1299 Wiraspelen

Mirren har en aldrig sinande förmåga att söka upp trevliga och intressanta evenemang på nätet lämpliga för både vuxna och barn. Denna gången hade hon hjälp av Caspars mentor Selma, som spelar oboe i Wiraorkestern och som tipsade henne om Wiraspelen som äger rum varje sommar i närheten av Åkersberga.

Patron kommer med sin dotter Patronella för att inspektera  Wira bruk som han äger. (Bilderna går att klicka större.)

Kent och jag åkte med Casimir upp till Stockholm i fredags, dels för att fira barnens födelsedagar en gång till på lördagen, dels för att få följa med på Wiraspelen på söndagen innan vi åkte hem till Mogata igen. Det blev en upplevelse som jag aldrig glömmer. Bara det gamla bruket och naturen omkring var en upplevelse i sig. Vi hade också tur med vädret, vilket naturligtvis hjälpte till att förhöja stämningen eftersom spelen tilldrog sig utomhus.

Lång kö i väntan på att bli insläppta på Isaks äng. Caspar, Casimir, Mirren och Kent har tydligen börjat röra på sig. 

Fullsatt på läktarna.

Redan en halvtimme innan vi kom sträckte sig kön långt upp på gårdstunet. En kvart i fyra öppnades grinden till Isaks äng som var teaterscenen. Det blev så småningom helt fullt på läktarna från vilka man hade utmärkt koll på ängen och på alla som uppträdde där. Och det var åtminstone ett hundratal sångare, musiker och statister. Fantastiska artister som både kunde sjunga och agera och en kör och duktiga musiker som ackompanjemang i bakgrunden! Selma som spelade oboe i orkestern inte att förglömma.

Spelen har börjat.

Patron har jagat upp sig över smedernas trots och fått ett slaganfall och dött. Här bärs han bort av några smeder. Pastorn följer med.

Den röda tråden var förstås historien om Wira bruk där man smitt värjor och liar sedan mitten av 1600-talet. Smederna hade huvudrollen tillsammans med fruar och döttrar och då och då sprängde kungens knektar fram i galopp över ängen. Själva spelen var en saga om lycklig och olycklig kärlek och flera dödsfall på ängen inträffade under de dryga två timmar som spelen varade.

Utsikt från träbron över forsen som leds i trärännan vid den gamla smedjan.

Här forsar vattnet fram i bäcken.

Det var den sista gången för i år som spelen gavs denna söndag, men nästa år återkommer Wiraspelen som vanligt. Intressant att se att så många barn satt helt trollbundna under föreställningen. I pausen och före och efter föreställningen kunde barnen titta på nykläckta kycklingar och kunde klappa små grisar och stora hästar.

Mirren med barnbarnen och Caspars mentor Selma, som spelar oboe i Wiraorkestern. 

Klara för hemfärd.

Videosnutt från en av öppningsscenerna. Lägg märke till hur skådespelarna står blickstilla under talet!

1298 Dagar med Casimir

I fredags kom Mirren och Casimir hit och hälsade på. De två övriga barnbarnen och barnens pappa fortsatte med bilen till Öland där de ska stanna tills följande fredag. Mirren var tvungen att återvända till Stockholm på söndagen eftersom hon skulle jobba veckan därpå. Casimir ville hellre stanna hos mormor än att följa med till Öland. Han hade bland annat tänkt att avsluta en målning som han började på förra gången han var här. Den kan man se lite längre ner i inlägget.

Casimir fyllde 9 år den 2 juli och uppvaktades med blommor och presenter. (Bilderna går att klicka större.)

På lördagen fyllde Casimir 9 år och det firades som vanlig med sång, blommor och presenter. Den största visade sig vara en jättestor legosats som skulle bli till ett Starwars-rymdskepp. Konstruktionen av detta höll Casimir sysselsatt till långt fram på eftermiddagen. Men då stod det färdigt i all sin glans.

Vingarna går att dela på genom en sinnrik grej ovanpå rymdskeppskroppen.

Många hundra delar har Casimir satt ihop själv till rymdskeppet efter ritningen i kartongen.

På eftermiddagen åkte morfar, Mirren, Casimir och jag in till Norrköping för att köpa skor, dels åt morfar, dels åt Casimir. Efter att vi handlat skorna fikade vi på Spiralens kondis och fikade.

På Spiralens kondis.

Vi har bland annat målat och badat och bakat bullar. Här nedan syns Casimirs tavla, den som han började på förra gången han var här och hälsade på.

