Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challengesom hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 12 2020 är ordet HOPP. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.
Fotot, som jag tog sommaren 2018 är från videofilmen nedan. Det är sysslingarna Casimir, Caspar, Olof och Siggi som hoppar i vattnet från bryggan på sommarstället på Äspholm i Sankt Anna skärgård. Mina gamla bloggvänner känner igen filmen, men för att illustrera veckans rubrik - HOPP - lägger jag ut filmen igen. Jag själv kan se den hur många gånger som helst :-). Önskar bara att jag hade en tiondel av gossarnas energi!
Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challengesom hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 37 2019 är ordetSPEGEL.Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan. Några bilder från Skärgårdskyrkan i somras som anordnas av Söderköping-Sankt Anna församling. Den här gången båtutflykt till Gretas Äng på Äspholm i Sankt Anna skärgård.
På väg med båten till Äspholm.
Vi blir välkomnade till skärgårdsparadiset.
En selfie från det eleganta damrummet på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm där jag var på besök förra veckan. Rapport från den fantastiska GAN-utställningen kommer i ett senare inlägg.
När jag ser tillbaka på det gångna halvåret blir jag som alltid förvånad över att det gått så fort. Samtidigt ser jag att jag har hunnit med väldigt mycket. Här kommer en liten exposé från juli till december. Kent tog cirka hälften av bilderna som går att klicka större.
Juli
Besök på sommarstället på Äspholm i Sankt Anna skärgård hos sonen Kalle och hans sambo Anne-Sofie. Sonen Oscar sitter på relingen. Jag pratar med Kalles kusin Lars.
Jag fick hoppa in och ackompanjera Amazing Grace på synten när Lotta Källström och Roland Engdahl hade sommarkvällskonsert i Skällviks kyrka.
Augusti
Kent var kyrkvärd på friluftsgudstjänsten i Nygård där Predikar-Lena föddes.
Mirren och jag såg utställningen med Lars Lerin på Liljevalchs konstmuseum.
September
Min äldsta dotter Anna fyllde 60 år. Bilden från Falknästet i Tullinge
Från vänster: Yngsta dottern Åsa alias Mirren, Kalle, Anne-Sofie och min svärson Christian.
Oktober
Besök i Limoux i Frankrike. Från vänster: min svärson Jörgen, Anna och Kent.
Höstpromenad i vår vackra lilla stad Söderköping.
November
Gustav Adolfsdagen firades i Stockholm tillsammans med goda vännen Kerstin. Vi har träffats genom bloggen för många år sen.
Novemberpromenad i Söderköping. Munkebrogatan med det gamla fina rådhuset i bakgrunden.
December
Mirren och jag på blixtvisit på Nationalmuseum.
På kvällen Lilla Akademiens julkonsert som jag har berättat om här.
Naturligtvis har det hänt väldigt mycket mer, i synnerhet när jag har varit och hälsat på Mirrfamiljen i Stockholm. Mirren abonnerar på Abundobiljetter så jag har fått vara med både på operaföreställning på Drottningholms slottsteater, på musikalen Broarna i Madison County, Aida på operan och en kväll med Christian Luuk.
Utställningar som vi sett har varit Jenny Nyström på Sven-Harrys, William Morris och Modern 1900-talskonst på Millesgården och Lars Lerin på Liljevalchs. Stockholms Gosskörs julkonsert i Gustav Vasa kyrka som jag berättat om här.
Nu ser jag fram emot att få se musikalen Ghost på China om någon vecka. Peter Johansson, som har huvudrollen var (parallell) klasskamrat med Mirren på Bergaskolan i Söderköping.
I onsdags passade vi på, Kent och jag, att göra en utflykt till sommarstället på Äspholm i Sankt Anna Skärgård. Dels tänkte vi hälsa på min son Kalle och hans sambo Anne-sofie och dels skulle Kent vara kyrkvärd på den årliga friluftsgudstjänsten på Gretas Äng.
Oscar och Kalle kommer och hämtar oss vid bryggan i Wrångö. (Bilderna går att klicka större.)
Stora huset som jag och mina bröder äger tillsammans.
Vi åker sällan ut eftersom jag trivs så bra i huset hemma där jag har alla mina saker (den stationära datorn bland annat) omkring mig. Det stora huset nere vid vattnet som vi ärvt från föräldrarna och som jag delar tillsammans med mina två bröder har vi alla gemensamt. Sen finns det tre andra hus på tomten där barn och barnbarn brukar hålla till. Ett av husen är vårt eget som disponeras av Kalle och Anne-sofie. Det var från början ett gammalt hönshus.
Det gamla hönshuset är numera uppfräschat till oigenkännlighet.
Jag är så innerligt tacksam över att de har tagit sig an detta hus, som höll på att förfalla eftersom vi nästan aldrig var ute. Den främsta anledningen då var att det saknades både dusch och toalett. För att komma upp till stugan är man också tvungen att gå uppför en lång och (relativt) brant backe, vilket också var jobbigt då man var tvungen att bära med sig mängder med tunga kassar varje gång man kom ut. Ön är visserligen ganska stor men där har aldrig funnits ens en kiosk.
