Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 37 2020 är ordet BOK. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.
Av de här böckerna som jag lånat på biblioteket har jag läst tre: Djävulen och havet, Arvet och Din kärlek. De tre andra tänker jag inte läsa - det räckte med att läsa Arvet av Yrsa Sigurdartóttir. Jag har alltid gillat deckare men den här var för otäck för mig. Den handlar bland annat om den mest utstuderade tortyr och jag antar att Straffet - med vad jag läst på baksidestexten - även innehåller detta.
Någon av mina bloggvänner hade rekommenderat Mats Ahlstedt så den tog boken tog jag i bara farten när jag var på biblioteket senast. Men det räckte med att läsa baksidestexten när jag kom hem om en mörk historia med mycket ondska för att jag skulle lämna tillbaka den oläst. Katten som inte dog av Inger Frimansson läste jag hundra sidor i innan jag la av.
Tacka vet jag Maria Adolfsson - helt fantastiska böcker enligt min mening. Jag har läst hennes två tidigare. Felsteg och Stormvarning, båda lika bra tycker jag. Samma goda läsupplevelse fick jag av Liane Moriartys Din kärlek. Trots den banala titeln var den mycket intressant. Jag har läst flera av hennes tidigare böcker och haft mycket nöje av dessa. De är ju inga deckare men väl så spännande ändå.
Nu frågar jag mig bara: Varför måste deckarna numera vara så otroligt hemska? Det räcker väl med att man hittar ett lik här och var, man måste väl inte läsa i detalj om hur de bragtes om livet och hur länge tortyren varade och hur länge dödskampen pågick. Det räcker tydligen inte med gamla hederliga mord à la Agataha Christie eller Maria Lang.
Såg till min glädje att Elly Griffiths senaste bok - Mordkonsulten - finns att beställa på biblioteket. Hon är en av mina absoluta favoriter bland deckarförfattarna. Lagom med spänning och ingen tortyr hittills i alla fall.. Har läst alla hennes böcker och de är många...
20 kommentarer:
Så u höll dig till böcker och inte träd. Ska göra precis samma sak, hålla mig till bok som i böcker alltså. Vet inte ens om vi har ett bokträd i närheten;-)
Felsteg och Stormvarning har jag läst. Gillar författaren. De andra författarna säger mig dock ingenting.
Jag gillar egentligen "otäcka" deckare, men har inte "ramlat" över Sigurdardóttir. Isländska deckarförfattare är faktiskt riktigt bra, och man lär sig mycket om naturen/landskapet på den karga ön.
BP:
Nej, bokträd är sällsynta här i området, men det finns några i alla fall. Det var intressant att läsa om Island och roligt med alla konstiga namn, men det räckte med den här. Tidigare har jag läst Mörkret av Ragnar Jónason, också iofs välskriven som Sigurdatóttirs. Där begravdes huvudpersonen levande och jag begrep inte hur man kunde skriva ett sådant slut - chockerande stod det i baksidestexten.
Men sen läste jag att det var första delen i en serie med just denna huvudperson, så hon måste väl ha klarat sig på något sätt. Som cliffhanger är det ju perfekt, Jag kanske läser nästa bok när den kommer ut, och det var väl det som författaren har tänkt :-).
Ingrid
Heisann, her i byen har det nettopp vært litteraturfestival, "Ord i Grenseland". Et flott initiativ. Dessuten er jeg med i Det kvindelige Læseselskab der vi har forfatterbesøk en gang i måneden. På den måten holder jeg meg oppdatert om dagens litteratur - tida strekker ikke til for å lese alt jeg kunne tenke meg... ikke for det, det er vel en prioriteringssak!
Jag har absolut för mig attjag läst ”Min stora kärlek” men kan inte för mitt liv komma ihåg handlingen. Jag slukar enorma mängder böcker på Nextory, läser på iPaden. Men det är svårare att minnas handlingen när man inte ser omslaget varje gång man öppnar...
Jag har läst många av Griffiths nu, stör mig en del på klumpig översättning, men annars helt ok.
Har fått tips om Börjlinds deckarserie, den finns på Nextory, så den blir det härnäst. Fast just nu läser jag ut boken som jag hjälper Linnéa att recensera. (Se min blogg!)
Tror din "spaning" är helt korrekt: det är allt grymmare i detektivromanerna. Blodigt, extremt våldsamt. För mycket.