Vattenfallet före...

... och efter.

På onsdagskvällen åkte vi med båt till Trännö på friluftsgudstjänst. En duktig trubadur underhöll oss med visor - både kända och okända. Han textade också föredömligt, det är man inte bortskämd med nu för tiden.

Klara för avfärd till Trännö i Sankt Anna skärgård.

Mormor och Casimir på friluftsgudstjänst på Trännö.

En härlig trubadur - Rolf Rondal - underhöll oss med "Pärlor ur den svenska visskatten."

Grannflickan Ida har varit här av och till och då ser jag inte röken av Casimir utom när de är inomhus. Vi får ta en avslutande Svälta Räv innan det är dags för Casimir att åka hem igen.

Ida och Casimir hjälper mig med bullbaket.

1297 Halvårskoll januari - juni 2016

Så var det dags för halvårskollen igen. Det har som vanligt hänt mycket - både sorgligt och glädjefyllt. Några längre resor har det inte blivit av - de har för min del inskränkt sig till Söderköping, Norrköping och Mälarhöjden i Stockholm. Det är ju på de sistnämnda som det händer en del - här hemma i Mogata är det ganska lugnt.

Det yngsta barnbarnen är upphov till många upplevelser med sina föreställningar och konserter på musikskolan Lilla Akademien, där de båda äldsta pojkarna är elever, Casimir i årskurs 2 och Caspar i förskoleklassen. Jag passar även på att gå på konstmuseer när jag är uppe i Stockholm.

Jag har också sagt upp mig som körledare och blivit avtackad med presenter och vackra blommor. Jag ser fram emot att inte vara bunden även om jag kommer att sakna mina goda vänner i kören. En stor tragedi och chock för oss var när mitt äldsta barnbarn, David, hastigt avled i april. Så har jag fyllt 80 - också det en milstolpe i livet.

Januari

Favoritträdet i januari. (Bilderna går att klicka större.)

Casimir, Caspar och Clarissa på besök i Mogata. Alla är sysselsatta med att rita av julblomman som jag fick av Sankt Ragnhildskören vid julavslutningen 2015. 

Februari

Lilla Akademiens sång- och dansföreställning på Musikaliska med Lennart Hellsing-tema. Caspar i förskoleklassen tittar fram mellan de två lärarna till höger.

Min goda vän Ragni Wåtz har utställning med sina batiktavlor på Stinsen i Söderköping. Den här hänger på väggen i vårt vardagsrum.

Mars

Delar av Sankt Ragnhildskören sjunger på Wijkagården på Vikbolandet.

Casimir är gitarrsolist på gitarrkonsert i Solna.

April

Clarissa är svan på Lilla Akademiens avslutning på lördagsverksamheten.

Mitt äldsta barnbarn - David - begravs i Tullinge kyrka.

Maj

Vi i målarcirkeln "Söderköpingsmålarna" ställer ut i lokalen Vidar under "Kultur i skymning". 

Schlagerkavalkad med Stockholms Gosskör på Musikaliska. Barnbarnet Casimir sjunger i Preparandkören och syns som nummer tre från höger i första raden..

Juni

Madame Butterfly på Kungliga Operan. Här har vi picknick i pausen vid garderoben på parkett - Mirren, Casimir, Caspar och jag.

Barnbarnet Johan tog studenten samma dag som vi var på Operan. 

Kalaset på min 80-årsdag blev mycket lyckat med strålande väder dagen till ära.

1296 Midsommardagen i Folkparken i Norrköping

Midsommardagens eftermiddag tillbringade Kent och jag tillsammans med Mirren och de tre yngsta barnbarnen i Folkparken i Norrköping. Målet var lekparken där med plaskpoolen. (När jag var liten hette det plaskdamm.)

Casimir, Clarissa och Caspar har på sig sina halmhattar från Astrid Lindgrens värld där de tillbringat midsommaraftonen. (Bilderna går att klicka större.)

Det var riksdagsmannen och chefen för Skandinaviska kreditAB tillika stadsfullmäktiges ordförande, John Philipson, som hade föreslagit att det skulle anläggas en park på Drags fabrikers ägor i nordvästra delen av Norrköping. Han själv skulle bekosta parkanläggningen medan staden sedan skulle stå för driftskostnaderna.

