I väntan på tåget sitter Jörgen och Anna och solar. Inga ytterkläder behövdes denna varma dag.
Det lilla tåget till Carcassonne. Det gick även att ta med en cykel som synes.
Ett stenkast från stationen flyter Aude där man kunde ta en tur längs floden med turistbåt.
Marknaderna stänger redan vid tolvtiden på dagen och nu började man plocka ihop sina saker.
Anna äter pizza och jag en sallad med roquefort-ost.
Efter lunchen var det fönstershopping på Rue Courtejaire som gällde för Kents och min del. Jörgen fick sina skor och Kent och jag fortsatte gatan upp tills vi kom till jakobinerporten som byggdes i slutet av 1700-talet under franska revolutionens jakobinervälde.
Rue Courtejaire.
Portail de Jacobins.
Den kraftigaste platanen jag sett hittills. Bakom ser man rester av den gamla stadsmuren.
Vi välkomnas av Sankt Antonius av Padua. På franska Saint-Antoine de Padoue.
Han helgonförklarades redan på 1200-talet men led aldrig martyrdöden som så många andra helgon. Om honom läser jag på Wikipedia att "hans predikningar drog stora skaror människor; hans sista predikningar handlar om hat och illvilja. Med dessa predikningar ska han, enligt legenden ha försonat många människor, fångar ska ha släppts, skuldsatta ha fått fribrev och ovänskap ha bilagts". Mer om Sankt Antonius av Padua kan man läsa här.
l'Église de Carmen i Carcassonne.
Det mycket vackra korfönstret i kyrkan.
Vi tar farväl av Sankt Antonius och l'Église de Carmen.
Det sista vi ser av Carcassonne den här gången är de vackert målade fönstren i de franska färgerna på perrongen på järnvägsstationen.
Tidigare inlägg från höstresan till Frankrike kan man läsa här:
Antikmarknad i Limoux
Utflykt till Chalabre
10 kommentarer:
Vår platan växer också, och står i. Men det tar allt något år innan den blir riktigt stor. Och tjock. Återkommer i ämnet.
Hur som helst - trevligt med fransyska visiter.
Vilken härlig resa! Jag är inte särskilt berest, men just i de där trakterna har jag råkat hamna. Längs den där kanalen, i närheten av Carcassonne, blev jag förälskad i en segelbåt som låg förtöjd. (Jag köpte en annan i Karlskrona något år senare istället.) Din text och dina bilder visar hur mycket vi missat. Men man har ju heller ingen chans att uppleva allt. Därför är det särskilt roligt att läsa om dina exkursioner. När vi besökte regionen var det också varmt i överkant. Det kanske är det lokalt "normala" vädret?
hans:
Haha - så tjock som den här platanen blir nog aldrig din platan. Men det är fint med små plataner också!
Ingrid
Ronny:
Nästa gång du kommer dit måste du ta en taxi upp till La Cité - det är en fantastisk upplevelse. Det är väldigt långt att gå och uppförsbacke hela vägen dit så det är kanske inte så konstigt att du aldrig kom ditupp när du var i Carcassonne. Det är minst tre kilometer. Jag tror det kostade 180 kr att åka upp för oss alla. Ner kan man ju gå :-).
Det var behagligt när vi var där de första dagarna, men just i Carcassonne blev det väldigt hett. Man är ju inte van vid sådan värme, inte i oktober i alla fall.
Ingrid
Det är alltid lika roligt att följa med på era små trippar hit och dit i Frankrike. Du beskriver allt så väl. Att du och Anna är mor och dotter går inte att ta miste på. Lika tjusiga båda två.
Plataner är mäktiga träd. Tack för den här gången!
Karin
PettasKarin:
Roligt att du uppskattar mitt inlägg och vill följa med på mina utflykter. Tack för den rara kommentaren - den värmer. Platanerna är väl nästan de enda lövträden som växer därnere - i alla fall ser man sällan andra. De ger ju en behaglig svalka och skugga när det är så varmt.
Kram från Ingrid
Det är så roligt att få se och höra lite från platser man inte själv besökt. Kram
Gunnel:
Innan Anna och Jörgen köpte hus där visste jag ingenting om varken Carcassonne eller Limoux. Det är inte dit turisterna åker i första hand om de åker till Frankrike.
Kram tillbaka
La Cité - jo vi var där, i den kompakta gamla staden innanför murarna. Tyvärr var det alldeles för varmt för att ta sig runt allt och njuta av intrycken fullt ut. (Kanalen med båten som jag nämnde ovan, fanns däremot inte i Carcassonne, utan i Castelnaudary, en bit västerut.) Var sak på sin plats! :)
Ronny:
Nej, när det är så varmt har jag all förståelse av att ni hellre satte er i skuggan på något café. Det fanns ju många av dem. Basilikan kunde ni ju iofs gått in i (kanske ni var där) - där var det åtminstone svalt. Nästan lite för varmt den dagen vi var där också.
Ingrid
Skicka en kommentar