1263 Måla i Söderköping

Måla i Söderköping är namnet på vår målarcirkel som vi har varje lördag och varje måndagskväll i IOGT:s lokal på Munkebrogatan i Söderköping. Här kan man läsa om oss som deltar och se exempel på  våra målningar. Mest målar vi i akryl men det är också några som målar i olja och akvarellteknik.

Koncentrationen är stor. Från vänster Marianne, Gunilla, Kerstin och Britt. (Bilderna går att klicka större.)

Jag tycker att lördagen är en bra dag att måla på, då för det mesta ingenting annat är inbokat. Lördagscirkeln är öppen mellan 10 och 14 och man kan komma och gå när man vill under den tiden. Är man där klockan 10, som jag alltid är, har man förmånen att få en liten lektion av Nina på drygt en halvtimme. Nina är den som har introducerat Pinterest för mig och ibland får vi se nya videoklipp om olika målartekniker.

Ibland, som idag, pratar hon om färger och om hur man blandar dem. Hon är väldigt påläst och kunnig och trots att man tycker att man kan en hel del om färgblandning lär man sig alltid något nytt.

Nina berättar lite om olika blå färger och hur man kan blanda dem. Inger till vänster lyssnar uppmärksamt.

Olika blå färger blandade med citrongul och vit akrylfärg.

Kaffebryggaren står på under tiden och när man vill kan man förse sig med fika till kaffet eller teet. Idag var vi sex damer och en pojke, Jali från Afghanistan, som är jätteduktig på att måla. Han var den enda idag av oss som målade i olja.

Jali målar i olja och gör här ett porträtt av en son till en av hans värdfamiljs goda vänner. Han målar helt på fri hand efter fotot.

Förra lördagen var barnbarnet Casimir, åtta år, med mig på målarcirkeln. Jag visade honom hur man kunde förstora en skiss eller ett foto med rutor.

Här mäter han upp rutorna på papperet, som han sedan ska överföra skissen från fotot till vänster i bild på. 

Skissen av blixten som slår ner i ett träd är färdig. Han har också sotat baksidan och överför nu skissen till canvasen med en spetsig penna.

Tavlan är snart färdig - molnformationerna fixar han med fjäderpenseln.

Den dramatiska tavlan är färdig.

1262 Blogguppehåll

Efter att jag publicerat det senaste inlägget om Casimir fick jag veta att David, mitt äldsta barnbarn som nyss fyllde 26 år, omkommit genom en olyckshändelse.  Därför har jag tagit bort detta inlägg för att inte ytterligare lägga sten på börda för min älskade äldsta dotter. Jag kommer också att göra ett uppehåll med bloggen. Återkommer så småningom.

1261 Kronprinsessan Märtha av Norge

Det här fina porträttet av prinsessan Märtha, som senare blev kronprinsessa i Norge, målades av greve Louis Sparre. Om denna intressanta konstnär, tidigare för mig helt okänd, kan man läsa här. (Bilderna går att klicka större.)

Även prinsessan Märtha, som gifte sig med kung Olav av Norge den den 21 mars 1929, var bara ett namn för mig tidigare. Men när jag bläddrade bland mina gamla Bonniers Veckotidningar hittade jag ett nummer, som nästan uteslutande handlade om henne och hennes bröllop med den norske kronprinsen Olav.

Prinsessan Märtha var äldre syster till prinsessan Astrid, gift med kung Leopold av Belgien och som så tragiskt omkom i en bilolycka 1935. Hon var dotter till prins Carl och prinsessan Ingeborg och tillbringade alla sin barndoms somrar på villa Fridhem strax utanför Norrköping tillsammans med sina syskon, Margaretha, Astrid och Carl. Hon förlovade sig med sin kusin, kronprins Olav av Norge, och det är med anledning av denna "förmälning" och bröllop, som Bonniers Veckotidning ger ut sitt första "Märthanummer". 

Inte så svårt att förstå att hon blev förtjust i den stilige kronprinsen.

I tidningen kan man läsa en hel del om prinsessan Märtha och om kronprins Olav. Även om vilka som var tärnor på bröllopet och om kronprinsens mor och far, kung Haakon och drottning Maud. Efter drottningens död dröjde det ända tills 1991 då Norge fick en drottning igen - drottning Sonja. Kronprinsessan Märtha blev aldrig drottning eftersom hon dog innan Olav blev kung.

Kung Haakon och drottning Maud. Med på bild även sommarslottet Bygdö där kronsprinsparet ska bo efter sitt bröllop. Drottning Maud är elegant i burberrykjol.