Vitt og vakkert:
Man kan inte hålla på att läsa jämt - även om man skulle vilja :-). Det är ju så mycket annat som man vill hinna med också. Tiden bara flyger iväg när man läser. Man är ju inte så social då heller.
Ingrid
Bloggblad:
Häromdagen kom jag inte ens ihåg handlingen det minsta fastän jag såg att jag lånat boken några år tidigare. Jag har ju Storytel men jag tycker det är så evigt långsamt att lyssna. Får väl läsa på telefonen mellan varven.
Håller med om att man kan störa sig på översättningen ibland i Griffiths böcker. Jag läste en bok på engelska men det blir inte samma flyta fastän jag förstod det mesta.
Sak se om jag hittar Börjlind på Storytel - det är också viktigt för mig vem som läser.
Aina:
Skönt att någon håller med mig. De gamla svenska deckarförfattarna som Sten och Jansson är lite lagom hemska, tycker jag. Men inga isländska deckarförfattare för mig längre i alla fall.
Ingrid
Jag har inte läst någon av böckerna. Läser deckare ibland men gillar inte de blodigare varianterna, de får mig bara att känna äckel och obehag. Vi har ett litet bibliotek i vår bostadsrättsförening. Dit ska jag gå om en stund och lämna tillbaks tre deckare (av den snälla sorten) och ta med mig några romaner hem. Att läsa är livsviktigt för mig.
Ha det gott!
Violen:
Nej, jag också har fått nog av hemskheter. Barn som mördas är heller inget jag vill läsa om. Så det får bli "vanliga" romaner för min del ett tag framöver. Jag blir rastlös om jag inte har någon bok på gång. Men jag lånade faktiskt Mari Jungstedts senaste - hon hör väl till de snällare i genren, åtminstone de tidigare böckerna jag läst fick jag inga mardrömmar av.
Önskar dig en fin kommande vecka!
Ingrid
Håller med om att många deckare är alldeles för hemska med för många otrevliga detaljer. Gillade Kepler i början, men detaljerna är ju bara för mycket. Brukar varva deckare och feel-good. Härligt att läsa, speciellt när man är helt inne i en bok.
Läste sista deckaren 2012 och ser inte deckare på tv längre. Helt enkelt trött på genren.
Mias Mix:
Det får bli vanliga romaner framöver en tid åtminstone. Tills jag får Elli Griffiths senaste :-).
Ingrid
byblixtra:
Jag ser bara engelska "snälla" deckare på TV. Mest för att jag älskar språket och skådespelarna. Ser aldrig en amerikansk deckare. Förstår inte hur någon orkar med alla biljakter och skjutande. Om jag ska läsa någon mer deckare blir det nog någon av Agatha Christie igen :-).
Ingrid
Här fick jag ett par boktips. Tack!
Håller med om att flera deckare nu är ganska grymma . Jag har läst en del deckare av Sofie Sarenbrant som jag tycker varit bra och även tyckt om de deckare som Anders de la Motte skrivit. Lyssnade nyligen på Marie Jungstedts bok "Innan molnen kommer" inte heller med så mycket våld.
Men detta med böcker är ju svårt. Man tycker ju så olika.
Önskar dig en fortsatt bra vecka.
Jag läser också mycket deckare och jag frågar mig samma sak som du, varför man måste läsa om hur plågsam och hemsk döden var och om den mest hemska ondskan. Elly Griffiths är också min favorit!! Hon skriver spännande men också lite mysiga böcker.
Så trist när man lånar en massa böcker som man sen inte tycker är läsvärda. Med dessa karantäntider har jag läst mängder av böcker men jag utesluter alla deckare. Tycker att livet i sig innehåller tillräckligt med grovt våld. De enda i den vägen som jag läser är om Damernas detektivbyrå! De läser jag med ett leende. Riktigt feel-good!
Jag tycker också att många deckare numera är så grymma. Har nivån på "lagom" höjts. Känns inte bra. Eller är det kanske så att min nivå av våld har ändrats med min ålder? Vet inte.
Tack för bra tips!
Oj, fanns mycket att välja på här, jag har inte inte någon av författarna. Inspirerande tolkning.
En bok flera böcker - och vad vi gillar eller ogillar finns också i flertal tydligen, så som det ska vara.
Älskar deckare, men de har blivit lite för mycket grymt nu tycker jag med.
Inet tidigare gillat så kallad feelgood, men de gör faktisk gott då och då.
Må gott Ingrid!
Skicka en kommentar