Philipson ansåg att industriarbetarna behövde avkoppling och rekreation den enda dagen i veckan de var lediga. De fattiga textilarbetarna hade inte råd att åka ut på landet med tåg eller ångbåt så denna park skulle gagna familjerna och avhålla familjefäderna från att gå på krogen och supa på söndagen. Det skulle dessutom främja arbetsmoralen i fabrikerna så arbetarna kunde producera mer i yllefabrikerna. Här kan man läsa mer om Folkparken i Norrköping.

Målet för dagen var den stora plaskpoolen där vi sedan hade picknick.

Folkparken är på hela 20 hektar och anlades i stil med den romantiska engelska parken med stora gräsytor och slingrande gångar. Det planterades ovanliga trädsorter från tyska och svenska plantskolor. Där fanns också en paviljong och en ravin. Parken ligger i anslutning till Norra kyrkogården och Himmelstalunds kapell och fortsätter ner mot Motala Ström och Åbackarna som jag skrivit ett inlägg om tidigare. 

När Casimir drar igång veven rör sig skulpturen och rasslar. Mustascherna går upp och ner också liksom armar och ben. I bakgrunden ses Kent med picknickkorgen.

För att det inte skulle bli bus och fylleri i parken anställdes en parkvakt som höll reda på söndagsfamiljerna och såg till att de efterlevde alla de ordningsregler som man satte upp. Jag har hittat dessa hos Simo Trkulja som skrivit en magisteruppsats om Folkparken i Norrköping. Det är en mycket intressant läsning som ger lite andra aspekter på bakgrunden till anläggningen av parken än de gängse positiva. (Tyvärr går det inte att länka till den men man hittar den om man googlar på John Philipson, Norrköpings Folkpark 1893-1985 DIVA.) John Philipson ligger för övrigt begravd på Mosaiska kyrkogården, som också ligger i anslutning till parken.

Förslag till Ordningsregler för Norrköpings Nordvästra stadspark 9 april 1895

1. Enär Nordvästra stadsparken är upplåten till allmänhetens gagn och trefnad, torde den samma få vara innesluten i dess välvilliga hägn och omvårdnad.

2. Vid parkens begagnande bör allt, hvad till god ordning hör, iakttagas.

3. Växande träd och buskar bör aktas och skyddas.

4. Enär fåglarna med sin sång i hög grad öka behaget af parkens begagnande, bör allmänheten söka afstyra och förhindra allt jagande och fångande af fåglar.

5. Allt osnyggande förbjudes. Papperslappar, glas, äggskal och dylikt få icke kvarlämnas på marken utan böra läggas i därtill utställda holkar.

6. Högljuddhet, buller och kortspel få icke förekomma i parken. Störande musik äger parkvakt, polis eller tillsyningsman att förbjuda.

7. När begrafningar förekomma å griftegården, bör vederbörlig stillhet iakttagas. Under det sådana pågå, är en hvit flagga hissad å griftegården.

8. Inga politiska eller religiösa offentliga tal eller demonstrationer få förekomma i parken.

9. Försäljning av öl och porter i parken är under alla förhållanden förbjuden.

10. Alla föreskrifter, hvilka i enlighet med dessa ordningsregler gifvas av parkvakt, polis eller tillsyningsman, skola utan gensägelse åtlydas.

Mirren har just tagit ett kort på oss. Vi hade tur som hittade en bänk att sitta på, Kent och jag.

Genom att förbjuda "politiska eller religiösa offentliga tal eller demonstrationer" gjorde man det svårare för arbetarna att organisera sig. Parken har heller inte använts för politisk propaganda. Sedan 40-talet är Folkparken dock platsen för det årliga valborgsmässofirandet som brukar dra till sig mycket folk.

Clarissa, Casimir och Caspar i plaskpoolen.

Trots att det är precis två år emellan barnen - de fyllerår  2, 5 och 8 juli - leker de väldigt bra tillsammans. De fick också vänner efter en stund.

Vi var i Folkparken närmare tre timmar, av vilka barnen badade i poolen under minst två och en halv. Allt emellanåt gick de upp för att hoppa sig varma på den stora hoppmattan. Sen i poolen igen. Vädret var underbart och de stora lövträden skänkte en välbehövlig skugga.

Min reflektion för dagen var att det inte längre är stadens industriarbetare som utnyttjar parken utan mestadels våra nya svenskar och jag skänker en tacksamhetens tanke till John Philipson som skapade denna underbara utflyktsplats mitt i stan.

1295 Svar på tipspromenad

Haha, det var inte så svårt att dela ut priset på tipspromenaden eftersom det bara var min vän Eleonora och bloggvännen Ronny som gissat. De hade lika många rätt var - fyra stycken. Lotten får avgöra. Här kan man läsa vilka frågorna var.

