1704 Marknad i Espéraza

Nu har jag varit hemma några dagar efter vår resa till Limoux i södra Frankrike, där min äldsta dotter Anna och hennes man Jörgen har ett hus. Någon mil från Limoux ligger den lilla staden Espéraza (utan -n), vars marknad jag hört mycket talas om under tidigare vistelser. Annars är staden numera mest berömd (ökänd?) för sina hippies. Men nu så här off-season såg vi inte till några.

 Bron som går över till stans centrum med kyrkan i fonden. (Bilderna går att klicka större.)

Utsikt från bron. 

Espéraza var tidigare känt för sina hattfabriker, men med det avtagande intresset för hattar finns inte några sådana kvar numera. Dessa fabriker sysselsatte 1929 30 000 arbetare i 14 fabriker, läser jag på Wikipedia. Espéraza var vid denna tid den näst största staden i världen som tillverkade filthattar. Här finns också ett hattmuseum, Musee de la Chapellerie.

Entrén till marknaden.

Vädret var fint den här söndagen med lagom värme för mig som mår bäst när det är 14-15 grader varmt i skuggan. Förutom Anna, Jörgen, Kent och jag var Annas franska väninna Josie med på utflykten. Josie bor i grannhuset mitt emot och ser till huset när det står tomt. En ovärderlig hjälp när t.ex. elen ska läsas av eller om något annat har hänt som det behövs hantverkare till.

Blommor i mängder fanns, både riktiga och konstgjorda, som man använder att smycka sina gravar med. Här är det riktiga cyklamen.

Fortfarande var grönskan helt dominerande, även om löven hade börjat gulna på en del träd. Efter tre timmar på flyget är man tillbaka till en lagom varm och vacker dag i början av september. Kanske ännu lite varmare, så kändes det i alla fall.

Gillar man oliver måste detta vara ett eldorado. 

Här behöver man inte tveka om vilken sorts ost som säljs.

Efter att vi gått omkring en stund på marknaden var det förstås dags för lite fikapaus. Det blev oreangade för Anna och Josie, kaffe för Kent och mig och en öl för Jörgen. Som synes behövs inga ytterkläder.

Från vänster: Josie, Kent, Anna och Jörgen. 

Känner man för den berömda blanquetten går det att förse sig med några flaskor. Det var ju i klostret Saint-Hilaire nära Limoux som den första champagnen tillverkades. Det har jag berättat om här. 

Förra hösten köpte jag ett par tunikor på marknaden i Limoux och som blivit mina favoritplagg.  Därför ville jag gärna ha några till att växla om med. Till min stora glädje hittade jag ett par till det facila priset av ca 160 kronor tillsammans. Euron har ju blivit dyrare för oss, man måste räkna med ungefär 11 kronor för en euro.

Tunikan är en blandning av akryl och bomull och ganska varm. Jag hade ett par svarta byxor med mig som den passade bra till. 

Anna hittade en klänning att ha på jobbet.

Biologisk odling står det på skylten. Och "Je protège l'environnement" vilket betyder "Jag skyddar omgivningen". 

Här får Anna smaka på äkta nougat från Montelimar. 

Här kan man få äkta svensk massage bland annat. Åtminstone står det så på skylten.

1703 Gems Weekly Photo Challenge vecka 42 - REN

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 42 2019 är ordet REN. Fler som antagit  utmaningen hittar man på hemsidan.

Så här såg det ut i trädgården förra veckan. Så i stället för att gå ut och promenera bestämde jag mig för att räfsa ihop löven och slänga på komposten. Hela trädgården på baksidan av huset var full av löv och på det här stället var det extra mycket. Det blev åtta skottkärror och det hela tog fyra timmar. Med avbrott för lunch. Jag passade på eftersom Kent var borta hela dagen.

Och så här såg gräsmattan ut efteråt. Ganska ren och fin tycker jag. Sen dess har det fallit ner ännu mer löv på denna, men dessa får ligga kvar som mat åt maskarna. Det brukar inte finnas ett enda löv kvar när våren kommer trots att det var en hel del som fick ligga kvar förra hösten.

1702 Ruth Galloway

Sen i somras har jag läst alla Elly Griffiths romaner om Ruth Galloway, de tre sista på engelska eftersom jag tyckte jag borde förstå henne ganska väl på engelska efter all läsning i svensk översättning. Som är alldeles utmärkt kan jag konstatera när jag lånade en bok på svenska samtidigt som jag läste den engelska upplagan.

Ruth är rättsarkeolog och blir alltid insyltad i diverse mordhistorier på grund av hennes stora kunnighet när det gäller mänskliga skelett och ben.

• 2009: Flickan under jorden (The Crossing Places, 2009)
• 2010: Janusstenen (The Janus Stone, 2010)
• 2011: Huset vid havets slut (The House at Sea’s End, 2010)
• 2012: Känslan av död (A Room Full of Bones, 2012)
• 2013: En orolig grav (Dying Fall, 2012)
• 2014: De utstötta (The Outcast Dead, 2014)
• 2015: De öde fälten (The Ghost Fields, 2015)
• 2016: En kvinna i blått (The Woman in Blue, 2015)
• 2017: Dolt i mörker (The Chalk Pit, 2017)
• 2018: Den mörka ängeln (The Dark Angel, 2018)
• 2019: En cirkel av sten (The stone circle, 2019)

Det var lätt att förstå själva intrigen och jag lärde mig också vad skenben, bäckenben och lårben heter på engelska och diverse annat. Som att Imbolc är en keltisk högtidsdag som firas till minne av den heliga Bridget i början på februari. Kan kanske vara nyttigt för mig som korsordslösare att veta någon gång?

