februari kommer ursprungligen från Fritt ur Hjärtat.
Mitt förhållande till kaffe är numera ambivalent. Just nu, och under mina graviditeter, luktade det och smakade pyton. Så fort det bebisen hade kommit ut smakade kaffet himmelskt igen! Varför jag inte kan dricka kaffe numera beror i alla händelser inte på att jag är gravid…
Snarare är det kanske kroppens reaktion på att jag tidigare bälgat i mig många tusen liter av denna dryck genom åren...
Redan när jag var i femårsåldern fick jag ”kafeålä” på söndagsmorgonen när mina föräldrar åt frukost på sängen. Även på barnkalas på den tiden serverades det ibland kaffe till bullarna och tårtan. Dock inte hemma hos oss. Där var det choklad med vispgrädde som gällde.
Fram till första graviditeten 1958 drack jag, som alla andra på den tiden, kaffe 4 – 5 gånger om dagen. Höjdpunkten på dagen var kaffet efter skolan vid fyratiden. Man kom hem trött och hungrig och serverades då kaffe med nybakta bullar och flera sorters kakor. Pappa var också med då en liten stund innan han gav sig iväg på sina sjukbesök. På vår och höst satt vi ute i trädgården och ”drack kaffe”, som man sa då. ”Fikade” var inte uppfunnet än.
Min mamma var bestämd. Hembiträdet slutade klockan sex och inte tänkte min mamma stå och laga middag då och diska efter sex på kvällen…
Vi fick klara oss med några smörgåsar till kvällsmat. Gröt slapp vi äta som väl var.
Det var mitt på dagen, som vi åt en rejäl middag med efterrätt. Det fanns ingen skolmat på den tiden, lunchen var en och en halv timme lång, så vi hann precis hem och äta. Och så kaffe på maten förstås!
Kaffe var bra när man tentamenspluggade. Det gjorde att man kunde hålla sig vaken hela natten.Tog man ett och annat bantningspiller samtidigt som man fått av sin snälla pappa, behövde man inte sova på hela nästa dag. Sen att man fick konstiga hallucinationsdrömmar när man väl stöp i säng var förstås obehagligt…
Min pappa hade ett enda recept att ge dem som klagade över sömnsvårigheter. Inget kaffe efter klockan sex på kvällen. Jag kunde ha lagt till ett annat som fungerat på mig själv i alla år. En kopp varm mjölk med honung innan sänggåendet eller om man vaknar och inte kan somna om…
Det konstiga är att jag inte får några fysiska reaktioner av kaffet mer än att jag tycker att det luktar och smakar illa. Ingen halsbränna eller hjärtklappning eller så. Och jag äter med förtjusning moccapraliner och dito glass…
Det är socialt besvärligt att inte dricka kaffe. Något bryggt te serveras aldrig på sammankomster i allmänhet (utom i vår Bifrostkör förstås) utan det är tepåsar i ljumt vatten. Om de inte är slut, vill säga. Man betraktas också som en konstig varelse när man inte vill ha kaffe. Blir sedd med visst medlidande. Och man ställer alltid till besvär…
Man är ”the other”…
Fler fredagsbloggare finner du här:
. Nilla, Anna, Desiree, Annika, Anne, Petra ,Anna-Saltis ,Millan, Anki, Marianne, Victoria, Lia, Cecilia, Leopardia, Marina, Marie, Strandmamman, Ulrika, Jemaya, MiaD, Ingabritt, maisoui, Moster Mjölgumpa, Erica, Taina, sparkling, Christel, ,emma, jennie, Nykomlingar förra veckan:-) musikanta, sara, underytanjag, marskatten, lena w.
