1647 Ivan Aguéli på Thielska Galleriet.

Egentligen var det Ivan Aguéli som gjorde att jag bestämde mig för att läsa konstvetenskap vid universitetet i Linköping efter att jag gått i pension. Jag hade sett hans namn någonstans men visste absolut ingenting om honom. Men jag förstod att han var en berömd svensk konstnär. Jag har ju alltid varit intresserad av konsthistoria och insåg då att jag verkligen behövde förbättra mina kunskaper i detta ämne.

Thielska Galleriet på Blockhusudden på Djurgården. (Bilderna går att klicka större.)

Det var en härlig kurs men jag kommer inte ihåg att jag lärde jag mig något om denne konstnär under de åren jag läste konstvetenskap. Men han måste väl ha varit med på någon bild i min svenska konsthistoriebok. I alla fall blev jag glatt överraskad när Mirren hade Abundobiljetter till Thielska Galleriet som hade en utställning där med målningar av denna konstnär. Så på torsdagen i förra veckan åkte vi ut till Blockhusudden för att se utställningen som då bara hade några dagar kvar.

Lunch med Mirren på Thielska Galleriet.

Vi började med att äta lunch med dagens rätt - en mycket god och matig tomatsoppa. Efter att vi ätit gick vi, mätta och belåtna, en runda i utställningslokalerna. Det först jag tänkte på när jag såg Aguélis målningar var hur små de var, bara ungefär hälften av de vanliga tavlor som man brukar se. Samtidigt som jag blev mycket imponerad av de underbara färgerna i hans tavlor. I synnerhet de från Gotland där han tidvis vistades.

Motiv från Visby 1. Olja på duk 1892.

Mitt första intryck av hans gotlandstavlor var att han var influerad av Cezanne. När jag sen läste om honom stod det mycket riktigt att han hade kommit i kontakt med impressionisterna, särskilt Cezanne, van Gogh och Gaugin under den tid han vistades i Paris.

Motiv från Visby 2. Olja på duk 1892.

Ivan Aguéli föddes i Sala 1869 som Ivan Agelii. I Paris ändrade han sitt namn till Aguéli. (Förmodligen för att fransmännen skulle uttala hans efternamn rätt, med hårt -g, min anmärkning.) Han kom från ett välbärgat hem men då han inte var särskilt intresserad av skolan skickade pappan honom till Visby 1890.

Där kom han i kontakt med Richard Bergh och Karl Nordström som upptäckte hans konstnärliga förmåga. Han blev också inspirerad av det gotländska landskapet med sitt speciella ljus. Här bestämde han sig för att helt ägna sig åt måleriet.

Flickporträtt 1891. Olja på papp. Han målade ofta direkt på kartong eller papp, hade förmodligen inte råd med dukar i början.

Aguéli var mycket påverkad av Emanuel Swedenborg och studerade flitigt hans böcker. I Paris blev han djurrättsaktivist och sattes i fängelse under två månader misstänkt för anarkistiska konspirationer. Han sköt mot två matadorer vid ett festtåg till en tjurfäktning och skadade den ene, för vilket han fick böter och villkorlig dom. Av detta blev det en rättslig process som hade till följd att tjurfäktning förbjöds i Frankrike.

Egyptiska 1914 - 15. Olja på duk monterad på papp.

1894 reste Aguéli till Kairo där han studerade arabiska vid universitetet. Han vistades i Egypten under tre perioder och studerade bland annat Koranen. Han konverterade till islam och kallade sig i slutet av 1890-talet för mohammedan Abdul Hâbi. 1911 återupptog han sitt måleri och reste runt i Frankrike, Egypten och Spanien och målade.

Motiv från Touraine, Frankrike. olja på duk 1913.

Flodlandskap Frankrike. Olja på duk 1913.

Spansk bergsby. Olja på duk 1916. 

Aguéli omkom i en järnvägsolycka i Barcelona 1917. Prins Eugen tog aktivt del i att Aguélis målningar fördes tillbaka till Sverige där de ställdes ut på en utställning 1920. Där gjorde de sensation genom sin koloristiska mjukhet och förenkling av landskap och ansikten, läser jag på Wikipedia. Där kan man också läsa mer om denna egendomliga konstnär.