Jag spelar piano på centercourten i Båstad. Hur de lyckades få dit ett stort svart piano är för mig en gåta. 

Här kommer de rätta svaren.
Fråga 1 = X
Jag har aldrig bott i Uppsala - inte ens varit där mer än en enda gång på studiebesök med skolan (tror jag.)

Fråga 2 = X
Jag tycker det är tråkigast att laga mat.

Fråga 3 = 2
Jag blev själv förvånad när jag fick ihop så många körer som 11. Det beror på att jag vikarierade så mycket efter min pension.

Fråga 4 = 2
Mitt första inlägg hade rubriken Tvätta matta. Det var inte jag som skrivit detta utan yngsta svärsonen, pappa till mina yngsta barnbarn. Här kan man läsa hans nästa inlägg på min blogg och som handlade om hur mycket jag städade och vilka hjälpmedel jag använde. (Han är mycket ordentlig och tyckte väl kanske att jag borde städa mer?) I alla händelser var jag ju tvungen att dementera och tala om att det INTE var jag som skrivit inlägget och sen var jag igång med bloggen.

Fråga 5 = 1
Efter att ha följt med min pappa på golfbanan under en dag och varit tvungen att plocka och leta bollar överallt på golfbanan gav jag upp.

Fråga 6 = 1
Jag har spelat piano - Chopins Fantasiimpromptu - på centercourten i Båstad när jag var nyss fyllda 18. Bodde med föräldrarna där en sommar och vid ett tillfälle var jag på Strand hotell och dansade. Under pausen gick jag upp och spelade lite på flygeln och Lennart Hyland, som också var där, frågade om jag ville spela på en välgörenhetstillställning dagen därpå som skulle äga rum på centercourten och som han -  Hyland -  skulle vara konferencier på.

Andra gäster som skulle svara för underhållningen var bl.a. Nacka Skoglund som också skulle delta i ett i all hast anordnat fotbollslag av kändisar och tennisspelarna som tävlade och som alla bodde på Strand (var annars?) Jag kommer bara ihåg namnet på två av av dem - Staffan Stockenberg och Tony Trabert.  Den senare sa inte så mycket och drack heller ingen alkohol.

Så såg Tony Trabert ut på den tiden det begav sig. Han är 86 år vid det här laget. Bilden från nätet.

Fråga 7 = 2
Jag har aldrig varit i Wien.

Fråga 8 = X
Jag har haft drygt 330 000 sidvisningar sedan jag började blogga år 2007.

Fråga 9 = 2
Jag har jobbade som banktjänsteman under tre år i slutet av 50- talet och i början av 60-talet. Med mindre framgång. Frilansade som journalist i fem år i slutet av 90-talet på Norrköpings Tidningars Söderköpingssida.

Fråga 10 = X
När jag var 10 år ville jag bli cirkusartist.

Rätt rad är alltså XX2 211 2X2 X  

Det var Eleonora som vann boken. Den kommer så småningom.

1294 Tipspromenad på 80-årsdagen

En liten tipspromenad som underhållning på födelsedagskalaset hade jag ordnat med hjälp av Casimir och Caspar, som satte upp alla frågor i trädgården och tog ner dem efteråt. Det blev några frågor som berörde mig själv och mitt liv. Det visade sig inte vara så enkelt som jag trodde. Det var tio frågor och inget av de tre lagen hade alla rätt. Här kan du läsa mer om födelsedagskalaset.

Tre lag allt som allt, det röda, det gröna och det blå laget. Meningen var också att få gästerna att blanda sig med varandra - jag hade själv bestämt vilka som skulle ingå i lagen. Min son Kalle fick hålla i tipspromenaden och tala om resultatet efteråt och Mirren och Anna hade tystnadsplikt.

Det röda laget funderar på en av frågorna.

Här kommer frågorna. Kanske mina bloggvänner kan få bättre resultat? De som följt min blogg sedan starten i december 2007 vet nog en hel del om mig - kanske mer än både barn och barnbarn. M står för Musikanta.

