1676 - Gems Weekly Photo Challenge vecka 22 - KANTIG

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 22 2019 är ordet KANTIG Fler som antagit  utmaningen hittar man på hemsidan.

Det finns ju mycket som är kantigt, böcker och tavlor t.ex. Just idag har jag målat färdigt två tavlor av vilken en är beställd av Kalle, min son, att ha på väggen på sitt kontor. För något år sedan berättade jag om att jag målade en flamingo till honom just för att han skulle ha på kontoret men den hängdes upp i konferensrummet. i stället.  Hans företag har nämligen en flamingo som mascot. (Inte levande förstås.) Här kan man se hur den ser ut.

Bilderna går att klicka större.

När jag var där och hälsade på för någon månad sedan beställde han ännu en, just att ha på sitt eget kontor. Först gjorde jag en med grön bakgrund men sedan tyckte jag inte den blev så bra så jag målade en till med blå och lila bakgrund. Vore kul att se vilken flamingo bloggvännerna tycker jag ska ge honom innan han får välja själv!

Bakgrunden är ju också kantig så jag tyckte att tavlorna kunde få vara med på temat. Dessutom gjorde utmaningen att jag äntligen målade tavlorna färdiga. (Jag ser att jag ska lägga på lite skugga på halsen på den blå.)

Uppdatering:
Tack alla underbara bloggvänner för alla uppskattande och rara kommentarer om inlägget! Jag är väldigt glad över att jag fick sådan respons. Nu är det spännande att se vilken flamingo Kalle själv väljer.

1499 - Veckans rubrik - Kultur, vad väljer du?

Som musiker har jag väl inte så mycket val - musiken ingår ju liksom både i jobbet och i tillvaron för övrigt. Jag lever i den varje dag och det gör även min yngsta dotter och mina yngsta barnbarn,som går på den fantastiska musikskolan Lilla Akademien i Stockholm, där jag ofta är och lyssnar till deras konserter, jul- och sommaravslutningar. Så musiken har jag redan valt eller kanske den redan valde mig när jag började spela piano som sjuåring.

Nej, om jag får välja någon kulturyttring vid sidan om blir det i så fall konst. Det är Olgakatt som har bestämt Veckans rubrik i november och det är också hennes sista. Fler som skriver om kulturen man hitta till höger i min blogg.

Den första målaren jag blev förälskad i som 10-11 åring var Vincent van Gogh. Jag läste också en bok om honom och sörjde mycket över att han blev galen och skar av sig örat. Jag sörjde också över att han i hela sitt liv aldrig fick sälja en endaste tavla utom till sin bror Theo, konsthandlaren.

Den här tavlan av van Gogh såldes nyligen för 81,3 miljoner dollar - ca 677 miljoner kronor -  på  en auktion. Bilden från nätet. (Bilderna går att klicka större.)

När jag kom i tonåren var favoriten Picasso. Jag läste om Picasso och försökte måla som han. Picasso däremot blev ju berömd i sin livstid och hade inga problem med ekonomin. Han blev inte heller galen - även om han mycket excentrisk när han levde.

Om den här tavlan, Flickorna i Avignon, skrev jag en uppsats om på universitetet. Det är en av hans första målningar  av deformerade kvinnor som han hade inspirerats av genom en utställning av afrikansk konst som bland annat visade afrikanska masker. Bilden från nätet.

När jag var i Paris första gången på femtiotalet kom en ny konstnär i i mitt liv. Det var genom den utställning på Grand Palais där man visade verk av Marc Chagall. Efter den utställningen blev jag Chagallfantast och det sitter fortfarande i. När vi var i Frankrike för några år sen besökte vi både Chagallmuseet i Nice, Vence och Saint-Paul-de-Vence där han ligger begravd. Här och här kan man läsa om detta.

 Abraham på väg att offra sin son Isac. Bilden  från Chagallmuseet i Nice har jag tagit själv. 