Så nu har jag levt med Ruth och hennes kärlek, DCI Harry Nelson i många månader. Jag plöjde igenom den sista boken ganska hastigt eftersom jag var så nyfiken på hur det skulle sluta för henne och Nelson. Och till min sorg fick jag inget svar. Jag försökte intala mig att Ruth Galloway ju är en helt uppdiktad person, men det hjälpte inte.

Man fick inte ens veta om hon fick jobbet som hon sökt i Cambridge och eventuellt skulle flytta dit (ifrån Nelson som är gift i ett lyckligt äktenskap med Michelle) och där hennes amerikanske vän Frank jobbar. Det hela var mycket frustrerande.

Den allra sista boken om Ruth Galloway (som jag trodde).

Men till min stora glädje ser jag att hon har en ny bok på gång om Ruth Galloway. Den har titeln The Lanterne Men och beräknas komma ut i februari nästa år. För en gångs skull kan jag förstå de som stod en hel dag och natt i kö för att köpa senaste boken om Harry Potter. Jag ska redan nu gå till bibblan och be dem köpa in den när den kommer ut och anteckna mig för reservation.

1701 - Fem en fredag vecka 41 2019 - RUTINER

Det är Elsa Matilda som varje fredag hittar på fem frågor som vi ska svara på. Vecka 41 2019 är det RUTINER som är på tapeten. Om man klickar på länken kan man se vad andra fredagsbloggare har för rutiner.

Det var bara en vecka sedan det såg ut så här i trädgården. Nu finns det inga löv kvar alls på träden. 

Här är frågorna:

1. Vad är något du gör varje morgon?
2. Vilken är din typiska frukost på helgen?
3. När senast testade du en ny hygienprodukt?
4. Vad hamnar oftast i din korg i mataffären?
5. När senast bytte du frisyr?

1. Vad är något du gör varje morgon?
När jag är klart med badrumsrutinerna och påklädningen brukar jag gå ut och hämta tidningen i postlådan eftersom vi bor på landet. Den är i två delar och jag får alltid nyhetsdelen först av min man Kent. (Trots att även han ibland går ut och hämtar den). Vi äter frukost tillsammans och när tidningen är läst brukar jag lösa korsordet som finns i den. Kollar mejlen på datorn efter det.

2. Vilken är din typiska frukost på helgen?
Haha, samma som varje morgon under det övriga året. 1 dl müsli med frukt och nötter plus mjölk och tre katrinplommon. Kaffe, gjort på pulver, socker, hälften vatten och hälften mjölk. Kan inte dricka vanligt bryggkaffe av någon anledning.

3. När senast testade du en ny hygienprodukt?
Det var nog när jag köpte en mascara på Lidl för en fjärdedel av priset som jag brukar betala för den mascara jag hittills använt.

4. Vad hamnar oftast i din korg i mataffären?
Vår närmaste affär ligger tio kilometer bort så det blir nästan alltid mejeriprodukter då vi är så illa tvungna att åka och handla när de börjar ta slut. Frukt, grönsaker och vegetariska produkter eftersom Kent är vegetarian, lakto-ovo dito. Därför är det nästan alltid ost i korgen också.

5. När senast bytte du frisyr.
Själva frisyren är densamma som jag haft de senast 20 åren men förra gången jag var hos frissan provade jag att färga ner håret ett par nyanser eftersom det hade blivit för blont, tyckte jag. Både frissan och jag blev mycket nöjda.

1700 Gems Weekly Photo Challenge vecka 41 2019 - ORANGE

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 41 2019 är ordet ORANGE. Fler som antagit  utmaningen hittar man på hemsidan.

Mitt barnbarn Casimirs akrylmålning av en drake tycker jag platsar i inlägget. 

Bilderna går att klicka större.

På väg ut i trädgården för att eventuellt hitta några orangea löv i häcken att fota så fanns den här vattenkannan på nära håll. Inte för att jag behövt använda den på sistone. Några orangea löv fanns inte.

Ute i groventrén till huset har jag trådbackar i en av garderoberna för ytterkläder. Dessa har svämmat över av diverse prylar och jag hade svårt att hitta det jag behövde när jag skulle gå ut. Så jag bestämde mig för att sortera och rensa.

Det blev en back för mössor, en för halsdukar och sjalar, en för handskar och vantar och en för lite annat. Det var i den backen som jag hade haft "lite annat" i som jag hittade den här grejen. Jag antar att det är ett sittunderlag - den verkar lagom stor för en mindre rumpa och den är lite vadderad. Aldrig använd i alla fall eftersom jag inte förrän nu har funderat på vad det kunde vara för något.

Man kan knäppa ihop den så den blir halv.

Barnbarnet Caspar får avsluta detta inlägg på sin väg från en orgellektion till en tennislektion. Det är en mycket praktisk färg som båda pojkarna har på sina jackor - lätt att hitta dem i folksamlingar.

1699 Gems Weekly Photo Challenge vecka 40 2019 - BLANDA

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 40 2019 är ordet BLANDA. Fler som antagit  utmaningen hittar man på hemsidan.

Det här är ingredienserna till jättegoda kladdmuffins som jag fick smaka hos Mirren när jag var där senast. Dessa ska man bara  blanda och röra ihop till en slät smet. Inget bakpulver behövs heller. 

Receptet som finns hos ICA hittar man i slutet på inlägget. (Bilderna går att klicka större.)

Här har jag blandat ihop allting..
.

… och hällt upp i pappersformar.*

Här är det färdiga resultatet.

Länken till receptet finns här.  (Ska ha lite lägre värme nästa gång.)

* Mina muffins fastnade i formarna så nästa gång ska jag använda aluminiumformar. Inte heller ska jag sätta plåten längst ner i ugnen som det står i receptet eftersom de blev brända i botten. Detta avhjälpte jag genom att frysa dem och riva av det brända på ett rivjärn innan de tinat.