Utsikt över Grasse från Fragonardfabrikens terass. Den gamla romanska kateralen i bakgrunden. (Bilderna går att klicka större.)
För 65 år sen besökte jag som hastigast Grasse på en
rundtursresa med buss, och jag har ett mycket svagt minne av ett besök i någon
av parfymfabrikerna. Så när vi såg att det gick att resa dit med lokalbuss från
Nice för 1 Euro bestämde vi oss för att göra en utflykt dit. Jag kommer dock
ihåg att det var många serpentinkurvor innan man var framme.
Liv och rörelse i de gamla gränderna.
En av många parfymaffärer i Grasse.
Det var inte svårt att gissa att det var parfymen som
dominerade här – många affärer gjorde reklam för Fragonard, jag gissar att det
är den mesta berömda parfymfabriken i Grasse. Efter en liten stunds promenad i
gränderna hamnade vi framför entrén till Fragonardfabriken och det var bara att
gå in. Ingen entréavgift för att bese parfymtillverkningen eller muséet. Man
tog tillbaka på gungorna vad man förlorade på karusellen skulle det visa sig
när den guidade visningen var slut…
Vår trevliga guide berättar inlevelsefullt om parfymerna.
I botten på de här strutarna filtreras tydligen parfymen som rinner från de stora behållarna vid väggen.
Den slutade nämligen i en parfymshop där man kunde inhandla
allt från parfym till tvål. Guiden berättade att man hade hittat på att hälla
parfymen, eau-de-parfymen eller eau-de-toiletten i små förgyllda flaskor. Dessa
flaskor var av något speciellt material som gjorde att parfymerna höll sig i
många år. MM tyckte att jag skulle köpa en liten parfymflaska som minne, så jag
gjorde det även om jag är mycket sparsam med sådana dofter.
Jag har just handlar en flaska parfym - Diamant. Vår guide jobbar också som försäljare.
Efter besöket hos Fragonard gick vi till den gamla vackra romanska katedralen Cathédral-Notre-Dame-du-Puy från 1100-talet. Jag hade läst att där fanns tre målningar av Rubens och en altartavla av Jean-Honoré Fragonard – en berömd rokokokonstnär. Katedralen var helt unik och en stor upplevelse. Tyvärr var det väldigt mörkt i kyrkan så fotona av Rubenstavlorna blev suddiga, men Fragonards altartavla gick bra att fota. Fragonard föddes i Grasse men flyttade sedan till Paris. Vill man se mer av denna märkliga romanska katedral och även Rubensmålningarna kan man klicka här.
La Cathédrale-Notre-Dame-du-Puy i Grasse. Tornet kan man se på det första fotot i inlägget. En romansk katedral från 1100-talet.
Den fantastiska interiören i katedralen.
Fragonards altartavla i ett sidokapell i katedralen.
Efter det smakade det gott med lunch på en av de otaliga restaurangerna. Vi var nästan ensamma eftersom klockan var över tre på eftermiddagen. Enda sällskapet var en liten hund vid bordet bredvid. Vi höll nästan på att missa bussen hem till Nice då vi inte hade någon karta över Grasse och jag inte kom ihåg att det var så många trappor uppför innan vi kom fram till bussterminalen…
Vårt sällskap vid bordet brevid.
8 kommentarer:
Innan jag blev allergisk mot starka dofter så hade jag alltid parfym. När vi var i Paris -92 var vi på nåt som väl var en filial till Fragonard, i alla fall var det samma små "guldflaskor". Jag köpte en hel box med kanske sex flaskor. Men sanningen var nog bara att det hade kostat mer i riktiga flaskor... jag fick kasta resterna efter inte alls så väldigt lång tid när dofterna hade skrumpnat och stank. Men jag minns att en av dem var med min favvoparfym - vad den nu hette...
Var på ett mycket kort besök i Grasse för rätt många år sedan. Minns också parfymtillverkningen men gillade inte någon doft så jag handlade inget. Det var nog för överväldigande så att jag tyckte det blev äckligt. Jag är fruktansvärt kräsen när det kommer till parfymdofter men om jag gillar en sort använder jag gärna en pyttegnutta. Bara så att den som kommer riktigt nära kan ana den. I mitt jobb fick man ju vara synnerligen restriktiv med dofter. Vissa herrar var egentligen värst med sina rakvatten.
Bloggblad:
Om det var guldflaskor var det säkert Fragonard. Jag använder lite av min parfym hemma, eftersom MM tycker att det luktar så gott. Men tar aldrig på mig något numera när jag går ut.
Senaste gången, för några år sedan, fick jag ett mycket otrevligt samtal från ett vårdbiträde på ett äldreboende, som påstått att hon hade måst gå hem efter att jag varit där och spelat. För någon annan än jag fanns det väl inte som doftade parfym där, antog hon...
Olgakatt:
Det var verkligen svårt att välja när det fanns så många dofter överallt. Vad beträffar mig är det mest MM som väljer. Vi har ganska olika smak när det gäller parfym så jag väljer för det mesta något som han tycker om. Den doften jag köpte tycker både han och jag om så jag sätter på mig några droppar hemma då och då.
Däremot sätter jag aldrig på mig parfym när jag går utanför hemmet eftersom jag vet hur allergiska många är. Det är svårt att inte veta om det när man får det itutat i sig från alla sjukvårdsinrättningar och tandläkare att man INTE får ha på sig parfym av något slag.
Håller med dig om att dessa restriktioner tydligen inte gäller herrarna!
Vilken intressant stad, med de smala gränderna och så katedralen... och trots parfymerna! Jag mår ju pyton av andras parfymering och glad över alla som avstår från otyget.
Skulle dock mycket gärna besöka den lilla staden!
Aila:
Jag älskar parfym men med tanke på att det är så många som mår dåligt av det avstår jag från att använda det här hemma. Utomlands verkar ingen bry sig...
Man får inte vara rädd för att gå i trappor i Grasse, det var mängder med trappor upp och ner överallt. Bättre att besöka staden när det är lite svalare än det var den dagen vi var där.
Atschooo! Ursäkta, jo, jag är en av de där lite doftkänsliga. Men milda parfymer som man kan uppfatta i tunna stråk, utomhus i stadsvimlet tycker jag är läckert. Fint parfymreportage!
Karin E:
Tack för snälla ord! Om vi träffas irl någon gång ska jag komma ihåg att inte sätta på mig parfym :-). Den känsligheten delar du med vännen Bloggblad, så jag vet vad det vill säga att vara allergisk.
Skicka en kommentar