Fridhem såldes 1953 och blev sedan konvalescenthem. Numera är det konferenshotell. 

Prinsessan Märtha 1921 - åtta år före sitt bröllop. Vacker utsikt över Bråviken från Fridhem.

Tidningen fortsätter att berätta om den förträffliga prinsessan, som bl.a. deltog i en kurs hos Sällskapet Barnavård i Stockholm 1919 och som älskade att arrangera blommor. Jag citerar vidare:

"En ovanligt fin och säker smak och ett utpräglat färgsinne är prinsessans arv från de konstnärligt så rikt begåvade Bernadotterna. Det är allmänt bekant att hon ofta syr sina klänningar själv. Hon målar också porslin, gör väskor och libertyföremål (någon som vet vad de är?) och otaliga äro de konstnärliga och smakfulla presenter hon glatt sina vänner med."

Sen blir det många sidor som berättar om uppvaktningen, gästerna och tärnorna vid bröllopet som redan hade ägt rum tre dagar innan tidningen kom ut. Ett reportage handlar om det gamla slottet Akershus och ett om det gamla Oslo. 

Bland de kungliga gästerna märks kronprins Gustaf Adolf med kronprinsessan Louise och greve Folke Bernadotte med sin Estelle. 

Här nedan några bilder på kläder och hattar som användes vid bröllopet eller skulle ingå i prinsessans garderob.

Efter det tyska angreppet på Norge 1940 reste kronprinsessan Märtha till Sverige med sina barn, Ragnhild, Astrid och Harald. Kort därefter via Petsamo i Finland till USA efter att hon blivit inbjuden av Franklin D. Roosevelt. Hon arbetade oförtröttligt för Norges sak i USA och blev mycket uppskattad av norrmännen. Hon reste tillbaka till Norge 1945 men blev allvarligt sjuk efter några år. Kronprinsessan Märtha dog den 5 april 1954 och då proklamerades landssorg.

1260 Påsk i Skällvik och Sankt Laurentii kyrkor

Gamla fjädrar från tidigare år pryder påsktuppen. Att köpa några nya är inte aktuellt sedan rapporterna om att de plockas från levande fåglar har kommit. Därför blev det inget påskris i år.

Kent och jag har varit ensamma i påsk och eftersom Kent är vegetarian har det varken funnits sill, lax eller lammkotletter hemma hos oss. Som jag kanske har berättat tidigare är jag helt ointresserad av matlagning och har ingen lust att laga någon extra mat till mig bara för att det råkar vara påsk. Kent fixar också för det mesta den delen av hushållsarbetet. Ägg äter jag varje dag ändå. Så påskaftonen firade vi med att inviga vårt nya dubbla våffeljärn som fungerade alldeles utmärkt.

Vårt nya våffeljärn inköpt på Clas Olsson.

Det har blivit mycket kyrka i år för oss. Sen jag gick i pension har jag inte varit på många långfredagsgudstjänster eftersom de brukar vara så långtråkiga och sorgliga. Det har till och med hänt att orgeln skulle vara tyst när vi sjöng psalmerna. Men när vi läste att gudstjänsten i den fina, gamla medeltidskyrkan i Skällvik skulle vara i form av en Taizégudstjänst, bestämde vi oss för att åka dit.

Några få kalkmålningar är kvar sedan medeltiden och även denna triptyk av Jungfru Maria. Kent tog nästan alla bilder i det här inlägget. (Bilderna går att klicka större.)

Det blev en mycket fin gudstjänst med långfredagens texter inramade av Taizésånger - några som jag faktiskt inte sjungit tidigare. Sångerna ackompanjerades av en kvartett bestående av en flöjtist, en violinist, en gitarrist och en kontrabasist. Efteråt var det fika längst bak i kyrkan, det brukar det heller inte vara på långfredagarna så det var en glad överraskning.

Altartavlan passar ju bra som illustration till dagens texter.

På påskdagen var det mässa i Sankt Laurentii kyrka med kören Halsbandet och med min vän Hans-Åke som trumpetsolist. Jag blev också glad när jag såg att vi skulle få sjunga den gamla, vackra påskpsalmen Vad ljus över griften som jag alltid sjungit i kyrkan på påskdagen. Den var borttagen förra året - till min besvikelse -  när det var påskdagsgudstjänst i Mogata. Det hjälpte inte att jag klagade...

Sankt Laurentii kyrka var smyckad med påskliljor och som man kan se står psalm nr 146 överst på psalmtavlan.

