Fondation Maeght är ett spännande och vackert litet
konstmuseum som ligger på kullarna ovanför St-Paul-de-Vence, ca 15 km från
Nice. Här har jag berättat om hur museet kom till och om skulpturparken.
Mirós skulptur står med fötterna i vattnet utanför själva entrén till muséet. (Bilderna går att klicka större.)
Här finns också en stor mosaik av Marc Chagall - gammal god vän till konsthandlarna
I det här inlägget går jag vidare in i själva museet och
tittar på de tavlor och skulpturer som finns där. Att rika och framgångsrika människor
också kan ha sina stora sorger vittnar det lilla kapellet om i parken. Det lät
konsthandlaren Aimé Maeght och hans fru Marguerite bygga till minne av sin son,
som dog bara elva år gammal.
Interiör från kapellet. Kristusbilden är från 1400-talet och glasfönstret är skapat av Georges Braque.
Den största konsthallen är ljus och rymlig med specialdesignat tak för att släppa in så mycket ljus som möjligt. Här finns både tavlort och skulpturer.
Skulpturer av Alberto Giacometti samas med mobiler och tavlor av berömda konstnärer.
Tavlan till vänster av Ferdnand Leger och till höger av Marc Chagall. Vem som har gjort mobilen, vet jag inte. Kanske Joan Miró som har bidragit till så många konstverk i detta museum. (Olgakatt gissar på honom i alla fall såg jag i kommentaren.)
Den här tavlan har han i alla fall målat. Den heter Kvinna, fågel och stjärnor, och det kan man väl hålla med om...
Alberto Giacometti är en skulptör vars skulpturer inte liknar några andra. Här i Fondation Maeghtmuséet finns många att beskåda. Alla är lika magra, vilket ju är ganska unikt för en skulptör, som gärna avbildar kvinnor med lite former. Man kan inte undgå att bli berörd av dem i alla fall.
Några av hans skulpturer - här i stillastående poser.
En av hans mest berömda skulpturer - L'homme qui marche. (Mannen som promenerar.)
Det är väldigt svårt att välja ut några särskilda tavlor att visa, det fanns ju så många intressanta konstverk, både målningar och skulpturer i de många salarna. Men dem jag har tagit med här, tycker jag ger en ganska bra bild av hur spännande det här lilla muséet är. Här kommer några fler tavlor som jag fastnade för.
Giacomo Balla - porträtt av grevinnan Antonelli.
Giorgio DeChirico - Gladiatori
Glasfönster av Marc Chagall
Manstporträtt av Yves Klein - konstnären som målar allting i samma blå färg...
Här ett poträtt av en ung man av Andy Warhole
Och så Joan Mirós härliga mobil på muséets takterass.
8 kommentarer:
Tack för den ytterligare titten! Jag gissar också på Miro som upphovsman till mobilen.
Olgakatt:
Du kommenterade innan jag var färdig med inlägget, haha! Snabbt verkligen...
Blogger är opålitlig ibland, jag hade absolut inte publicerat något utan bara tryckt på förhandsgranska.
Mitt sista inlägg om FM kommer att handla om den fantastiska Miróparken, men det dröjder nog ett tag till - jag har så mycket spelningar på gång just nu.
Ingrid
Tack för konstrundan! Jag skulle ha gissat på Jean Tinguely, om inte den där tavlan av Miró haft så likartade former som mobilen/skulpturen. Och kanske Tinguely är lite senare än de konstnärer som finns på museet? Underbart museum i alla fall och kul att få följa med!
Karin E:
Tack för tipset - visst är det likt en mobil på en bild jag fick upp av Jean Tinguely. En intressant, ny bekantskap för mig.
Det fanns några få tavlor av bl.a. israeliska konstnärer som var lite nyare, men eftersom jag inte visste något om dem tog jag inte med dem i inlägget.
Tack för spännande konstrunda!
Även jag tackar för den härliga konstrundan! Yves Kleins blå tavlor gillar jag. De passade vi på att titta på, på Musèe D´Art Moderne et d´art contemporain i Nice för några år sedan. Åh! Jag blir så sugen på att resa till Frankrike igen när jag ser dina fina bilder.
Eleonora:
Tack för att du ville följa med!
Kram från Ingrid
*Ewa:
Det muséet missade vi den här gången. Då får det väl bli en resa till dit så småningom :-)...
Kram!
Skicka en kommentar