lördag 18 juli 2015

1138 Besök i Bläsinge på norra Öland

Skrivarkursen och övriga kurser på Ölands folkhögskola avslutades med fika i matsalen på fredagseftermiddagen. Efter det styrde vi kosan mot Bläsinge på norra Öland en halvmil från Löttorp. Bläsinge på södra Öland har jag skrivit om här.


Vy från vår lilla promenad på lördagen. (Bilderna går att klicka större.)

Mirrfamiljen har sommarhus där och vi ville passa på att gratta de yngsta barnbarnen som fyllt år tidigare i juli. Det är lätt att hålla reda på hur gamla de är - Casimir fyllde 8 år den 2 juli, Clarissa 4 år den 5 och Caspar 6 år den 8 juli. Det är alltså nästan exakt två år mellan barnen. (Kents smeknamn på vår gemensamma dotter var Mirren när hon var liten. Som Helen. Därav Mirrfamiljen.)

Vädret var kallt med tunga moln när vi kom fram på fredagskvällen. Men efter några timmar tittade solen fram och lyste både upp träden och vindkraftverken ute till havs. Dessa ser man nästan inte alls i vanliga fall så det var en upplevelse att se dem så tydligt. Solen höll på att gå ner och det var väl därför de framträdde i all sin glans.


Färgerna blev väldigt intensiva när solen plötsligt tittade fram och jag fick brått ut i trädgården för att fota. Här syns ingenting av vindkraftverken.


Här syns alla vindkraftverken ute till havs i ljuset från den nedgående solen.


Här har jag zoomat in vindkraftverken - fortfarande på plats i trädgården. 

På lördagsmorgonen gick hela familjen ner till stranden som ligger knappt hundra meter från huset för att flyga drake. Ingen hade lust att bada eftersom det var ganska kallt i luften. Kent och jag kom lite senare och möttes då av en hysteriskt gråtande Caspar. Hans fina prinsessdrake hade flugit bort när han försökte förankra den med en sten. Den syntes först som en liten prick vid horisonten innan den helt försvann över vattnet. Det tog lång tid innan sorgen gick över. Om när vi flög drake förra året har jag skrivit här.

Den trevlige bonden som äger marken vid stranden och utanför sommarhusets tomt hade ingenting emot att familjen köpte ett bord och satte upp vid strandkanten. Här skär Mirren upp melonen som hon haft med sig som mellanmål.


Melon och saft som mellanmål.

Vi brukar försöka köpa något rejält som födelsedagspresent som alla barnen kan ha nytta av på sommaren. Hittills har det blivit en studsmatta, ett tält, ett fotbollsmål och ett par cyklar. I år kom vi inte på något utan vi bestämde att barnen skull få 200 kr var för att köpa något som de själva önskade sig. Det blev mycket uppskattat. Efter lunch for Mirren, barnen och jag iväg till Drakens koja, i Mellböda, inte långt från Böda för att inhandla födelsedagspresenter. 





Drakens koja är en mycket speciell affär som också har en lekavdelning för barn. Affären, som ägs av en tyska importerar också, förutom drakar och leksaker, många härliga vindsnurror från Tyskland. Det finns också ett café med bl.a. tyska  bakelser


Den lilla fågeln kunde jag inte motstå. Dessutom var priset någorlunda rimligt. De stora snurrorna kostade många, många hundralappar. 


Så här fin blev fågeln när den fick ett nytt hem. (Mirren tog bilden.)

Casimir och Caspar hade länge önskat sin var sin fjäder* och Clarissa hade tidigare sett ut en älvprinsessa till häst, så vi behövde inte vänta länge på att barnen skulle bestämma sig.



Här visar Casimir sin fjäder...



...och här Caspar sin. (Mirren tog båda bilderna.)


Lissan är lycklig med sin älvprinsessa. Den går att ta av från hästen och sätta på igen p.g.a. en magnet i sadeln. (Mirren tog bilden.)