Kören Halsbandet är egentligen en profan kör men sjunger ibland i kyrkorna. Kantor Nils (som spelade kontrabas i Skällvik) var organist och ackompanjerade sångerna. Bland annat fick vi lyssna till några härliga gospelsånger. Vår nya präst, Patrik, höll en fin predikan helt utan något manus, vilket gör att det blir så mycket roligare att lyssna. Man kan inte slumra till heller om man sitter långt fram, som vi brukar göra.

Kören Halsbandet i vårliga halsdukar med sin duktiga dirigent Ann-Christin Hallgren.

Efteråt var det brunch i församlingshemmet. Förra gången var det ett pojkband The Triplets som spelade. Det har jag berättat om här. Den här gången hade det dukats fram en härlig påskbuffé bestående av ägg med räkor, laxsmörgås, ost, potatis, sill och gräddfil. Jag fick äntligen min beskärda del av påskmaten. 

Det som jag hade sett fram emot mest var att Hans-Åke och Nils skulle spela jazz under brunchen, eller hellre, riva av några evergreens. Det är ju min ungdoms musik och jag blev inte besviken. Det spelades bland annat både Misty, How high the moon, All of me och min favoritmelodi All the things you are. Kent spelade också in ett par av låtarna, men det gick knappt att höra vad herrarna spelade för att publiken pratade under tiden och gjorde sitt bästa för att överrösta trumpeten och pianot. Så det blev tyvärr ingen videosnutt att lägga ut den här gången.

Hans-Åke på trumpet och Nils vid flygeln.

1259 Palmsöndag med Sankt Anna Vokalensemble

På Palmsöndagen åkte Kent och jag in till Östra Eneby kyrka i Norrköping för att vara med på mässan. Det var av två anledningar. Den ena var att Sankt Anna Vokalensemble, där både min bror och Marianne, alias Bloggblad, skulle vara med och sjunga. Den andra var att vår vän, prästen Margareta, som tidigare tjänstgjort i Söderköping Sankt Anna församling tjänstgjorde denna söndag.

Sankt Anna Vokalensemble sjunger till ackompanjemang av Roger Eriksson, kantor i Söderköping Sankt Anna församling. Från vänster Gunnar (min bror), Bernt, Yrsa (som tyvärr är gömd bakom pelaren) Leif, Ida, Britta, Marie och Marianne. (Bilderna går att klicka större.)

Östra Eneby kyrka byggdes redan på 1100-talet och byggdes till under medeltiden. Kyrkans gamla kalkmålningar är framtagna, men de är ganska bleka. Mer om kyrkan kan man läsa här.

Margareta höll som vanligt en fin predikan, trots en rejäl förkylning som satte stopp på hennes sång. Hon sjunger bra och gärna annars.

Margareta i aktion. Leif och Marie lyssnar andäktigt.

Efter mässan serverades det kyrkkaffe i kyrkans väntrum. Det blev inte så lång stund eftersom  det skulle bli ett dop strax efteråt.

Vid fikabordet i väntrummet.

Olle Hjortzberg målade fönstret 1920. Kristus som det sanna vinträdet. 

Östra Eneby kyrka i Norrköping. Tornet byggdes till i slutet på 1700-talet.

Här sjunger Sankt Anna Vokalensemble Himlen kommer så nära med text av Marianne Bokblad och musik av Bo Wastesson. En av mina absoluta favoritsånger och ni sjunger den så fint!

1258 Utflykt till Linköping

Mitt näst äldsta barnbarn, Isabelle, Bella till vardags, fyllde 25 år för en månad sen. På festen som avhölls på en trevlig restaurang i det gamla industriområdet i Norrköping tillsammans med släkt och vänner, kom vi överens om att pappa Kalle - min son - och hans sambo Ann-sofie, Kent och jag skulle åka till Linköping för att hälsa på hemma hos henne och hennes sambo David vid lämpligt tillfälle. Detta inföll igår.

Bella är färdig civilekonom och har fått ett bra jobb i Norrköping men bor fortfarande i Ryd i Linköping eftersom David har något år kvar till sin civilingenjörsexamen. Vi bestämde oss för att först äta lunch på IKEA, handla lite och sen åka hem till Bella och David.

För en gångs skull kom jag ihåg att ta ett kort innan all mat var uppäten. Här är gänget tillsammans i IKEA:s restaurang.

Från vänster, Anne-sofie, Bella, Kent och Kalle. Jag äter alltid spättafilé när jag är på IKEA - den är alldeles utmärkt god. Kycklingfiléer för de andra. (Bilderna går att klicka större.)

