Det här fina porträttet av prinsessan Märtha, som senare blev kronprinsessa i Norge, målades av greve Louis Sparre. Om denna intressanta konstnär, tidigare för mig helt okänd, kan man läsa här. (Bilderna går att klicka större.)
Även prinsessan Märtha, som gifte sig med kung Olav av Norge den den 21 mars 1929, var bara ett namn för mig tidigare. Men när jag bläddrade bland mina gamla Bonniers Veckotidningar hittade jag ett nummer, som nästan uteslutande handlade om henne och hennes bröllop med den norske kronprinsen Olav.
Prinsessan Märtha var äldre syster till prinsessan Astrid, gift med kung Leopold av Belgien och som så tragiskt omkom i en bilolycka 1935. Hon var dotter till prins Carl och prinsessan Ingeborg och tillbringade alla sin barndoms somrar på villa Fridhem strax utanför Norrköping tillsammans med sina syskon, Margaretha, Astrid och Carl. Hon förlovade sig med sin kusin, kronprins Olav av Norge, och det är med anledning av denna "förmälning" och bröllop, som Bonniers Veckotidning ger ut sitt första "Märthanummer".
Inte så svårt att förstå att hon blev förtjust i den stilige kronprinsen.
I tidningen kan man läsa en hel del om prinsessan Märtha och om kronprins Olav. Även om vilka som var tärnor på bröllopet och om kronprinsens mor och far, kung Haakon och drottning Maud. Efter drottningens död dröjde det ända tills 1991 då Norge fick en drottning igen - drottning Sonja. Kronprinsessan Märtha blev aldrig drottning eftersom hon dog innan Olav blev kung.
Kung Haakon och drottning Maud. Med på bild även sommarslottet Bygdö där kronsprinsparet ska bo efter sitt bröllop. Drottning Maud är elegant i burberrykjol.
Fridhem såldes 1953 och blev sedan konvalescenthem. Numera är det konferenshotell.
Prinsessan Märtha 1921 - åtta år före sitt bröllop. Vacker utsikt över Bråviken från Fridhem.
Tidningen fortsätter att berätta om den förträffliga prinsessan, som bl.a. deltog i en kurs hos Sällskapet Barnavård i Stockholm 1919 och som älskade att arrangera blommor. Jag citerar vidare:
"En ovanligt fin och säker smak och ett utpräglat färgsinne är prinsessans arv från de konstnärligt så rikt begåvade Bernadotterna. Det är allmänt bekant att hon ofta syr sina klänningar själv. Hon målar också porslin, gör väskor och libertyföremål (någon som vet vad de är?) och otaliga äro de konstnärliga och smakfulla presenter hon glatt sina vänner med."
Sen blir det många sidor som berättar om uppvaktningen, gästerna och tärnorna vid bröllopet som redan hade ägt rum tre dagar innan tidningen kom ut. Ett reportage handlar om det gamla slottet Akershus och ett om det gamla Oslo.
Bland de kungliga gästerna märks kronprins Gustaf Adolf med kronprinsessan Louise och greve Folke Bernadotte med sin Estelle.
Här nedan några bilder på kläder och hattar som användes vid bröllopet eller skulle ingå i prinsessans garderob.
Efter det tyska angreppet på Norge 1940 reste kronprinsessan Märtha till Sverige med sina barn, Ragnhild, Astrid och Harald. Kort därefter via Petsamo i Finland till USA efter att hon blivit inbjuden av Franklin D. Roosevelt. Hon arbetade oförtröttligt för Norges sak i USA och blev mycket uppskattad av norrmännen. Hon reste tillbaka till Norge 1945 men blev allvarligt sjuk efter några år. Kronprinsessan Märtha dog den 5 april 1954 och då proklamerades landssorg.
14 kommentarer:
Liberty är en exklusiv affär i London - jag tror att den forfarande existerar.
Jo, jag googlade just, den finns kvar, men jag vet inte om den är lika tjusig, som den en gång var.
https://en.wikipedia.org/wiki/Liberty_(department_store)
Margaretha
Margaretha:
Tack för länken - det var intressant att läsa om Liberty. Tydligen sålde man lite av varje, mycket från Indien och Japan som sidentyger etc. Även konstföremål och även kläder. Jag fäste mig vid att det i tidningen stod "libertyföremål" som hon tydligen gjorde själv. Kanske målade hon också tavlor?
