Äntligen har vi fått våra två covidsprutor, Kent och jag, och äntligen kunde vi åka upp till Enskededalen där Mirren nu bor med de tre yngsta barnbarnen. Senaste gången jag såg dem var i slutet av januari förra året. Det blev ett kärt återseende. De var sig lika utom att Casimir, den äldsta som nu fyllt 13 år, inte längre var goss-sopran utan hade fått en röst med mera manlig framtoning.
Mirren bjöd på fika när vi kommit fram på långfredagseftermiddagen med hembakad ljuvlig budapesttårta. Familjen hade utökats med två nya familjemedlemmar sedan några månader tillbaka. Två nymfkakaduor som flög fram och tillbaka över bordet och gärna satte sig i håret på någon medan vi åt.
Caspar 11 år och Casimir 13 år sitter vid matbordet. (Bilderna går att klicka större.)
Det är Clarissa, 9 år, som åstadkommit den intrikata servettvikningen.
En av Mirrens budapesttårtor som smakade himmelskt.
Casimir, som redan är en duktig organist, hade nämligen fått löfte om en nymfkakadua (eller nymfparakit som den också kallas) när han spelat igenom de första hundra psalmerna i psalmboken. Och fastän de blev klara till jul kunde han inte hämta sin fågel - Mezzo - förrän i februari då den var tvungen att växa till sig.
Efter någon månad kunde familjen också hämta hem en kompis till Mezzo - Näbbi - som snabbt gjorde sig hemmastadd. Dock är hon inte lika social som Mezzo, som gärna sätter sig på handen och böjer på huvudet när hon vill bli kliad bakom nacken.
Här sitter Mezzo och kallar med höga tjut på Näbbi.
Näbbi som dittills vägrat att flyga ner från övervåningen hade bara någon dag innan vi kom, slutligen övervunnit sin rädsla och vågat flyga ner. Och nu susade två fåglar omkring oss när vi fikade. Näbbi var reserverad och tillbringade den mesta tiden på lampan över matbordet medan Mezzo mest höll till på bordet eller satt i någons hår.
Mezzo gillar groddar som Mirren odlat.
Casimir med sin älskling.
Caspar med både Mezzo och Näbbi på huvudet.
Casimir vid orgeln i sitt rum.
I slutet av februari skrev jag ett inlägg om Casimir och att han hade blivit intervjuad av en reporter på Svenska Dagbladet. Det blev en stor artikel om honom där, både i Svenska Dagbladet Junior och även i huvudtidningen. Jag skrev då att det nog inte var sista gången som det skulle skrivas om honom.
Sen dess har han både blivit intervjuad för Kyrkomusikernas tidning och för Kyrkans Tidning. Den sistnämnda så sent som idag. Man har läst om att det kommer att blir stor brist på organister i framtiden så barn och unga som spelar orgel är ett aktuellt ämne.
Inte nog med det. I mitten av mars gjorde Sveriges Radio P4 Stockholm en intervju med honom. Här kan man höra honom spela In dir ist Freude av Bach.
Casimir är nämligen en väldigt duktig organist (i den vidare bemärkelsen) och spelar redan sådana stycken som räknas till den virtuosa orgelrepertoaren. Men så ligger det också oändligt mycket arbete bakom. Mirren övar två timmar varje dag med honom och minst fyra på helgerna. Dessutom hinner hon med att öva minst en timme varje dag med Caspar och Clarissa som också spelar orgel.
Jag och Mirren har just lyssnat till en orgelkonsert som Casimir spelat.
Båda fåglarna gillar orgelmusik och vill gärna vara med när barnen spelar och då låter de även extra mycket. Mezzo älskar dessutom att picka på notpapperet under tiden. Gemet till vänster i bilden lyckades hon också få loss.
Det är inte bara notpapper som Mezzo gillar. Clarissa visar sitt mobilskal som aldrig blir sig likt.
P.S. Har just fått reda på att Mezzo är sjuk och har varit hos veterinären idag. Efter att ha fått tre olika sorters mediciner verkar hon må bättre. Håller tummarna för att hon blir frisk igen eftersom hon är Casimirs ögonsten och han har varit helt förtvivlad.
9 kommentarer:
Vilket härligt inlägg! Så ni måste ha längtat att få träffa dottern och barnbarnen igen.
Är inget fan av fåglar inomhus, men jag håller verkligen tummarna att Mezzo tillfrisknar.
Så duktigt dina barnbarn är med att spela orgel. Å vilket jobb Mirren lägger ned. Hoppas det "betalar sig", alltså jag menar att inget av barnen tröttnar utan att de vill fortsätta med att spela instrument.
Så underbart att ni äntligen har fått träffa Mirren och barnbarnen. Nog är det hemskt så de här pandemin har ställt till det i våra liv. Hoppas att många tar sitt vaccin så att vi blir av med eländet.
Så roligt med alla fåglar! Hoppas att Mezzo kryar på sig nu.
Ha det så gott!
Kram, Ingrid
Vad skönt att ni fått båda sprutorna, grattis!
Jag väntar på min andra.
Härligt att återse familjen. Jag längtar så till de mina i Sverige.
Kul med fåglarna.
Ha det bra!
BP:
Casimir är helt inställd på att bli organist - han är redan på god väg och ska ha sin andra orgelkonsert i augusti i Sigtuna kyrka. Sen får barnen inte tröttna på att spela för då får de inte gå kvar på sin musikskola. Hårda bud! Frågan är bara hur länge Mirren ska orka?
Ha det gott och roligt att du kommenterar så ofta!
Ingrid
Ingrid:
Jag hoppas innerligt att den lilla fågeln kryar på sig, har inte hört något mer sen i morse och då levde den i alla fall. Mirren säger att Casimir är en skugga av sig själv och han är helt förtvivlad. Men han ger Mezzo sin medicin, som han fått av veterinären, tre gånger om dagen.
Det verkar som om det var fler doser på gång nu så förhoppningsvis tar pandemin slut så småningom!
Kram tillbaka från Ingrid
Lena i Wales:
I jämförelse med vad vi läser om UK så har vi det ganska lättsamt här i Sverige. Men visst är man trött på alla restriktioner. Det är väldigt ojämlikt också med dessa - i varuhusen får det vara ganska mycket folk samtidigt men t.ex. i kyrkan eller på teatern bara 8 personer. Man undrar hur de tänker?
Det var roligt att träffa barnbarnen efter så lång tid, men Mirren och jag håller kontakt nästan dagligen per telefon eller FB så jag vet vad som händer hos dem i alla fall.
Skönt när du får din andra spruta - då kan du pusta ut.
Önskar dig en trevlig fortsatt vecka!
Ingrid
Åh så härligt att ni kunde träffas och jösses vad barnen har växt!
Casimir har jag ju sett (på nätet) när han spelar, men Caspar och lilla Clarissa var det ett tag sedan jag såg. Vad skönt att ni kan ses som ni vill nu!
PS. Så sorgligt med den fina lilla fågeln! Hoppas det kommer en ny kompis till Näbbi snart!
Karin:
Haha, du har varit med länge på min blogg! Visst har de växt - i synnerhet Clarissa. Casimir har ju också fått ny röst. Caspar har blivit lite rundare sen sist. Annars kändes det som om det var igår vi sågs.
Det blir en ny kompis till Näbbi om några veckor. Hon har ropat på Mezzo hela dagarna men inte fått något svar. Samtidigt som hon har blivit lite mer social. Alltid något.
Ingrid
Skicka en kommentar