Eftersom jag har en torktumlare som det inte blir någon varmluft i - annars fungerar den perfekt - tänkte jag inhandla en litet torkställ för småsaker. Det blev som vanligt en hel del annat som stoppades ner i varukorgen. Jag hittade ett tyg som jag kan ha som duk för 19 kr/m, nedsatt från 69 kr/m. Kent som älskar bestick köpte ett likadant paket med bestick som vi handlade förra gången vi var där. Och så en orkidé till Bella som älskar orkidéer som jag.

Jag hittade också väldigt fina glas som just hade kommit nya. Stora rejäla som såg ut som stora whiskyglas. 

Lite mer i de andras varuvagnar. Kalle och Anne-sofie hittade teakplattor till golvet på balkongen och Bella köpte bland annat en hylla att ha i sitt kök. 

Anne-sofie hittade också en ny, snygg vårjacka på väg in till IKEA hos Sandströms som har butiker både i Linköping och i Norrköping och där jag handlar ibland.

Efter att Kent och Kalle knökat in allt i bagageutrymmet som redan var fullt av Bellas födelsedagspresenter som hon inte kunnat ta med sig efter födelsedagsfesten, åkte vi till Ryd för att fika. Davids bror Adam var också där och hälsade på och vi satt några timmar och pratade och hade trevligt. Kents kanelbullar, som han köpt på IKEA, kom väl till pass. "Ja, det var en rolig dag", som jag brukade skriva som avslutning på mina uppsatser när jag gick i småskolan.

Från vänster, Adam, David, Kalle, Anne-sofie, Bella och jag. Kent tog bilden.

1257 - Lördagstema - Hej då

Sedan 2012 har jag (utom under några sommarmånader) troget skrivet ett givet temainlägg varje vecka. Från början hette det Fredagstema Show & Tell. Det övergick till att bli Galleri Fredag och när det upphörde startade några av mina bloggvänner och jag 2013 Lördagstema. 

Jag spenderar mycket tid vid datorn - alltför mycket har jag kommit underfund med sedan jag en dag började notera hur många timmar jag satt där. Det kunde röra sig om fyra-fem timmar ibland. I synnerhet när jag tänkte lägga in bilder och behövde redigera dem innan. Gammal lärare som jag är, ville jag också att inlägget skulle vara perfekt i fråga om grammatik och stavning.

Den senaste av mina tavlor, som jag har lagt som header, har jag målat efter ett foto av bloggvännen Kerstin. Hon är en ständigt inspiration med sina fantastiska bilder från norra Öland. Hennes fågelbilder är helt unika.

Därför tänkte jag minska ner på tiden vid datorn, i synnerhet nu när det börjar bli vår och vädret inbjuder till att vistas utomhus. Det första jag då tänker dra in på är Lördagstemat. Jag har så mycket annat att skriva om att det tar alldeles för mycket tid att skriva om något som inte ligger mig nära om hjärtat eller som jag inte har något intresse av.

Så, därför, mina kära bloggkompisar som skriver lördagstemat, kan ni ta bort mig från listan. Jag tänker däremot fortsätta att lägga in lördagsämnena och listan över vilka som deltar även i fortsättningen. Det är alltid roligt att gå in och läsa hur annorlunda lördagsbloggarna har vinklat de olika temana.

1256 Konstnärlig aktivitet i Mälarhöjden

Det finns mycket trevligt att hitta på nätet. Det finns bland annat en sajt som heter Pinterest. Jag citerar Wikipedia: "Pinterest är en webbtjänst eller en social nätverkstjänst där användare  kan lägga upp, organisera och dela med sig av sina bilder på digitala anslagstavlor, pinboards" Här kan man läsa mer om sajten.

Clarissa har varit med sin pappa på Disneyland i Hong-Kong några dagar och förevisar stolt sin prinsessklänning och sina glitterskor som hennes snälla pappa köpte åt henne där. (Bilderna går att klicka större.)

Jag har haft mycket nytta och nöje av denna sajt framför allt i mitt akrylmåleri. Inte nog med att man kan hitta bilder som kan inspirera - man får också hela lektioner - tutorials - på små videosnuttar om hur man ska gå tillväga för att måla olika saker och vilka färger och penslar man ska använda. Jag har tittat på konstnärer som visar hur man kan måla t.ex. vatten, stenar, olika djur, porträtt etc.etc. Risken är att man kan bli sittande i timmar eftersom det är så roligt.

Jag har också hittat bilder på "Easy drawing" där barn (och även vuxna) får lära sig att rita djur på ett enkelt sätt genom att bygga upp figurerna med rektanglar, cirklar, trianglar och kvadrater. Jag hade med mig en bunt sådana papper till barnbarnen med tanke på att vi kunde sitta och rita tillsammans. Här är några exempel på hur förlagorna kan se ut.