Anne-sofie bjuder på fika på den fina verandan. Fr. v. Kalle, Kent, Anne-sofie och hennes son Oscar.
Kalle och Anne-sofie har lagt ner ett jättejobb på att sätta stugan i stånd. Förutom att ha målat överallt och slipat alla golv har de fixat ett helt nytt kök. De har gjort i ordning det gamla tvättrummet i gäststugan - vatten fanns i alla fall indraget i båda husen - och köpt duschkabin och en mulltoalett. Verandan har de byggt ut med ett trädäck. Det senaste tillskottet är ett trädäck och en trappa till det lilla gästhuset, som de också har gjort i ordning.
Även gäststugan är ommålad, både ut- och invändigt och inredd med nya möbler. Det nya däcket och trappan är gjord i sommar "av lite bräder som blev över."
För oss, som kommit upp i åren, räcker det med ETT hus att bekymra sig för och sköta om. Så nu kan jag sova gott om natten utan att behöva oroa mig för den lilla sommarstugan på Äspholm. Trädgården runtomkring huset höll för övrigt på att växa igen på grund av allt sly. Nu är den lika fin igen som den en gång var. Men tyvärr alldeles sönderbränd som synes. Kalle och Oscar kom och hämtade oss vid Wrångö med nyinköpt båt. Lättare för mig att ta mig ner och upp i än den förra. Vi gjorde en liten extra sväng ut till öarna innan vi la till vid bryggan hemma vid stora huset. Efter att ha fikat uppe hos Kalle och Ann-sofie blev det tid för säsongens första och förmodligen också sista utomhusbad för Kent och mig. Helt underbart i tjugotre-gradigt klart vatten.
Vi åker en extra sväng runt Kugghällarna och Alskär som tillhör stamfastigheten. Den förra ägaren var ofta härute för att jaga sjöfågel.
Kent tar ett långt och uppfriskande bad i det ovanligt varma vattnet. Efter att ha tagit fotot hoppade jag också i.
Vi blev så småningom skjutsade till bryggan vid Gretas Äng där friluftsgudstjänsten skulle äga rum. Väldigt många hade mött upp i den varma sommarkvällen för att lyssna till sångerskan Lisa Tilling som hade en väldigt duktig gitarrist som ackompanjatör, Fredrik Törnvall. En ung och trevlig prästkandidat höll en kort betraktelse och påminde oss bland annat om att vi inte ska oroa oss för sådant som vi inte kan påverka. Faktiskt något att tänka på i dessa tider av katastrofer och för mig som alltid oroar mig för mina yngsta barnbarn.
Kalle, Anne-sofie och Oscar tar farväl av oss innan de åker hem till sitt igen.
För ovanlighetens skull kommer vi till Gretas Äng från sjövägen.
Här åker stora båten med alla gudstjänstbesökarna förbi för att lägga till på andra sidan ön.
Ovanligt många gudstjänstbesökare detta år. Men så torrt det är överallt...
Lisa Tilling och Fredrik Törnvall underhåller.
Klockan nio på kvällen gick stora båten, som de flesta av gudstjänstbesökarna kommit med, tillbaka till Wrångö. Vi åkte också hem med den och fick en fin kvällstur i solnedgången. Videoklippet nedan där Lisa sjunger passade väldigt bra som avslutningssång.
För mig är det här det ultimata exemplet på rörelse i den egentliga betydelsen. Filmsnutten tog jag i somras när Casimir och Caspar hoppar från bryggan på Äspholm tillsammans med sysslingarna Siggi och Olof. Karin på Åland håller i taktpinnen den här månaden. Fler som rör på sig hittar man på högra sidan i bloggen.
Uppdatering: Om vårt besök på Äspholm förra sommaren kan man läsa här.
Tiden går snabbt och idag är det precis en vecka sedan vi gjorde en utflykt till Äspholm i Sankt Anna skärgård - Åsa, Johan, barnbarnen Casimir, Caspar och Clarissa, Kent och jag. För oss har det inte blivit av tidigare i år - vi trivs bäst här hemma i Mogata. Men när Mirrfamiljen kom och hälsade på och sonen Kalle erbjöd sig att skjutsa ut hela gänget till ön, bestämde vi oss för att åka ut.
Casimir ombord på Kalles båt för vidarebefordran till Äspholm. Den lilla skärgårdsbyn i bakgrunden heter Vrångö. (Bilderna går att klicka större.)
Oscar, son till Kalles sambo Anne-sofie, körde Kent, mig och Casimir säkert i Kalles båt till ön. De övriga - Mirren, Johan, Caspar och Clarissa - åkte med vår gamla båt,Grodan, som Kalle körde.
Vi blev omåkta av vår gamla båt Grodan med Kalle vid rodret. Kent tog bilden.
