 |
| Anonym dam på stranden i Nice |
Den allmänna uppfattningen är ju den att folk är fega som
inte vågar skriva ut sitt namn t.ex. i tidningarnas insändare, i synnerhet om
det är något de klagar eller är ilskna över. Man måste naturligtvis skriva sitt
namn till insändarredaktionen om man vill få in insändaren i tidningen, så
riktigt anonym är man ju inte.
Det är nog ganska skönt i alla fall, att det finns ett
anonymitetsskydd. Annars skulle väl vanligt folk aldrig våga skriva något alls
till tidningen. En psykolog- eller sexspalt där människor skriver om sina
problem och vill ha råd, vore antagligen helt omöjlig. Också där måste man
förstås uppge sitt namn till redaktionen.
Jag tycker också att vittnen i brottmål måste få vara
anonyma om de själva önskar det – vet inte om lagen har ändrats i det fallet. Det har i alla fall varit
tal om det. Jag skulle själv aldrig våga vittna mot t.ex. någon kriminell
MC-klubb…
Jag har förskonats från elaka, anonyma kommentarer på min blogg så när
som på en enda. Det var när jag skrev ett inlägg om alkohol – kanske känsligt
ämne. Jag räknar inte kommentarer från Anonym som just anonyma när namnet är
skrivet under kommentaren. Sådana har jag ju fått många trevliga och intressanta. Bra att den möjligheten finns att kommentera för dem som inte själva har en blogg.