Av någon anledning fick Lissan aldrig någon tårta på sin födelsedag - jordgubbarna var visst slut? Farmor och farfar (längst bak i bild) kompenserade henne för detta med att köpa tre tårtbottnar eftersom Lissan hade önskat sig en trappstegstårta - en likadan som fanns i en barnbok. Den var mycket god med vaniljkräm och krossade jordgubbar som fyllning och med vispgrädde och jordgubbar ovanpå. Den rasade dock ner när halva gänget hade tagit var sin bit.


Hela familjen med både mor- och farföräldrar samlade till tårtfest på altanen. Än har inte tårtan rasat ihop.


Lissan blåser ut ljusen och Caspar hjälper till. (Kent tog bilden.)

Efter tårtkalaset på lördagseftermiddagen var Kent och jag tvungna att åka hem till Mogata eftersom jag hade en friluftsgudstjänst på Vikbolandet på söndagen.


Vallmor och prästkragar utanför Drakens koja.

* Jag undrade först om det kunde vara en struts- eller påfågelsfjäder, men togs snabbt ur villfarelsen.

18 kommentarer:

farmor/mormor Hannele sa...

Drakens koja... vi ska på barnkalas idag :)

Andra året i Hjo sa...

Det riktigt syns hur lycklig Lissan är!
Fast jag undrar hur man kan bli lycklig av sådan där fjäder. Barn - själv önskade jag mig gummisnoddar i julklapp ett år.

Musikanta sa...

Hannele:
Kul! Ha det gott med alla barnen!

Musikanta sa...

Hans:
Det var väl för att du skulle skjuta med snoddarna, antar jag :-).
Nej, jag har också svårt att förstå tjusningen med dessa fjädrar. Men det var en het önskan hos båda.
Ingrid

Geddfish ♥ sa...

Hej, nu har jag läst tillbaka om din vistelse på Öland.
Vad roligt att se alla bilderna. Jag vet var Folkhögskolan ligger och har ju varit på hela Öland fram och tillbaka och kors och tvärs under många år.
Min mans syster har stuga, så vi åkte ofta just östra sidan, stugan är nära Gärdslösa.
Speciellt med Öland, ön får ett särskilt vackert ljus och alla solnedgångar, just name it.
Hoppas du lyckades i din utbildning med att få förnyelse!
Kram, Gerd

Veiken sa...

Underbart fina sommarbilder. Ljuset när hotande mörka moln bryts av solens strålar är fantastiskt. Jag tycker att dina barnbarn är så fina, dessutom väldigt lika!
Svar: Visst finns det flickor i Gothia Cup. Jag tror att det är 70% pojkar och resten flickor. Matcherna brukar spelas gruppvis och den enda flickmatchen vi såg var när min kamera inte fick följa med. Jag tyckte att jag fått så många bilder!
Ha det gott Kram

Musikanta sa...

Gerd:
Roligt att du har läst mina ölandsinlägg. Östra vägen åker vi ofta eftersom jag tycker den är så fin och genuint öländsk. Kents pappa bodde i många år mellan Köpingsvik och Gärdslösa så jag känner den omgivningen väl. Hans begravning ägde också rum i Gärdslösa kyrka även om hans grav är på Nacka kyrkogård bredvid Kents mamma.
Solnedgångarna är svåra att låta bli att foto. Jag har många sådana.
Kursen var intressant och väldigt rolig även om jag inte tänker bli författare som många av deltagarna. Det räcker med bloggen :-).
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Veiken:
Tack för din rara kommentar om mina bilder. Det värmer! Ibland har jag svårt att skilja på pojkarna eftersom Caspar är nästan lika lång som Casimir. I synnerhet när denne inte har på sig sina glasögon.
Jag bara undrade eftersom jag inte såg en enda flicka på dina bilder. Det är ju roligt att så många procent är flickor i alla fall. När jag var ung var det ju helt otänkbart att en flicka skulle spela fotboll. Liksom det var otänkbart att en tjej fick vara med och spela i ett jazzband. Min stora sorg på den tiden. Även där är det ju förändrat även om det flesta popband fortfarande bara består av killar.
Kram tillbaka från Ingrid

Vi i Kasperian sa...