När vi hade kommit iland gick hela gänget upp till vårt gamla hus, som Kalle och Anne-sofie disponerar och har förvandlat till oigenkännlighet. Det senaste är att de byggt ut verandan med ett rejält trädäck. Snyggt och praktiskt. Kalle hade bakat en äppelpaj som smakade utmärkt med kaffe och saft efter sjöresan.
Kalle och Anne-sofie har helt bytt ut det gamla golvet, både i farstun och på verandan.
Kent, Oskar, Anne-sofie, Clarissa och Casimir väntar på att Anne-sofie ska servera äppelpajen.
Kalle bröt foten för några månader sedan och har fortfarande en spik kvar i denna. Här förevisar han röntgenbilden för Caspar, Casimir och Clarissa.
Efter att vi ätit upp hela pajen roade sig Kalle och barnen med att skjuta luftgevär. Även Clarissa som bara är sex år fick pröva. Hon gillade det inte något vidare men pojkarna, som skjutit luftgevär med Kalle förra sommaren, var eld och lågor. Caspar träffade målet, som Kalle riggat upp på en sten, mitt i prick två gånger - inget darrande på handen där inte.
Caspar skjuter luftgevär under Kalles överinseende. Han var bäst denna dag.
På eftermiddagen samlades alla släktingarna som var ute på ön i stora huset. Vi äger det tillsammans, mina två bröder och jag. Det har blivit en samlingsplats när det kommer många gäster - bröderna har annars var sitt hus där de bor med sina familjer. Idag var vi bjudna på konsert därinne av min brorson Lars tvillingar, Niki och Siggi. De spelade fyrhändigt, bland annat en marsch av Rachmaninoff. Ett svårt stycke som de spelade med bravur!
Siggi och Niki vid flygeln i stora huset.
Efter konserten fikade Kent och jag, Mirren och Johan tillsammans med min bror Gunnar och svägerska Anna Sophie, min brorson Lars och hans fru Tove, min brorsdotter Ebba och hennes man David och deras ungdomar Carl-Michael och Klara. Kalle, Anne-sofie och Oscar var naturligtvis också med. Barnen badade efter att på stående fot snabbt intagit saft, bulle och kaka. Sysslingarna fann varandra genast och hade väldigt roligt tillsammans. Så roligt att Caspar grät och var förtvivlad när vi skulle åka hem.
Vi satt länge vid bordet i det sköna vädret och pratade och hade det trevligt. Det är inte så ofta vi träffar så många släktingar på en gång. Kent och jag är ju sällan ut på ön eftersom vi har vår trädgård att ta hand om bland annat.
Stora huset ligger bara några meter från vattnet så vi hade full koll på barnen på bryggan.
Siggi, Casimir, Caspar och Olof hoppar i vattnet från bryggan på Äspholm.
Det är förvånande hur fort tiden har gått när man blickar tillbaka. Det här halvåret har nästan uteslutande bjudit på positiva upplevelser och trevliga händelser. Det är otroligt hur mycket som har hänt sedan i somras. Roligt är det att gå tillbaka i bloggen och titta på sina inlägg. Vet inte om jag hade kommit ihåg särskilt mycket om jag inte skrivit om det på bloggen. Halvårskoll januari - juni 2016.
JULI
Kent och jag firar vår fyrtioåriga bröllopsdag 22 juli med champagne hemma i Mogata. Mirren är med och sambon Johan tog fotot. (Bilderna går att klicka större.)
Dagen efter var vi på besök på Äspholm hos Kalle och Anne-sophie.Ett helt gäng av barn, barnbarn, brorson, kusiner och vänner på bryggan i sommarparadiset på Äspholm i Sankt Anna skärgård.
Som vanligt har jag spelat på många friluftsgudstjänster under sommaren. Här ska Eva W. på Arkö köra ner oss till bryggan efter kaffet. Kent får också åka med och min gode vän, prästen Tore övervakar det hela.
Här är vi och hälsar på sonen Kalle och hans sambo Anne-sophie igen i deras stuga på Äspholm. Casimir och Caspar är med.
Besök hos sonen Kalle på hans nya jobb i Industrilandskapet i Norrköping. Han beställde en flamingo av mig vid det tillfället - företagets maskot - att ha på sitt kontor. Här kan man se resultatet som blev färdigt strax före jul.
Fest för alla som fyllt åttio 2016 i Sankt Laurentii församlingshem. Den ukulelespelande kvartetten underhöll oss med visor och musikquiz under trerättersmiddagen.
December är Luciatågens, julkonserternas månad och även julshowernas. I år hade jag glädjen att kunna vara med på två julkonserter med de yngsta barnbarnen och en julshow med Mash Up där mitt äldsta barnbarn, Isabelle, är med och sjunger och dansar. Den första julkonserten var med Stockholms Gosskör i Kungsholms kyrka, där nioåringen Casimir sjunger i Diskantkören och sjuåringen Caspar sjunger i Preparandkören. Dagen därpå hade Lilla Akademien sin julkonsert i Missionskyrkan i Stockholm. Där går Casimir i årskurs tre och Caspar i årskurs ett.
Preparandkören och Diskantkören sjunger julvisor i Kungsholms kyrka.
