Det fanns några lagom stora stenar att klättra upp på och många fina trädgrenar att leka med. (Bilderna går att klicka större.)
Helst ska man klättra upp så högt som det går. Här är hon en älg.
Egentligen var vi ute för att plocka blommor. Vitsippor fanns det gott om.
Clarissa är nöjd med sin vitsippsbukett.
När vi kom hem spelade morfar in henne när hon spelar Sommarsång av Joseph Haydn på orgeln.
8 kommentarer:
Fina Clarissa! Mormors avkomma förmodligen, spela kan hon också. Härligt med dina barnbarn Ingrid.
God fortsättning på veckan!
PettasKarin:
Musikaliteten har hon ärvt från många håll men utan Mirrens ihärdiga övande med henne hade det inte blivit någon Sommarsång. Jag tycker det är roligt att dokumentera barnbarnens framsteg när det gäller orgel (framför allt) eftersom tiden går så fort. På Facebook försvinner ju allting direkt men här på bloggen kan man ju gå tillbaka och titta på tidigare inlägg.
Önskar dig också en skön vecka. Här är det fruktansvärt torrt så lite regn vore en skänk från ovan.
Ingrid
Det var ju flott gjort att Christian åkte ett extra varv och hämtade. Värdefullt att få rå om mormor och morfar själv ibland. De är ju så duktiga alla tre barnen, makalöst att de alla valt ”rätt” intressen så att du slipper hänga på matcher i olika bollsporter som jag fått göra med både barn och barnbarn. Fast jag är glad över dem ändå... :)
Bloggblad:
Det är onekligen en fördel att jag själv är intresserad av musik :-). Fast jag har också suttit på läktaren när det har varit tennismatch. Men inte så många gånger förstås. För stora C är ingenting omöjligt eller besvärligt när det gäller hans ögonsten...
Vilken underbar tillgång att kunna spela och vilken rikedom för omgivningen.
Härligt med skogspromenader. Jag har just plöjt igenom lite olika artiklar om hur nyttigt det är för kroppen också, på olika sätt. Rena mirakelkuren!
Karin:
Hej, kul att se dig här igen! Samtidigt som det är en rikedom att kunna spela är det också ständigt en källa till dåligt samvete. Åtminstone för mig. Jag borde öva mer och inte i stället sitta vid datorn. Men visst är det härligt när barnbarnen kommer så långt att det är njutbart att lyssna till dem.
Jag vet också precis hur nyttigt det är med promenader men det sitter också långt inne. Skillnad när man har en liten flicka som sällskap :-).
Kram från Ingrid
Så fint hon spelar! Härligt att spendera tid med barnbarnen.
Trevlig helg!
Lena:
Det är verkligen härligt att träffa barnbarnen. Samtidigt är det ganska skönt när livet blir som vanligt igen...
Det är nog ingen i Lissans ålder som spelar orgel överhuvudtaget så hon kan nog bli riktigt bra med tiden :-)
Ingrid som önskar dig en fin fortsättning på helgen.
Skicka en kommentar