Det är något alldeles speciellt med Öland, jag var där ofta förr. Men nu är det måna, måna år sedan-
Mysigt kalas och det är med barn och presenter - inte alltid lätt att förstå sig på. Men nog syns det hur mycket de uppskattar sina.
Jättefina bilder!
Berit E

Anna/notonmusic sa...

Haha, vad roligt att få veta varför hon heter Mirren, det var ju jätteroligt! Jag trodde det var ett annorlunda namn bara! Härliga bilder på härliga ungar härliga sommardagar med kalas, jordgubbstårta, leksaker och havet. En helt fantastisk tomt! Vilket paradis att få vara i på sommaren! Själv ska jag iväg och spela i en kyrka i kväll :-) Kram

Musikanta sa...

Berit:
Ja, i det här fallet var det helt rätt att de fick köpa vad de önskade sig. Ingen människa kunde väl lista ut att någon önskar sig sådana fjädrar, haha. Och Lissans önskemål var ju också ganska avancerat. Mer som ett prydnadsföremål att ha och titta på. Roligt att du gillade min bilder!
Ingrid

Musikanta sa...

Anna:
Ja, visst är det vackert där de bor. Men samtidigt är det lite ensamt för barnen när det inte finns några grannar på många kilometers avstånd. För barn är nog campingplatser roligare!
Har en diger vecka framför mig. Våffelkväll i Västra Husby med kören på onsdag, två andakter på torsdag och Hela kyrkan sjunger på lördag i Skällviks kyrka. Friluftsgudstjänst på Arkö ute i Arkösunds skärgård på söndag. Kul när det rör på sig.
Kram tillbaka från Ingrid

Ingrid sa...

Tänk att jag aldrig har varit på Öland! Jag tror att jag får försöka få SPF att ordna en busstur dit, för jag tror inte att det blir av om jag ska göra den turen själv.
Ni ser i alla fall ut att ha haft det riktigt trevlig med barn och barnbarn, jordgubbstårta och annat trevligt.
Ha en söndagskväll!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Du som bor på det vackra Gotland behöver ju inte åka till Öland :-)! Fast landskapet skiljer sig faktiskt en hel del även om mycket är sig likt. Jag tycker det var en fin idé att försöka få SPF att göra en utflykt dit. Kanske i maj när inte säsongen har börjat än. Vi var där med Söderköpings konstförening förra året och det fanns mycket fint att titta på inte så långt från Färjestaden.
Kram från Ingrid

Ölandsvindar sa...

Vad trevligt! Anne i Drakens koja känner jag och beundrar hennes satsning här uppe i "ödemarken". Roligt att dina barnbarn uppskattar hennes utbud. Här har juli försvunnit som en avlöning. Fullt upp varje dag med både Skäftekärr och hembygdsgården och lite annat. Men roligt så länge man orkar.
Kram /Kerstin

Musikanta sa...

Kerstin:
Ja, drakens koja är verkligen en upplevelse att komma till. Jag älskar vindsnurrorna! Tiden går fort även för mig - i veckan har jag fyra kyrkliga förrättningar, två med kören. Ska försöka åka ner till barnbarnen första veckan i augusti i alla fall.
Kram från Ingrid

Bevare mig väl sa...

ÅÅÅ den sköna tårtan!
Så fick jag klarhet i "mysteriet" Mirren familjen - tänka sig så finurligt härligt, gillar H. Mirren jag med :-)
Så sorgligt då draken flög sin kos för lilla mannen!
Fina bilder du visar, och där ni köpte leksaker är ju lekfullt!

Kram

Musikanta sa...

Tove:
Jag ville inte visa bilderna som jag tog på Caspar när han var så förtvivlad - det tog lång tid innan han kom över sorgen. Lite bättre blev det när pappan erbjöd honom sin drake. Men det var förstås ingen prinsessa på den.
En härlig affär - Drakens koja!
Kram tillbaka från Ingrid