Fredagstema Show and Tell – Julklappstips

Som alla som läser märker, är det inte fredag utan måndag när jag skriver detta. Förseningen beror på att jag varit hos Mirren i Stockholm sedan i torsdags och inte haft en chans att komma till datorn. För övrigt har hon en muslös sådan, som jag tycker är krånglig.

Det är Nilla som står för fredagstemat förra veckan. Övriga fredagsbloggare får ni gå in och titta på hos henne, eftersom min dator fortfarande vägrar att länka till dessa…

Eftersom vi bodde i ett stort hus när jag var barn, var vi alltid många på julaftonen. Far- och morföräldrarna, vi själva på fem personer, min ogifta faster och min älskade farbror och faster brukade fira jul tillsammans. Julmiddagen började vid ettiden på dagen och brukade vara slut vid fyratiden. TV fanns inte då och heller inte Kalle Anka, så det var ingenting som störde julmiddagen.

Efter att alla ätit sig proppmätta drogs stolar fram i en stor ring och julklappsutdelning vidtog. Alla julklappar hade rim – de sista rimmen hade man förfärdigat på själva julaftonsmorgonen. Min farbror fick alltid läsa upp dessa. Man fick saker som man behövde – skidor och stavar, skridskor eller tofflor.

Jag kommer särskilt ihåg att jag var oerhört lycklig över ett par lovikkavantar som jag så hett hade önskat mig. Färger och ritpapper var andra julklappar som jag uppskattade. Och böcker förstås. Fotot av vantarna har jag faktiskt hittat hos vännen Eleonora.


Varken MM eller jag är numera intresserade av julklappar. Sen jag köpte en, i mitt tycke, mycket snygg islandströja till MM i födelsedagspresent i början av vårt äktenskap och han vägrade att överhuvudtaget sätta den på sig, lovade jag mig själv att aldrig mer köpa någon present åt honom. Numera tar han motvilligt på sig samma tröja, t.ex. när han ska byta däck…

När jag hälsade på de äldsta barnbarnen när de var små, fick jag försöka vada mig fram genom alla leksaker som låg utströdda på golvet i deras rum. Då bestämde jag mig för att sätta in en summa pengar varje jul och varje födelsedag, istället för att ge dem presenter. Mitt äldsta barnbarn fyller tjugo nästa år, så han är väl glad numera att ha en slant på banken, även om min ”present” kanske inte uppskattades så mycket tidigare…

Här kommer i alla fall några JULKLAPPSTIPS! På Rusta hittade jag ett jättefint julförkläde till det facila priset av ca sjuttio kronor. Ett köpte jag till mig själv och ett presentade jag Mirren med till födelsedagen! En lingonkrans att sätta på ytterdörren till Mirrhuset fanns också där.


Även de fyra söta domherrarna för femton kronor tillsammans!


Ett besök på IKEA med Mirren och Minimirren, resulterade i en julduk. Metervara à 59 kr/m. Fanns mängder av andra vackra tyger att sy dukar av. Bara att sy sömmar på maskin i bägge ändarna.


Här syns duken Berta på Mirrens matsalsbord, där det är dukat för tidigarelagt födelsedagskalas. Hon är väl tjusig i sitt nya förkläde! Att det var ljusgröna servetter berodde på att vi glömt att köpa röda...


Själv hade jag länge önskat mig sex nya tallriksunderlägg med Josef Franktulpaner att ersätta de gamla slitna med. De fanns på Svenskt Tenn, som vi gick förbi på vägen hem från Djurgården. Mirren tyckte det var en bra julklapp och inhandlade dessa på stubben. Där fanns också många andra trevliga, presumtiva julklappar. Bl.a. en helt UNDERBAR kretongsoffa för 65 000 kr…


Principer när det gäller barnbarn är till för att frångås. Så här hemma står en tågbana med hus, bilar och invånare i trä och väntar på Lillmirren när han kommer hit nästa gång. Hittade det på Biltema för under trehundra kronor. Prisvärt med tanke på att det innehåller hundra olika delar…


Andra saker som Lillmirren, två år och fem månader uppskattar, förutom grävskopor, lyftkranar, brandbilar, ambulanser och polisbilar, är barnfilmer. De om den lille pingvinen och mumintrollen är favoriter.