Koncentrationen är stor kring matsalsbordet. Casimir håller på att rita en ros och en mus till Lissan som hon kan färglägga. Caspar är i färd med att rita en gris.

Åttaåringen Casimir och sexåringen Caspar tände omedelbart och satte igång att rita och måla av hjärtans lust. För lilla Clarissa, som bara är 4 år, blev det lite för svårt men det löste sig genom att Casimir tecknade en mus och ett djur till henne som hon fick färglägga.

Lissan i färd med att färglägga musen som Casimir ritat till henne.

Lissan visar stolt upp rosen och musen som hon fått av Casimir och som hon själv har färglagt.

Caspars gris som han ritat på fri hand efter förlagan nedan. 

Casimirs teckning av en papegoja, en ros och en haj som han också har ritat på fri hand efter instruktionerna på förlagan. Färgerna på papegojan har han hittat på själv. Stämmer ganska bra, eller hur?

Vi hade även besök av grannens katt som gärna hade velat vara med och rita och måla.

1255 Sankt Ragnhildskören på Wijkagården

Så har vi varit och sjungit igen, Sankt Ragnhildskören och jag. Visserligen bara drygt hälften av kören, men det lät bra ändå. Akustiken var god och flygeln välstämd. Inte så ofta som instrumenten på äldreboenden är det. Alla bilder är tagna av Kent som också var med.

Drygt hälften av Sankt Ragnhildskören i samlingssalen på Wijkagården. Själv sitter jag vid flygeln. (Bilderna går att klicka större.)

Wijkagården, där vi var och sjöng, ligger i Östra Husby på Vikbolandet. Det är både ett servicehus och ett vård - och omsorgsboende. Huset är stort med två våningar, 60 lägenheter och 7 olika avdelningar. Samlingssalen är år också stor med plats för ganska många personer och har något så unikt som en flygel att spela på.

I första raden från vänster: Asta, Marianne, Gun-Britt, Margareta, Ingegerd, Yvonne.

I andra raden från vänster: Gudrun, Catharina, Kurt, Gunnel S., Gunnar, Gunnel W., Åke, Elisabeth, Birger.

När vi kom vid halv tiotiden på måndagsmorgonen var kaffeborden redan dukade och kaffet klart. Därför började vi med att fika. Vi blev bjudna på hembakade bullar och en god mjuk kaka som uppskattades av alla. Efter att vi hade fikat - vilket inte tog någon särskilt lång stund - framförde vi vårt program, som som vanligt bestod av gamla visor som de gamla känner igen.

Roligt att så många kom och lyssnade på oss. 

Birger i kören presenterade sångerna och visade sig vara en superduktig allsångsledare. Hans framtid som sådan i kören är spikad efter detta. Han fick verkligen fart på allsången genom att röra sig bland publiken, själv sjunga och heja på dem. Tidigare har vi  mest bara pålyst allsångerna.

Birger i allsångstagen. Asta, klippan i kören, till höger i bild.

I kören har jag flera som gärna sjunger solo. Birger, Yvonne och Åke ställer ofta upp när det behövs.

I en röd liten stuga ner vid sjön ska vi bo. Yvonne och Åke sjunger verserna själva och refrängen tillsammans med de övriga.

På Wijkagården bor också min goda vän Maj-Gret som varit körledare för Sankt Ragnhildskören -  som då hette Sankt Ragnhilds- och Wijkakören -  under 44 år. För två år sedan fick hon en stroke och kunde därför inte fortsätta att vara körledare. Jag hade ackompanjerat kören under många år vid olika framträdanden så det var ganska naturligt att jag övertog den - jag kände ju de flesta körsångarna. Och det hade ju varit tråkigt om kören hade upphört när det var så många som tyckte det var roligt att sjunga.

Maj-Gret var alltid chic som körledare  och är fortfarande. Jag var alltid imponerad av de eleganta skorna som hon alltid uppträdde i. Olika vid varje tillfälle som jag kommer ihåg. 

Extra roligt för både mig och de körsångare som finns kvar från Maj-Grets tid att få träffa henne igen. G-klaven i guldkedjan och korset i pärlhalsbandet säger det mesta om denna fina och otroligt energiska kvinna i sin krafts dagar. .

Jag berättade för Maj-Gret att jag själv tänker att sluta som körledare till sommaren. Det är dags för nya krafter att ta över. Jag hoppas innerligt att en vän och kollega kommer att fortsätta med kören. Det är den värd!