Ingrid
Så trevligt att du gör ett inlägg om svenska Norges Märtha, hon var en spännande kvinna och jag kan inte låta bli att tänka på om Hon och drottning Sonja fått träffats. Håkons Maud var också spännande. Vet du att Sonja är konstnär? Gamla kungen Olav var en patriark, det tog först lång tid innan Harald fick gifta sig med henne, sedan tog det lång tid för Sonja att få ta sin plats på slottet. Hon bad om att få ett eget kontor, skulle det vara nödvändigt? Olav sågs ju som folklig, men Harald har gått förbi honom i popularitet nu. När jag som 7 åring hade polio fick jag min rehabilitering på Kronprinsesse Märthas Institut.
kram
Ja, tänk, när man tittar tillbaka i tiden. Intressant, både i förhållningssätt, regler och kläder. Det var nog inte så lätt alla gånger. Vet inte om det var bättre förr, som man ju ibland frågar sig.
Jag har bloggjubileum, jag.
Tack för dina urklipp om Märtha.
Kram ♥
Vilket trevligt inlägg! Som halvnorska så har mamma när jag växte upp matat mig med både den norska och svenska kungafamiljen så en del visste jag.
Väldigt roligt med dessa gamla tidningar och de är ju ett stycke historia i sig. Extra roligt att se kläder och mode som det var då.
Jag tänker också på hur det var i Sverige när prins Bertil inte fick gifta sig med prinsessan Lilian förrän efter väldigt många år. Men till sist så...
Liberty i London har jag besökt med min mamma som handlade en snygg klänning där.
Kram!
Tove:
Förstår att du som norska har mer koll på det norska kungahuset än jag :-). Det visste jag inte att Sonja var konstnär. Kommer faktiskt ihåg att det var en massa tjafs när Harald skulle gifta sig med Sonja. Läste ju i tidningen att alla var släkt med alla. Skönt att det har kommit in lite friskt blod både Norges och Sveriges kungafamiljer!
Kram tillbaka
Gerd:
Roligt att du uppskattade inlägget. Kul att se alla kläder från den tiden - de är så vackra. Grattis till bloggjubiléet!
Kram tillbaka
Ditte:
Det var ju också synd om våra svenska prinsessor Margaretha och Birgitta som inte fick gifta sig med dem de ville. Margaretha blev ju kär i en barpianist (visserligen adlig) men det passade inte. För att inte tala om Birgitta som blev kär i Tumba. Det tog väl ett tag innan Silvia blev rumsren också. Sorgligt med prins Bertil och prinsessan Lilian också - hon hade säkert velat ha barn.
Kram tillbaka
Spännande inlägg och roligt med lite ny kunskap.
Jag har ny bloggadress igen (tidigare fritidochtankar) som kräver inloggning. Önskar du ett lösen så maila mig gärna på matfreaket@gmail.com
Ha det fint!
HeLena:
Tack för rar kommentar.
Ha det gott du också!
Kram från Ingrid
Mitt kungliga intresse är försumbart. På en av bilderna tycker jag mig lika fullt känna igen gamle kungen, Gustaf VI och hans Louise.
Trevlig helg!
Hans:
Mitt kungliga intresse är heller inte så stort, men inlägget från tidningen passade bra tidsmässigt. Jag visste absolut ingenting om denna kronprinsessa innan jag plöjde igenom tidningen, så det var ganska intressant att att läsa. Visst var det vår gamle kung och hans fru (gemål) som fanns med på uppslaget.
Ingrid
Mycket fin målning av Märtha. Och visst existerar Liberty, ganska exklusivt fortfarande. Extra berömt för sina textilier, har jag för mig.
Aina:
Ja, det tycker jag också. Har aldrig hört talas om denne konstnär tidigare.
Att Liberty existerar har någon av mina kommentatorer talat om för mig. Att det fanns visste jag inte heller. Man lär sig av att blogga :-).
Ingrid
Skicka en kommentar