Fråga 1. 
I vilken stad har M aldrig bott?
1.  I Skövde.
X. I Uppsala
2.  I Nässjö

Fråga 2.
Vad tycker M är tråkigast att göra?
1.  Att städa
X  Att laga mat
2.  Att tvätta fönster

Fråga 3.
Hur många körer har M varit ledare för?
1. 7
X. 9
2. 11

Fråga 4.
Vilken rubrik hade det första inlägget på M:s blogg år 2007?
1. Välkommen till Musikantabloggen
X. Om smått och stort, vardag som helgdag
2. Tvätta matta

Fråga 5.
Vilken sport la M av med efter en enda gång?
1. Golf
X.Tennis
2. Fotboll

Fråga 6.
Var någonstans har M uppträtt som pianosolist?
1. På centercourten i Båstad
X. På Folkborgen i Norrköping
2. På Musikaliska Akademien i Stockholm

Fråga 7.
I vilken stad har M aldrig varit?
1. New York
X. Madrid
2. Wien

Fråga 8.
Hur många sidvisningar på bloggen har M haft sedan starten år 2007?
1. Drygt 230 000
X. Drygt 330 000
2. Drygt 440 000

Fråga 9.
Vad har M jobbat som under en längre period?
1. Servitris och frilansjournalist
X. Servitris och banktjänsteman
2. Frilansjournalist och banktjänsteman

Fråga 10.
Vad ville M bli när hon var 10 år?
1. Filmstjärna
X. Cirkusartist
2. Konsertpianist

Det blir ett litet bokpris till den som har flest rätt. Om det är många med samma resultat får jag lotta ut vinsten. Lycka till med tipspromenaden!

P.S. Ingen som deltog under kalaset får vara med förstås... :-)

1293 80-årskalas

Så blev det då det dags för dagen D - min 80-årsdag som jag firade tillsammans med mina närmaste. Vackra blommor fick jag och presenter förstås som var välkomna om en dock med villkor. Tre dukar, akrylfärger och penslar fick jag av sonen Kalle och sambon Anne-sofie som förvaltar vårt eget lilla sommarhus på Äspholm i Sankt Anna skärgård. En färgkopia av huset var också med som det är meningen att bli en tavla av så småningom.

Dagens blomsterskörd. (Bilderna går att klicka större)

Buffén blev lyckad även om jag glömde en ostpaj i ugnen och att ta fram en kartong med skinka. Ostpajen gick att äta dagen därpå sedan vi skalat av den brända ytan. Skinkan har jag ätit nu sen i söndags varje dag till potatissalladen som också blev över.

Långbord på innergården.

Vädrat var strålande och vi kunde sitta ute hela tiden. Det var roligt att så många av barn och barnbarn med respektive kunde komma - det är sällan vi träffas alla tillsammans. Min vän Marianne - Bloggblad på nätet - kom och överraskade med vackra rosor. Annars var det bara släkten och en god vän till Mirren som var med.

Min sonson Oscar med min svägerska Anne Sophie.

Kalle i berättartagen.

Efter maten hade jag fixat en tipspromenad som barnbarnen Casimir och Caspar själva satte upp runt huset. Härligt när även de yngsta barnbarnen blir så stora att de kan hjälpa till! De samlade också ihop frågelapparna. Det var lite personliga frågor som t.ex. vad jag ville bli när jag var 9 år - filmstjärna, cirkusartist eller konsertpianist. Det var inget lag som hade mer än 6 rätt av 10. Tipspromenaden kommer i nästa inlägg, kanske mina bloggvänner får bättre resultat :-)...

Det blå laget som deltog i tipspromenaden. Från vänster Marianne, alias Bloggblad, äldsta dottern Anna, Kents bror Janne och min lillebror Gunnar.

Röda laget. Från vänster Cissi, (Johans flickvän) Anne-sofie (Kalles sambo), Oscar och nyblivne studenten Johan med dobbermannen Scilla. 

Den vackra och goda födelsedagstårtan som min vän och körmedlem Asta bakat. Om halsen har jag ett Calvin Kleinhalsband som jag fått av Annas familj.

Caspar och Casimir var dagen till ära klädda i rosa jeans med matchande skjortor. Här ska de just börja sjunga "Kom hör min vackra visa."

Lilla Clarissa som snart fyller fem år sjunger Idas sommarvisa. Videoklipp nedan.

Den här underbara buketten kom med posten (lantbrevbäraren) från bloggvännen Kerstin - alias Eleonora. 

Några av gästerna stannade kvar sedan de övriga åkt iväg till Åby respektive Stockholm och lyssnade till en konsert som de yngsta barnen gav till min ära. Här är det lilla Clarissa som sjunger Idas sommarvisa. Hon sjunger bara två verser på bandet men sjöng även den tredje utantill. Hon blir lite sur i slutet när bröderna sjunger med...

Lissan, som snart fyller fem, sjunger Idas sommarvisa på min 80-årsdag.