söndag 26 september 2021

1863 Hälla med Bloggblad

För några dagar sen kom min vän Bloggblad, alias Marianne och hälsade på. Hon var nyfiken på hur man gjorde hällor, dvs. Acrylic Pouring Art, efter att jag lagt ut en del sådana på bloggen och Facebook. Med sig hade hon några små dukar, perfekt för nybörjare. 

Marianne rör ihop färgerna som hon ska använda efter att ha grundat med vit färg. (Bilderna går att klicka större.)

Jag tyckte själv det var väldigt roligt att få dela med mig av kunskaperna jag fått sedan någon månad tillbaka. Längre har jag inte hållit på med denna hobby. I slutet på inlägget finns länkar till inläggen om mina försök. Det finns ju många videor på nätet där man kan få många tips - jag lär mig något nytt varje gång jag tittar på någon.

Blått, rosa och lila var färgerna som Marianne valde. Plus svart och vitt. 

Det ser fint ut. Nu ska det bara snurras lite. 

Snurran är en ostbricka av trä som jag sköljt av med massor av vatten de senaste veckorna sedan jag snurrat dukarna med färg. Tyvärr gillade den det inte och när jag kom in i "ateljén" idag hade den slagit sig och gick knappt att snurra längre. Så dess saga är all.


Det blev ju snyggt. Marianne var helt nöjd i alla fall. 

Marianne och jag har känt varandra sedan i början av 1970-talet då vi hamnade i samma klass på lärarhögskolan i Linköping. Vi blev båda omedelbart favoriter hos musikläraren som hette Dornbusch, salig i åminnelse. Jag minns honom med kärlek. Ensamstående med två barn som jag var då, var det ett välkommet tillskott i kassan när jag ibland fick vikariera för honom på Folkungaskolan.


Färgen räckte till tre målningar och jag fick ett par målardukar som blev över i present. 

Det fanns två linjer att välja mellan på den tiden, idrott eller musik. För oss var det inte svårt att välja. Jag blev kantor också så småningom och Marianne skriver vackra psalmtexter numera. Sen har vi setts av och till i alla år. Vi umgicks mycket då Marianne flyttat till Söderköping trots en åldersskillnad på 15 år. Vi hade ju barn ihop då, Mariannes dotter är bara ett år äldre än Mirren. Numera håller vi mest kontakt på Facebook men ses då och då i kyrkan och på stan.


Här är alla tre alstren på rad för att torka. Det tar minst tre dagar. 

Om man vill följa mina tappra försök med Acrylic Pouring Art finns länkar här nedan. 





8 kommentarer:

BP sa...

Så himla kul! Vilken inspiratör du är! Hennes tre tavlor är riktigt fina och för dig måste det kännas skönt att kunna dela med dig till en gammal vän:-)

Bloggblad sa...

Jag blev så nöjd! Jag vet precis var jag ska hänga dem när de har torkat och jag får hem dem, ovanför min "tänkarsoffa", där har jag en hylla med symboler för allt jag gillar.

Vi träffas ju (före pandemin) när du följer med och kompar på mina gig! Det har blivit rätt många gånger. Hoppas att det blir fler, jag och min skrivarkollega Marianne W har planer på ett gemensamt projekt där några sånger ska ingå.

Musikanta sa...

BP:
Ja, vi hade en väldigt trevlig eftermiddag med mycket prat även om annat än hällor :-).
Önskar dig en skön kommande vecka!
Ingrid

Musikanta sa...

Bloggblad:
Kul att du blev nöjd - det blev jag också. Hade varit tråkigt om de inte hade blivit så bra som de blev.
Jag följer gärna med och kompar någon gång i framtiden, fingrarna är det inget fel på än.

Klimakteriehäxan sa...

Det där verkar riktigt roligt!!!

Musikanta sa...

Aina:
Ja, men otroligt kladdigt!

Bloggblad sa...

Jag ska delge dig planerna på onsdag!

Musikanta sa...

Bloggblad:
Ta med dig lite noter också!