Ända sedan jag var liten har jag gillat att rita och måla. Föräldrarna uppmuntrade min hobby och jag hade obegränsad tillgång på färg, penslar, kritor och papper.  Jag hade  till och med ett konto i färghandeln när jag blev lite äldre där jag bara kunde skriva upp vad jag hade köpt och där räkningen sen skickades till min pappa. Han var mycket ekonomisk när det gällde annat men protesterade aldrig över räkningen från färghandeln.

Men Chagall försökte jag aldrig efterlikna även om jag alltid tyckt om att måla med hans färger -framför allt blått, turkos, lila och violett. Med mindre lyckat resultat. Så numera målar jag helt efter mitt eget sinne utan att tänka för mycket på alla berömda konstnärer. Efter att ha läst konstvetenskap på universitetet la jag av helt ett tag med att måla. Men efter ett par år kom lusten tillbaka. Här är en av mina senaste tavlor - ett beställningsverk av min äldsta dotter till huset i Limoux.

1370 Flamingon hos Kalle

Jag berättade i ett inlägg för någon månad sedan att sonen Kalle hade beställt en flamingo av mig att ha på väggen i sitt kontor. Här kan man läsa det. Flamingon har fått den stora äran att bli uppsatt i konferensrummet vilket jag blev mycket glad och stolt över. Här är den i alla sin glans.

1351 Besök i Industrilandskapet

Mitt i Industrilandskapet i Norrköping ligger HiQ:s företag där sonen Kalle basar över en avdelning av denna IT-kedja i Östergötland. Häromdagen bjöd han in Kent och mig till Norrköping för att visa oss var han jobbar och för att efteråt bjuda oss på lunch på Fräcka Fröken några kvarter därifrån.

Besök hos Kalle på HiQ. Öppna lokaler, även glasväggar i konferensrummet. Flamingon i fönstret är företagets symbol. Kent tog alla bilderna i inlägget utom det som Kalle tog på Kent och mig. De går att klicka större.

Det blev ett trevligt avbrott i vardagslunken. Lokalen ligger några meter från Arbetets Museum i en av de nyrenoverade fabriksbyggnaderna. Här inne är det ljust och luftigt med vita väggar. Två och två sitter killar och tjejer och arbetar vid sina datorer.

Utsikt över industrilandskapet på två håll.

Företaget HiQ jobbar med att programmera appar som bland annat hjälper kommuner och de statliga verken. Här kan man se ett exempel. Jag tittar på en av datorerna som visar hur man övervakar robotar i ett lager. Här kan man se om batterierna är slut eller om det är något annat fel. Helt fantastiskt!

Mjuka soffor att ta paus i.

Kalle trivs utmärkt och är glad och tacksam över det här nya jobbet som gör att han slipper pendla till Stockholm varje vecka. Jag, som är van vid stökigare arbetsplatser som gammal lärare, är förvånad över den stillhet och det lugn som råder här inne. Här finns heller inga stängda dörrar, varken i denna lokal eller på övriga arbetsplatser i huset.

Bakom skärmen har Kalle sin arbetsplats.

Företagssymbolen är en flamingo. Den står i fönstret och kikar ut ner mot Laxholmstorget. Kalle beställer en tavla med en flamingo på av mig innan vi går ut för att äta lunch. Han ska ha den tillsammans med piratbilden på väggen. Rosa mot svart, det blir nog tjusigt...

Sen säger vi hejdå till alla vid datorerna och går och äter lunch på Fräcka Fröken. Jag beställer min vanliga maffiasmörgås, Kent sin garbosmörgås med grekenröra och Kalle spätta med pommes frites.

Kalle äter sallad medan han väntar på varmrätten.

Kent och jag är nöjda och belåtna efter lunchen.

När vi sagt hejdå till Kalle promenerar vi upp genom Folkparken där vi har parkerat bilen. Jag börjar redan fundera på hur min flamingotavla ska se ut medan vi åker hem.

På väg till bilen tar Kent ett foto över Strömmen och Moa Martinssons torg.

Gatans konstnärer har varit framme.