Clarissa, fyra dagar gammal med mormor. (Bilderna går att klicka större).
Äntligen är den långa väntan över och jag har blivit mormor igen till en liten Clarissa – syster till Casimir och Caspar. Det är därför det har blivit lite si och så med både bloggande och bloggläsande den senaste tiden.
Midsommarhelgen firade vi ju på Öland, långt från Huddinge sjukhus där Mirrens alla journaler fanns. Den lilla flickan var planerad att födas i mitten av juli, men man kan ju aldrig veta när bebisar behagar infinna sig. Fyraåringen Casimir kom tre veckor tidigare än beräknat och tvååringen två veckor. Och fort gick det!
Lilla Clarissa är vaken för ovanlighetens skull
Så den sista natten, söndagen efter midsommardagen, när Mirren, jag och pojkarna var ensamma i sommarhuset på Öland var jag riktigt orolig. Mirrmaken var i Afrika och MM hade åkt hem till Mogata. Såg framför mig olika scenarier: dra upp pojkarna ur sängen, rusa ut till bilen, öppna tre kogrindar medan Mirren hade värkar, få tag i ambulansen stationerad en halvmil därifrån…
Tänk om ambulansen var någon annanstans, eller hade fått punktering eller att ambulanspersonalen hade semester. Jag låg vaken flera timmar på natten innan jag kunde somna. Som väl var hände ingenting den natten, utan vi kunde i lugn och ro lämna sommarhuset dagen därpå och åka hem till Mogata för vidarebefordran till Stockholm.
Lördagen den andre juli fyllde Casimir fyra år och då var jag i Stockholm sedan några dagar. På lördagen åkte MM och jag hem eftersom jag hade en gudstjänst på söndagen. På tisdagskvällen veckan därpå kände Mirren att det var dags att åka till sjukhuset och 2.58 på natten till onsdagen den 5 juli föddes lilla Clarissa.
En liten musketör i riddardräkt och med svärd (av mjukplast) vid sidan - födelsedagspresenter
Musketören njuter sin födelsdagsyoghurt
Mirren på Casimirs födelsedag tre dagar innan Clarissa föddes.
Casimir blev lite generad när vi sjöng och hurrade för honom...
Ett litet tält och en vattenspridare som man kan hoppa över och skutta igenom hörde också till födelsedagspresenterna
Fördelsedagsbuffé som bl.a. bestod av tre sorters pajer som Mirren lagat själv, ost, skinka och rostbiff. Dessutom hade hon gjort två tårtor...
Jag åkte upp till Stockholm igen på torsdagen för att träffa den lilla flickan och för att fira Caspar, som fyllde två år på fredagen. Clarissa är redan en liten skönhet med massor av brunt, mjukt hår och vackra blå ögon, om hon någon gång tittar upp. Hon sover mest hela dagarna och piggnar till först på nätterna. I alla fall är hon ett underverk, som man aldrig tröttnar på att titta på eller hålla i famnen.
Morfar med den sovande Clarissa i famnen. Hon vaknar så fort man lägger ner henne i barnvagnen och gnyr eller skriker...
Mirren är lycklig att det hela är över och att allt har gått bra...
När jag gick på University College i London vårterminen 1957 var jag med på föreläsningarna i engelsk litteraturhistoria för en känd professor, som jag tyvärr glömt namnet på idag. Han hade en serie föreläsningar om Samuel Richardson och hans brevromaner (epistolary novels), Pamela och Clarissa. Pamela anses vara den första riktiga romanen i England. Hade jag för femtiofyra år sen vetat att jag skulle få ett litet barnbarn som skulle heta Clarissa, kanske jag hade hört på och antecknat lite bättre...
Clarissa kom ut 1748 och handlar om en mycket vacker och ädel flicka vars liv tyvärr slutar tragiskt, som så många andra romanfigurers på den tiden. Här kan man läsa mer om den. Så det är ett namn med gamla anor tvärtemot vad man kanske kunde tro.
Ännu äldre är benämningen ”Clarissor” som uppstod under 1200-talet. Det var ”de fattiga damerna” som omgav Clara, grundare av II Franciskanska orden. Här kan man läsa om ”Clarissorna” och den heliga Clara när hon mötte Franciskus.
Vi firade inte Caspar förrän på lördagen, då MM kom upp för att vara med och för att skjutsa hem mig. Då var det stort tårtkalas med farmor Ingrid, farfar Bosse och farbror Anders. Vädret var varmt och soligt och vi kunde sitta ute i trädgården hela eftermiddagen. På lördagen åkte vi hemåt igen, MM och jag, eftersom jag hade en friluftsgudstjänst att spela på även på söndagen.
Caspars födelsedagspresent - en helikopter, som både kunde snurra och ta sig framåt. På födelsedagsbrickan yoghurt och bulle.
Ytterligare presenter på lördagen...
...ett "Thomas-tåg" lok.
Här hjälper farmor Ingrid Caspar att blåsa ut ljusen på tårtan.
Hela Mirrfamiljen samlad vid gungan i trädgården.
Födelsedagsbarnet hann också med att laga mat mellan uppvaktningarna.
